El presente estudio sobre” Apoyo emocional de la enfermera según teoría de Peplau en el usuario ambulatorio continuador de la Unidad de Hemodiálisis del Hospital Guillermo Almenara Irigoyen 2012”, Objetivo: Determinar el nivel de Apoyo emocional de la enfermera según teoría de Peplau en el usuario ambulatorio continuador de la unidad de hemodiálisis del Hospital Guillermo Almenara Irigoyen durante los meses de febrero y marzo del 2012. Metodología: Es un estudio cuantitativo, de diseño descriptivo simple, de corte transversal, en una población de 80 pacientes ambulatorios sometidos a hemodiálisis, la técnica que se utilizará para la recolección de datos fue la encuesta y el cuestionario como instrumento el cual consta de 20 preguntas sobre el nivel de apoyo emocional según la Teoría de Hildegard Peplau que brinda la enfermera durante las sesiones de hemodiálisis. Resultados: Según opinión del usuario ambulatorio indica que recibe un apoyo emocional de nivel regular con un 67.5% (54) seguido del nivel bajo y nivel alto en la misma proporción con un 16.25% (13) para ambos niveles, por ello se comprende que el usuario conoce a la enfermera por su nombre, quien refiere que es amable y cortés, con la que se comunica frecuentemente, con extensa formación y expertas en su trabajo, capacitadas y dispuestas a resolver las dudas y problemas que los pacientes plantean. Sobre todo expresarán que la enfermera les brinda confianza. Conclusión: El apoyo emocional, según la teoría de Peplau es predominantemente regular con tendencia a una apoyo emocional bajo, como producto del desempeño profesional y que necesita reforzar sus habilidades y destrezas para la comunicación, ya que existe una barrera entre el paciente y la enfermera impidiendo así que se entable un apoyo emocional enfermera - paciente de nivel alto. El apoyo emocional en relación a la fase de Orientación, Identificación, Aprovechamiento, Resolución es predominantemente regular con tendencia a un apoyo emocional bajo.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

No description available.

The media is an important information source regarding psychiatric nursing care. There has been limited English language research that has specifically explored the nurse-patient relationships that were depicted in film between psychiatric nurses and the people for whom they cared. Using an interpretive visual inquiry method, fifteen films were selected and analyzed using a relational ethics framework. The films were: Cosi (Joffe, 1996), Frances (Clifford, 1982), Girl, Interrupted (Mangold, 1999), Gothika (Kassovitz, 2003), Harvey (Koster, 1950), High Anxiety (Brooks, 1977), One Flew Over the Cuckoo’s Nest (Forman, 1975), Persona (Bergman, 1966), Snake Pit (Litvak, 1948), Terminator 2: Judgement Day (Cameron, 1991), The Caretakers (Bartlett, 1963), The Cobweb (Minnelli, 1955), The Jacket (Maybury, 2005), The Sleep Room (Wheeler, 1998), and Titicut Follies (Wiseman, 1967). The roles of the nurses were described using Peplau’s (1952/1988) role descriptions. These included the roles of stranger, resource person, teacher, leader, surrogate, counsellor, consultant, tutor, safety agent, mediator, administrator, recorder, observer, and researcher. Exemplars were drawn from the films to discuss each of the following relational ethics themes: mutual respect, engagement, embodied knowledge, environment, and uncertainty. Two primary discourses were found embedded within the relational ethic themes: otherness and power/control. Within these discourses, sub-discourses relating to stigmatization, prejudice, domination, and marginalization were also found. Nursing must be attentive to the messages contained within the depictions of psychiatric nursing care. Nurses can no longer afford to be silent; as these images have consequences for the patients, their families, and the nurses working in this complex specialty area.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar är ett omfattande folkhälsoproblem. Att få barn innebär för många nyblivna mödrar en stor omställning och att drabbas av psykisk ohälsa som exempelvis depression efter förlossningen är vanligt. Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen har möjlighet att tidigt kunna identifiera psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar och vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Att belysa erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnavårdscentralen gällande det hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex specialistsjuksköterskor från fyra olika barnavårdscentraler i två olika län i Mellansverige. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: De huvudsakliga resultaten presenterades genom tre huvudkategorier för att belysa specialistsjuksköterskornas erfarenheter: mötet med den nyblivna modern, identifiera psykiska ohälsa hos den nyblivna modern och samverkande insatser i omvårdnadsarbetet. Huvudkategorierna indelades i två respektive underkategorier: att etablera en omvårdnadsrelation, att stödja moderns förutsättningar, att använda strategier och verktyg, att besöka modern i hemmet, att arbeta i team samt att främja sociala relationer. Resultatets övergripande tema sågs vara relationens hälsofrämjande betydelse för den psykiska hälsan. Diskussion: Alliansen i omvårdnadsrelationen var det mest väsentliga i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet gällande psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar, vilket kopplas an till Peplaus omvårdnadsteori. Den sociala jämförelsen modern gjorde till sin omgivning kunde på olika sätt stärka och försämra den psykiska hälsan. Slutsats: Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen behöver i relationsskapandet ha i beaktning hur olika sårbarhetsfaktorer kan påverka den psykiska hälsan hos nyblivna mödrar och tillämpa omvårdnadsstrategier utifrån mödrarnas sammanhang. / <p>2023-05-30</p>

No description available.

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.

Bakgrund: Vaccinering mot allvarliga, smittsamma sjukdomar är en av de mest effektiva åtgärderna till god folkhälsa i världen. Det förhindrar många dödsfall och svåra komplikationer av sjukdomarna varje år. Sverige har en hög vaccinationstäckning, och en av distriktssköterskans roller är att nå ut till tveksamma föräldrar med information om varför barnvaccinering är viktig. Syfte: Att belysa vilka strategier distriktssköterskor tillämpar i mötet med föräldrar som tvekar till att vaccinera sina barn enligt vaccinationsprogrammet. Metod: Studiedesignen var en semistrukturerad intervjustudie med enskilda eller gemensamma intervjuer, och metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev att det viktigaste i mötet med tveksamma föräldrar var att vara påläst, att inte stressa utan låta det ta den tid det tar. Att de först bygger på en relation och skapar förtroende, och sedan genom att vara lyhörd och respektfull kunna få förmedla en anpassad information. Viktigt var också att ha stöd och hjälp av kollegor och BHV-team. Diskussion: Det distriktssköterskorna beskrev visar på att det regionalt finns ett bra nätverk och fortbildning, samt nationellt kunskapsunderlag, som stöd som de kan ta del av för att anpassa sina strategier, oavsett vilken erfarenhet de har av möten med tveksamma föräldrar. Slutsats: Denna studie visar på olika tips och strategier som en distriktssköterska kan ha användning av i sitt arbete oavsett vilket BVC de arbetar på. / Background: Vaccination against serious, contagious diseases is one of the most effective interventions for public health in the world. It prevents many deaths and serious complications of these diseases every year. Sweden has a high vaccination rate, and one of the roles of the Community Health nurse (CH nurse) is to reach hesitant parents with information about the importance of child vaccination. Aim: To illustrate which strategies CH nurses use in meeting parents who hesitate to vaccinate their children according to the National Child Vaccination Program. Method: Design of the study was a semi-structured interview study containing single and joint interviews, and the method was a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The CH nurses described that what was most important in the meeting with hesitant parents was to be well informed, not to stress but to take the required time necessary. The nurses found that by first building a relationship and a trust, by being responsive in listening and respectful, they could receive permission to give individualized information. Also of importance was to have support and help from colleagues and the regional Child Health Care Team. Discussion: What the CH nurses described show that they have a working regional network and access to further education, and also that there is a national base of knowledge, as support to adjust their strategies, no matter what experience they have in meeting hesitant parents. Conclusion: This study presents different tips and strategies that a CH nurse may have of use, no matter which Child Health Care Center they work on.Keywords: / <p>Godkännandedatum: 2019-11-12</p>

Made available in DSpace on 2015-05-08T14:47:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1155348 bytes, checksum: 7c2f2fbceddcc1e2dfc0c0d435a26287 (MD5) Previous issue date: 2012-02-28 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / It is possible to integrally comprehend the patient through the communication in the relationship between the nurse and the patient. In this way, this professional tries to understand the patient s view of the world and their attitudes. For the user of the basic attention, the link consolidates through good communication, whenever the nurse creates empathy by good reception, respect, care, attention and thus the patient feels safe and confident. To the extent of the elderly population, it is known that it has been growing significantly day by day and that society needs to look for adaptations to comply with their necessities. It is also known that many elderly seek assistance in the primary attention to fulfill the process of their health state since this service is near the community and facilitates their access. The main purpose of this study is to analyze the communicative process between nurses and the elderly in the health primary attention based on the theory by Peplau. This research has a descriptive nature and a quantitative approach. It was accomplished by some shootings in the nursing consultations in health basic units in João Pessoa Paraíba Brazil. Thirty-two nurses connected to the Family Health Strategy made part in the research as well as thirty-two elderly listened by the nurses during the collection period from May to September 2011. Communication experts have also participated in the research; they have validated the instrument for analysis of communication according to Peplau and the judges analyzed the shootings. The data have been processed in the Statistical Package for Social Sciences Program (SPSS) 18.0 and analyzed through descriptive and inferential statistics and unvaried and bivariate tables with relative frequency and percentages. Were considered the ethical observances. They may be found in the regulatory guidelines and norms which involve human beings Resolution 196/96 from the Health National Counsel, mainly in what it concerns to the free agreement by the participants and the secret of the data. In this study it was observed that the communication between the nurses and the elderly was classified (in a general way) as fine. This reflects the principles of the primary attention to the health which prioritizes the bond formation between the professionals and the community by a relationship based on trust and empathy, since the users listened by this service should be seen continuously by the health staff. However there are still some blanks that must be filled in so that the excellence in the observed interactions. In this sense, as the nurses search for the improvement of the quality of the interactions, the communication between the nurse and the elderly in the primary attention will get better and more adequate for the fulfillment of the assistance of the population what cooperates for the users satisfaction related to the nursing assistance. For this, it is necessary to look for the professional qualification focused in the attention to the elderly as well as the scientific knowledge turned to the strategies that facilitate the communication. / É por meio da comunicação estabelecida na relação enfermeiro/paciente que é possível compreender o paciente integralmente, buscando entender sua visão de mundo e suas atitudes. Para o usuário da atenção básica, o vínculo se consolida por uma boa comunicação, quando o enfermeiro cria uma empatia por meio do acolhimento, do respeito, do carinho, da atenção e, assim, acaba passando segurança e confiança. No que se refere à população idosa, sabe-se que esta vem crescendo significativamente a cada dia e que a sociedade precisa buscar adaptações para atender às suas necessidades. Compreende-se, também, que muitos idosos procuram assistência na atenção primária para realizar o acompanhamento de sua saúde, uma vez que esse serviço está mais próximo da comunidade, facilitando o acesso dos mesmos. Este estudo objetivou analisar o processo comunicativo entre enfermeiros e idosos na atenção primária de saúde à luz do referencial teórico de Peplau. O referente estudo é de natureza descritiva com abordagem quantitativa, realizado por meio de filmagens das consultas de enfermagem realizadas em unidades básicas de saúde do município de João Pessoa-Paraíba. Participaram da pesquisa trinta e dois enfermeiros vinculados a Estratégia Saúde da Família, e trinta e dois idosos atendidos pelos enfermeiros durante o período de coleta, que ocorreu de maio a setembro de 2011. Colaboraram, também, com a pesquisa os especialistas em comunicação que validaram o instrumento para análise da comunicação segundo Peplau e os juízes que analisaram as filmagens. Os dados foram processados no programa Statistical Package for Social Sciences (SPSS) 18.0 e analisados por meio de estatística descritiva e inferencial através de tabelas univariadas e bivariadas com frequência relativa e porcentagens. Foram consideradas as observâncias éticas contempladas nas diretrizes e normas regulamentadoras para pesquisa envolvendo seres humanos - Resolução 196/96 do Conselho Nacional de Saúde, principalmente no que diz respeito ao consentimento livre e esclarecido dos participantes, sigilo e confidencialidade dos dados. Percebeu-se, nesse estudo, que a comunicação entre enfermeiros e idosos foi classificada, de uma forma geral, como boa. Isso reflete os princípios da atenção primária à saúde que prioriza a formação de vínculos entre profissionais e comunidade por meio de uma relação pautada na confiança e na empatia, uma vez que os usuários atendidos por esse serviço devem ser acompanhados continuamente pela equipe de saúde. Entretanto, ainda são verificadas lacunas que devem ser preenchidas para que se alcance a excelência das interações observadas. Assim, à medida que os enfermeiros buscam a melhoria da qualidade das interações, a comunicação entre enfermeiro e idoso na atenção primária se tornará melhor e mais adequada para a realização da assistência a essa população, o que colabora para a satisfação dos usuários em relação à assistência de enfermagem. Para isso, é preciso buscar a qualificação profissional focada na atenção ao idoso, bem como o conhecimento científico voltado para as estratégias que facilitam a comunicação.

No description available.