Syftet med denna uppsats är att erhålla en fördjupad förståelse för de karaktäristiska drag som användare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala strömningstjänster. Därför har två frågeställningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som användare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever är relaterade till det. Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats är främst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier står i en dialektisk relation till varandra och att det gör att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer gör även, bland andra, John Durham Peters och Eric W. Rothenbuhlers (1997), Lee Marshalls (2014) och Steve Jones och Martin Sorgers (2011) teoretiserande av vinylskivan och tillhörande praktiker. Den metod som ligger till grund för studien är den kvalitativa forskningsintervjun. Tre intervjuer har genomförts med olika användare. I intervjuerna framkom det att användarna stakar ut vinylskivans kvaliteter genom att kontrastera den mot digitala medier. Bland dessa framkom att vinylskivan upplevs ha ett mer levande och intimt ljud och som tillsammans med det stora fysiska formatet erbjuder en audiovisuell upplevelse. Vinylskivan upplevs som ett helhetskoncept med en trippel historicitet som refererar till produktionsögonblicket, dess eget åldrande och dess föregående ägare. De praktiker som användarna upplever att vinylskivan bjuder in till var dels ett aktivt samlande och dels en njutningsfylld interaktion med grammofonen där själva medieringen bejakas.

Med kvalitativa intervjuer undersöker denna studie hur människor använder vinylskivor som medium för att representera sin identitet, samt vilka inbördes maktrelationer som existerar i relation till dessa. Vi tolkar vårt empiriska material med en strukturalistisk ansats och försöker urskilja på vilka olika sätt våra intervjupersoner förhåller sig till vinylskivan som medium. Teoretiska begrepp som används i studien är fältteori där vi tillämpar bland annat habitus och sociala fält, men även representationslära och maskulinitetsteori. Resultaten visar att det finns flera olika sätt att representera sin identitet på beroende på vilken relation en har till vinylskivor. Dessa representationer är inte bundna till någon specifik person utan till generaliseringar vi har kunnat urskilja ur vårt material. Till dessa generaliseringar kan vi även urskilja att olika faktorer så som, kön, tillgångar och kultur påverkar hur personen använder vinylskivor som medium för representation av sin identitet. / In this study, using qualitative interviews, we examine how people use vinyl records as a medium to represent their identity, as well as the mutual relations of power that exists in relation to these. We interpret our empirical material with a structuralist approach and try to discern the ways in which our interviewees relate to the vinyl record as medium. Theoretical concepts used in this study includes habitus and social fields, but also representation theory and masculinity theory. The results show that there are several different ways of representing ones identity depending on the relation to vinyl records. These representations are not tied to any specific person but to different types of generalizations that we have been able to discern from our material. With these generalizations, we can also distinguish that various factors such as, gender, assets and culture affect how the person use vinyl records as a medium for representation of their identity.