Att filmens värld skapar magi är ett faktum som inte kan förnekas, i film efter film dras vi som tittare in i äventyr, komplexa historier och dramatiska stunder. I kombination med förtrollande musik till dessa scener får filmerna oss att gråta, skratta eller till och med att häpnas. Men hur kommer det sig egentligen att vi låter oss bli så förförda? Och hur kan filmskaparna konstruera dessa världar dit vi sugs in? Mycket har självklart med teknik att göra och människans kontinuerliga uppfinningsrikedom, inte bara via den tekniska utvecklingen utan även genom de berättelser som människan har skrivit och som har berättats sedan den mänskliga tidens begynnelse. Denna studie kommer att ta upp vissa delar av filmens historia och uppkomst samt hur animering tillkom och hur den har påverkat branschen. Anledningen till detta är just för att jag själv är producent och en motivering till varför jag skriver denna uppsats är för att se hur filmerna mottas av tittaren eftersom det kan säga mig en hel del om vad tittaren vill ha samtidigt som jag får en inblick i hur teknologin fungerar. Vad bör jag tänka på som producent? Vilken typ av realism eftersträvas av tittaren? Med utgångspunkt i detta är uppsatsens huvudfråga, ”Vad vill tittaren ha – berättelse eller effekter?” Denna fråga kommer att brytas ner till olika delfrågor som behandlar ämnet och gör det lättare att besvara huvudfrågan, och de frågorna kommer även att användas som en analysmodell. Då det nuförtiden är möjligt att skapa datorgenererade världar som ser otroligt realistiska ut och ger möjligheter som inte förr fanns har detta skapat ett annorlunda intresse för film, då tittaren inte bara ser till den narrativa delen utan även till den skapade scenen. Delfrågorna samt huvudfrågan kommer att besvaras med hjälp av att titta på olika filmer som har använt sig av den teknologi som fanns tillgänglig för att bygga upp världar med hjälp av datoranimerade bakgrunder och andra digitala effekter. Detta med en viss fokus på tekniken bakom då det kommer att diskuteras av personerna som ser filmerna. Dessa filmer kommer sedan att jämföras med varandra för att se vad tittarna tyckte om de olika filmerna, men även för att se vad teknologin har erbjudit och vilka möjligheter den har kommit med för dessa filmer. Utöver detta kommer jag även att söka mig till kommentarer som är gjorda av gemene man från det populära och stora filmforumet IMDb samt etablerade skribenter, dessa skribenter kommer dock att smalnas av så gott som det går till svenska filmrecensenter som jobbar på olika tidningar och forum medan den mer allmänna åsikten som finns på IMDb kommer att behandla människors åsikter från hela världen. Jag har även ett begreppskapitel där jag kommer att gå igenom de vanligaste begreppen inom filmbranschen så att läsaren får en större förståelse samt inblick i filmbranschen. Slutligen finns det en hel del saker att säga om ”Hur vi tittar på film” och att göra en studie på detta hoppas jag att läsaren finner intressant eftersom vi som tittare lever i en sådan tid där tekniken påverkar oss hela tiden.

Hur kan man arbeta med film i skolan? Och hur gör man det bra? Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka vilka användningsområden film har i undervisningen och vilka fördelar, nackdelar och fallgropar och problem det kan medföra. Detta görs för att ge lärare stöd i att göra bättre och mer medvetna avvägningar för att kunna ta bättre motiverade beslut i sin undervisningsplanering. Frågorna i detta arbete har varit följande: 1. Vilka fördelar har filmen som undervisningsmedium? 2. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? 3. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? Litteraturen har valts ut efter kriterierna att den ska vara forskning på lägst licentiatnivå, behandla undervisning på högstadiet och gymnasiet och behandla spelfilm. Urvalet har analyserats och kodats och kategoriserats i omgångar och mynnat ut i fem olika kategorier för användningsområden, vilka innefattar såväl positiva som negativa aspekter av dessa i undervisningen. I resultatet framkommer det att film antingen används som ett kompensatoriskt verktyg för läsning, eller som en illustration för att levandegöra, illustrera och/eller jämföra. Film används också som ett analysobjektför genrekunskap, filmteknik och källkritik. Vanligast användes film som ett engagerande medium för att skapa känslor och tankar, samt ge upphov till diskussioner, meningsskapande och identitetsskapande. Film användes också som annat/övrigt, närmare bestämt utfyllnad, underhållning, belöning och motivering. Av dessa användningsområden belyses också filmens positiva egenskaper i undervisningen, men denna undersökning har kommit fram till att det krävs för- och efterarbete för att filmtittandet ska gynna lärandet. Lärare bör vara filmtekniskt kunniga för att kunna understryka att en filmatisering inte fullt ut är en korrekt återgivning av något. Lärare måste kunna skapa stödstrukturer för att filmen ska bli begriplig för undervisningenssyfte. Att vara medveten om elevernas förförståelse för det område eller det ämne som filmen berör eller behandlar är också viktigt för att lyckas med lärandet.