Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till. Resultatet kommer fram till några motsägelsefulla slutsatser. Å ena sidan är flerspråkiga elever framgångsrika språkinlärare, å andra sidan behöver de först lära sig svenska och engelska för att få läsa moderna språk. Å ena sidan ska eleverna inte ha läxhjälp i moderna språk, å andra sidan förväntas föräldrarna kunna stötta sina barn i ämnet. Hur lärare ser på L2-elevers möjligheter i moderna språk kan kortfattat antas bero på vilken inställning de har till ämnets prioritet och språkinlärning.

Sammandrag Studiens syfte är att undersöka hur lärare på högstadiet diagnosticerar L2-elevers språknivå i svenska (SvA) och lärarnas metodik för att vidareutveckla elevernas språkkunskaper. Upp­gifter från lärare samlas in genom semistrukturerade intervjuer med 3 lärare från 3 skolor. Teorier som används i den här studien är det sociokulturella perspektivet, Piagets teori om barns kog­ni­ti­va utveckling och det metakognitiva stadiet. Därefter analyseras materialet i en tematisk innehållsanalys, där resultatet delas in i två teman som svarar mot studiens två forskningsfrågor: Hur diagnosticerar lärarna SvA-elevernas språknivå vid övergången till högstadiet och hur hjälper lärarna eleverna till ett bättre språk? Resultatet visar på både likheter och skillnader i metoderna för att diagnosticera L2-elevernas språknivå. Alla använder ett slags textanalys, medan en av de tre lärarna även förlitar sig på information från de lärare som eleverna har haft tidigare. Alla tre lärarna använder Gibbons cirkelmodell. Formativ bedömning används som hjälpmedel, men hur det används beskrivs inte närmare. Ett annat resultat är att modersmålet är betydelsefullt i L2-inlärning, dock förekommer det inte i praktiken eftersom modersmålslärare inte är tillgängliga, vilket de tre lärarna ställer sig kritiska till.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, L2-elever, språkkunskaper, språknivå, språkutveckling   Keywords: Swedish as a second language, L2-pupils, language knowledge, language level, language development   English title: Teachers’ work in Swedish as a second language. A study of how teachers study and develop pupils’ language skills