Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till. Resultatet kommer fram till några motsägelsefulla slutsatser. Å ena sidan är flerspråkiga elever framgångsrika språkinlärare, å andra sidan behöver de först lära sig svenska och engelska för att få läsa moderna språk. Å ena sidan ska eleverna inte ha läxhjälp i moderna språk, å andra sidan förväntas föräldrarna kunna stötta sina barn i ämnet. Hur lärare ser på L2-elevers möjligheter i moderna språk kan kortfattat antas bero på vilken inställning de har till ämnets prioritet och språkinlärning.

Denna studie handlar om lärares konstruktion om andraspråkighet samt arbetssätt, bemötande och anpassningar för läs-och skrivsvårigheter hos elever med svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få fördjupade kunskaper om hur lärare konstruerar andraspråkighet, det vill säga hur de skapar och konstruerar sin förståelse av språkliga färdigheter hos elever med svenska som andraspråk. Studien syftar även till att utforska lärares arbetssätt, bemötande och anpassningar för andraspråkselevers språkliga utmaningar inom ramarna för ordinarie undervisning. Vidare bygger studien på kvalitativa forskningsmetoder, som grundar sig på diskursteori och dess olika aspekter såsom socialkonstruktivism, bristdiskurser och maktperspektiv. Metodansatsen inkluderar semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare samt etnografiska observationsmetoder, som genomfördes på tre olika skolor i en storstad i Sverige. Resultaten visar att de deltagande lärare har varierande perspektiv om andraspråkighet samt olika former av arbetssätt för att anpassa undervisningen för andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. I detta sammanhang betraktar de deltagande lärarna andraspråkighet både som en tillgång och ett hinder för språkutveckling hos elever med svenska som andraspråk. I resultaten framgår det att lärarna anpassar sig till och bemöter andraspråkselever på varierande undervisningsmetoder i syftet med att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Några exempel kan vara anpassad undervisning, anpassade läromedel, extra undervisning, bildstöd, översättningsmetoder, användning av digitala hjälpmedel samt språkliga aktiviteter såsom sång, dans, drama, högläsning, kortlek med mera. De översiktliga resultaten visar inga skillnader mellan elever med svenska som förstaspråk (L1) och svenska som andraspråk (L2) när det gäller lärarnas arbetssätt, bemötande och anpassningar inom ramarna för den ordinarie undervisningen. Detta tyder på att lärarna anpassar sitt tillvägagångssätt och bemöter varje elev utifrån sina egna förutsättningar och behov.

Sammandrag Studiens syfte är att undersöka hur lärare på högstadiet diagnosticerar L2-elevers språknivå i svenska (SvA) och lärarnas metodik för att vidareutveckla elevernas språkkunskaper. Upp­gifter från lärare samlas in genom semistrukturerade intervjuer med 3 lärare från 3 skolor. Teorier som används i den här studien är det sociokulturella perspektivet, Piagets teori om barns kog­ni­ti­va utveckling och det metakognitiva stadiet. Därefter analyseras materialet i en tematisk innehållsanalys, där resultatet delas in i två teman som svarar mot studiens två forskningsfrågor: Hur diagnosticerar lärarna SvA-elevernas språknivå vid övergången till högstadiet och hur hjälper lärarna eleverna till ett bättre språk? Resultatet visar på både likheter och skillnader i metoderna för att diagnosticera L2-elevernas språknivå. Alla använder ett slags textanalys, medan en av de tre lärarna även förlitar sig på information från de lärare som eleverna har haft tidigare. Alla tre lärarna använder Gibbons cirkelmodell. Formativ bedömning används som hjälpmedel, men hur det används beskrivs inte närmare. Ett annat resultat är att modersmålet är betydelsefullt i L2-inlärning, dock förekommer det inte i praktiken eftersom modersmålslärare inte är tillgängliga, vilket de tre lärarna ställer sig kritiska till.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, L2-elever, språkkunskaper, språknivå, språkutveckling   Keywords: Swedish as a second language, L2-pupils, language knowledge, language level, language development   English title: Teachers’ work in Swedish as a second language. A study of how teachers study and develop pupils’ language skills