Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005.

AbstractThe aim of this study is to find out how teachers view the importance of reading in the teaching of foreign languages. In relation to this, we wish to gain understanding of what teachers want to achieve with reading, how they choose texts and what difficulties they encounter in getting their students to read. Six teachers from three different upper secondary schools in southern Sweden were interviewed for the study. We also examined the text-materials that they were using for their instruction. The findings show that students read mostly adapted texts from textbooks and, to a limited extent, authentic materials. We found that while some teachers give priority to vocabulary and question-based controls of reading comprehension, others focus more on the content and strive to create discussion. In this latter case students tend to work in groups. One of the teachers worked very intensely with strategies for reading and tried to teach her students how to use their pre-understanding in order to get through the text. Most of the teachers considered reading to play a key role in language learning, but the study shows important differences in approaches to reading.

The aim of the present study is to examine the interactional functions of code-switching in plurilingual conversation, with a particular focus on those related to the elaboration of the social identities of the interlocutors, i. e. their identity work. The adopted analytical model was initiated by Auer, and further developed by Gafaranga, who combined it with the Membership Categorization Analysis elaborated by Sacks. The study is based on a corpus consisting of the audio recorded dinner talk of an Italian-Swedish family whose members use Swedish, Italian and a Ligurian dialect, and focuses on the sequential progression of the talk in interaction, thus based on an approach proper of conversation analysis. The participants create and display their different roles (identities), which are related to both group membership and individuality, a subsequent distinction made by Fant. Code-switching is used as a communicative strategy among the speakers and is used to make relevant identities, as well as a tool for the management of the interaction. The analysis is divided in two distinctive parts: one related to the code-switching connected to the organisational management of the conversation, the other connected to the identity work of the interlocutors. The linguistic codes used within the group are either inclusive (Swedish, Italian) or selective (Ligurian) and the analysis indicates a general inclusion rather than exclusion of interlocutors, as the speakers accommodating to the linguistic preferences and competences of the interlocutor. The speakers, when selecting a code, thus make use of recipient design, a concept worked out by Sacks, Schegloff & Jefferson. They choose code in order to include a particular interlocutor, adjusting to the language preferences of the other. There are some instances of asymmetrical plurilingual conversation, in which the interlocutors maintain different codes, but since the code choice appears to be anticipated by the addressee the interaction runs smoothly between them. As for the direction of the code switch, two different tendencies emerge: one in the switches connected to the identity work of the participants in which the direction of the switches seems to be highly significant. The other in the switches connected to the management of the conversation in which the direction proves to be reversible.

No description available.

Denna uppsats har undersökt könsstereotypisering och representationen av kvinnor och män i läromedel i italienska på gymnasieskolan. De analyserade läromedlen till antalet fyra (Prego 1, Ciao 1, Comunicare 1 och Amici 1). De är utgivna av Sveriges största läromedelsförlag och utgår från att läsaren talar svenska (i exempelvis inledningar, grammatikavsnitt, gloslistor och anvisningar). Läromedel har i allmänhet ett stort inflytande att forma elevers föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan fäster stor vikt vid värden om jämställdhet och möjligheten att eleven själv ska få skapa sin identitet utan att vara bunden till traditionella könsmönster. Studiens frågeställningar syftar till att utforska synligheten av kvinnor och män, representationen av deras givna yrkesroller och hur karaktärerna framställs utifrån genusstereotyper. Metoden som används är både kvantitativ och kvalitativ för att kunna besvara på uppsatsens frågor på ett lämpligt sätt. Resultaten visar att skillnaden mellan manliga och kvinnliga karaktärer vad gäller synlighet är marginell, men männen är alltid i majoritet. Det stämmer även gällande yrken: Män tilldelas fler yrkesroller än kvinnor. Trots det finns det något enstaka normbrytande exempel. Slutligen visar analysen på att läromedlen till en viss del ger uttryck för genusstereotyper.

Uttalet är den språkliga nivå genom vilken man lättast förstår att en individ inte är moders­målstalare, utan andraspråkstalare. Syftet med denna uppsats är att undersöka brytning hos italienska and­raspråksinlärare av svenska, genom att ta reda på vilka segment, alltså vokaler och konsonan­ter, samt stavelsetyper som vållar mest svårigheter hos dessa inlärare och varför. Dessutom undersöker studien i vilken utsträckning erfarenhet av andraspråket kan spela en roll i andra­språksinlärares uttal. Genom en jämförelse av de svenska och italienska ljudsystemen görs prediktioner om svårigheter för italienska inlärare av svenska utifrån tre teoretiska grunder, d.v.s. stavning, typologisk markering och Speech Learning Model (SLM). Material och metod består av intervjuer och inspelningar med 28 italienska andraspråk­sinlärare av svenska, indelade i tre grupper enligt deras erfarenhet av svenska: nybörjare, ta­lare på medelnivå och flytande talare. Informanterna ombads att uttala 30 ord innehållande de tänkbara svåra strukturerna för italienska inlärare samt att återberätta en text medan de spelades in. Resultaten visar att trots att uttalet förbättras betydligt med ökad erfarenhet av svenska, förblir vissa ljud svåra även efter en lång exponering för språket. Detta gäller i synnerhet i fråga om vokaler, som erfarna inlärare fortfarande ofta har svårigheter med. De vokaler som vållar störst problem är i synnerhet [ʉ̟ː] (t.ex. i ordet hus) och [ɵ] (t.ex. i ordet ugn). Konso­nanterna verkar däremot vara lättare att tillägna sig efter en viss exponering för språket. Det som förblir svårast är dock det aspirerade [th]. Vad gäller konsonantkluster är ko­daklustret /ŋn/ ─ som exempelvis förekommer i ordet ugn─ det svåraste att uttala även hos erfarna inlä­rare, men även kodaklustren /lj/ (t.ex. i helg) och /rj/ (som i varg), och ansatsklust­ret /sv/ (som i ordet Sverige), fortsätter att vålla svårigheter även med erfarenhet. Italienska inlärares uttalssvårigheter kan till stor del förklaras med typologisk markering och likhet mellan svenskans och italienskans ljud, i och med att de strukturer som verkar or­saka störst problem är högt markerade strukturer, och liknande ljud. Dessutom verkar itali­enska inlä­rares ─ i synnerhet nybörjares─ uttal också starkt påverkas av stavning, i och med att informanternas uttal ofta avspeglar ortografin.

This thesis aims to examine, through a comparative study with the original text, some of the translation choices made during the linguistic and cultural recoding process for the Italian readers of the Guta saga, one of the first historical and literary works of medieval Sweden, written in ancient Gutnic. The contrastive study of some passages of the original text of the Guta saga and of the Italian translation follows the method of critical analysis of literary translation developed by the French theorist Antoine Berman. This method aimed at finding the ‘deforming tendencies’ inherent in the act of translation, that threaten the translator's practice and influence in an unconscious way his linguistic and literary choices. The results of the thesis highlight on the one hand the presence in the Italian translation of the Guta saga of some of the ‘deforming tendencies’ outlined by Antoine Berman in his Analysis of translation, such as rationalization, clarification and expansion with the consequent destruction of rhythms, qualitative and quantitative impoverishment, ennoblement and the destruction of linguistic patterns, and on the other hand some ‘resistance strategies’ applied by the translator in order to delimit the ‘deforming tendencies’. This thesis also sheds light on some of the conscious and unconscious motivations, such as the original ambivalence of the translation project and the translator’s awe due to the aura of sacredness of this work, which underlie the ‘deforming tendencies’ and the ‘resistance strategies’ that have been observed. / Questa tesi si propone di esaminare, attraverso uno studio comparativo con il testo originale, alcune delle scelte traduttive operate durante il procedimento di ricodificazione linguistica e culturale per il pubblico italiano della Guta saga, una delle prime opere storiche e letterarie della Svezia medievale, redatta in gutnico antico. Lo studio contrastivo di alcuni passaggi del testo originale della Guta saga e della traduzione italiana segue il metodo di analisi critica della traduzione letteraria del teorico francese Antoine Berman, atto a reperire i sistemi di deformazione che minacciano la pratica del traduttore e operano in modo inconsapevole sul piano delle sue scelte linguistiche e letterarie. I risultati della tesi evidenziano, da un lato, la presenza di alcune delle tendenze deformanti delineate da Antoine Berman nella sua Analitica della traduzione, quali la razionalizzazione, la chiarificazione e l’allungamento con la conseguente distruzione dei ritmi, l’impoverimento qualitativo e quantitativo, la nobilitazione, la distruzione dei sistematismi, e, dall’altro, alcune strategie di resistenza applicate dal traduttore che limitano tali deformazioni. La presente tesi getta altresì luce su alcune delle motivazioni consce e inconsce, quali ad esempio l’ambivalenza originaria del progetto di traduzione e il sentimento di soggezione del traduttore di fronte all’aura di sacralità dell’opera tradotta, che stanno alla base delle tendenze deformanti e delle strategie di resistenza riscontrate.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever. Därför skulle det vara eftersträvansvärt med en specifik kursplan för undervisningen i italienska. Det är dock möjligt att urskilja vissa gemensamma mönster bland lärarna där styrdokumentens syn på kultur som en nationell produkt reproduceras. I undersökningen framkommer det även att de intervjuade lärarna ser ett starkt samband mellan språk och kultur, ett samband som inte förekommer i styrdokumenten.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna.

Denna studie analyserar faspolaritetsadverbet ngorə som negativ kontinuativ i dialekten sammartinese i regionen Molise i södra Italien. Syftet är att få en insikt om ngorə i sammartinese genom en analys av eliciterade data från infödda talare, utifrån Vendlers (1967) Aktionsarten samt van der Auwera (1998) och Van Baars (1997) teoretiska ramverk om faspolaritet. Studien ämnar beskriva distributionen av ngorə i relation till negation i Abruzzo och i Molise samt vilka kontexter styr tolkningen av ngorə som ett uttryck för INTE ÄN i sammartinese. Studien använder en blandad metod där insamlade data med ett frågeformulär och intervjuer analyseras kvalitativt. Adverben non ancora/ancora 'inte än/fortfarande' i standarditalienska från korpusen CORIS/CORDIS (Rossini Favretti, 2000) analyseras kvantitativt baserad på deras frekvenser. Resultatet visar en tendens hos ngorə att oftare uppträda med teliska prediakt. Tolkningen kräver en kontext med ACHIEVEMENTS och verbformer i presens, som uttrycker en talares visshet att situationen kommer att inträffa inom en kort tid i det kontrafaktiska scenariot av INTE ÄN.