Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra.

Lärarnas muntliga kommunikation på spanska är viktigt för att leda eleverna till att kunna förstå språkets logik och tala det. Men forskningen har visat att arbetet är utmanande för lärare även om det är oklart varför. Syftet med den här studien är att få en bild och en förståelse om lärmiljö i spanskundervisning med fokus på spanska som arbetsspråk i undervisningen i grund- och gymnasieskolor. I undersökningen deltog 52 erfarna lärare i spanska från 11 regioner i Sverige. Resultatet visar att 1) lärarna i spanska är medvetna om att de ständigt behöver träna på sin muntliga färdighet i spanska och att de önskar att göra detta, 2) att det finns problem med att använda spanska som arbetsspråk i spanskundervisning både i grund- och gymnasieskolan, 3) att spanskundervisning sker i stora grupper både i grund- och gymnasieskolorna och 4) att den fysiska lärmiljön (klassrummet) för undervisning inte är optimal både i grund- och gymnasieskolorna. Vidare forskning är nödvändig kring vilka de främsta orsakerna är till att lärare tycker att de är oviktigt att tala spanska i sin undervisning samt till att lärare upplever att det är svårt att använda spanska som arbetsspråk i sin undervisning. Det är dessutom viktigt att utforska i vilken utsträckning gruppstorlek och den fysiska miljön i spanskundervisning påverkar elevernas spanskinlärning och lärarnas undervisning.

Studiens syfte är att bidra till ökade kunskaper om verksamma pedagogers syn på inkludering, en maximerad användning av målspråket i undervisningen och inkluderande undervisningsmetoder i moderna språk. Semistrukturerade kvalitativa individuella intervjuer har genomförts med en specialpedagog och fem lärare i moderna språk från två skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats med hjälp av tematisk analys och därefter tolkats utifrån specialpedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas exempel på stödjande strukturer har jämförts med strategier för hur undervisningen kan utformas för att underlätta för NPF-elever och elever med läs- och skrivsvårigheter. En kategorisering av pedagogernas exempel på stödjande strukturer har också gjorts utifrån de sex delaktighetsaspekterna i delaktighetsmodellen som ursprungligen utvecklades av framlidne professorn Ulf Janson och hans medarbetare på Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet (Janson, 2005, refererad iSzönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). Denna studie visar att pedagogerna yttrar en bred syn på vad inkludering kan vara vilket visar på begreppets komplexitet. De många exemplen skulle också kunna tyda på att det saknas en gemensam förståelse och en delad definition av begreppet. Studien visar även att pedagogerna exemplifierar många stödjande strukturer och anpassningar som kan fungera väl för NPF-elever och elever med läs- och skrivsvårigheter. Dessutom visar studien att lärarnas ambition är att prata på målspråket så mycket som möjligt i klassrummet, men att en rad utmaningar gör det svårt att uppnå. Utmaningarna består i lärarnas oro över att eleverna ska tappa motivationen, att det är svårt att ställa om målspråket efter elevernas nivå och att det är svårt att ge komplexa förklaringar på målspråket. Enligt flera av gymnasiepedagogerna har eleverna otillräckliga och väldigt varierade förkunskaper när de ska fortsätta med sitt moderna språk i gymnasiet.

Dokumentation och bedömning är bland de mest aktuella frågorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga färdigheten bedömas på samma sätt som de andra färdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten på elevens lärandeprocess är ett krav i läraryrket.Syftet med min studie är att undersöka hur några lärare på gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga färdighet i moderna språk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod.Här beskrivs vilka svårigheter som möter lärarna när de dokumenterar och bedömer den muntliga färdigheten i moderna språk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen på resurser är de främsta aspekterna som gör att den muntliga färdigheten dokumenteras och bedöms mindre än de andra färdigheterna.För att underlätta dokumentation och bedömning föreslås i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller självbedömning där eleverna är mer involverade i sitt lärande och kan hjälpa lärarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lärarna i dokumentation och bedömning av den muntliga färdigheten.

Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen. Eleverna och deras inlärning tycks enligt lärarnas utsagor ha drabbats mer eller mindre hårt. Resultatet sätts i relation till teorier om det sociokulturella lärandet med fokus på kollaborativt lärande samt tidigare studier i åldersintegrerade klasser på grundskolan. / Integrating Language Levels in Modern Languages - Language Teachers’ Experiences at Two Swedish Schools in 6th Form

En av de största utmaningarna som dagens språkpedagoger står inför är hur de bäst kan stimulera och motivera till lärande. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida användandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlärning. Den teoretiska delen av studien består av följande delar; kultur i språkundervisningen, Knud Illeris och hans lärandeteorier, lärandeteorier och språk och avslutningsvis aktuell forskning om film i språkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklärare och analyserar hur de ser på film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lärarna är om vikten av en undervisning som är stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket användbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga språkliga förmågor hos eleverna. / One of the biggest challenges for language teachers is how to stimulate an interest for the language and motivate students to learn more. This study looks into the use of movies in the Spanish classroom as a way to create interest and stimulate learning. The theoretical study includes the following; culture and language teaching, Knud Illeris and his theories of learning, learning and languages, and finally, current research as relating to movies and language teaching. The empirical part of the study is composed of qualitative interviews with four Spanish teachers, and analyses how they view using movies as a didactic tool in their teaching. The study shows that teachers are very aware of the importance of motivating students to learn more. It also shows that they view movies as a very usable, and highly flexible, tool to stimulate interest and practice all of the language competencies.

Grammatikens roll i språkundervisning har varierat genom tiden. I dagens skola ses denkommunikativa förmågan som det centrala och grammatiken kan sägas ha hamnat i dessskugga. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare med behörighet attundervisa i moderna språk på gymnasiet uttrycker sig om grammatik och undervisningdärav. Utifrån intervjuer med gymnasiebehöriga lärare i moderna språk identifieras ochdiskuteras olika diskurser om grammatik. Dessa relateras till tidigare forskning ocholika teorier om språkinlärning och språkundervisning samt till styrdokument. Sommetod används kvalitativ intervju och diskursanalys används som analysverktyg. Iuppsatsen diskuteras olika perspektiv på grammatik och olika metoder som av traditionanvänts som utgångspunkt för språkundervisningen i Sverige. Utifrånintervjupersonernas yttranden identifieras diskurser som kan kopplas till hur läraretolkar det centrala innehållet för moderna språk och hur detta omsätts i deras praktik. Iuppsatsens resultat framhålls en rad olika föreställningar om grammatikundervisningsom kommer till uttryck hos lärarna samt en varierad grammatiksyn och språksyn hoslärarna. Detta visar på en svårighet att kategorisera lärare i renodlade kategorier,eftersom de alla ger uttryck för stor variation, både i hur de beskriver grammatik somfenomen och hur de beskriver sina tillvägagångssätt. Det har kunnat konstateras att dettolkningsutrymme som lämnas med avseende på grammatik i kursplanen för modernaspråk leder till pedagogiska implikationer som både kan anses vara positiva, i form avstörre frihet för professionen att själv kunna styra över undervisningens innehåll, ochnegativa då lärare inte är insatta i forskning om språkinlärning, vilket får konsekvenserför undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lärmiljö i arabiska som Modernt språk. Med lärmiljön avsågs faktorer såsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och läromedel.Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstaspråk är arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som låg tidigt på dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen då tidsbegränsade skolprojekt inkräktade på tiden. En timmes lektion i veckan var tillräckligt tyckte de flesta eleverna, men två av dem hade gärna sett att de fått två lektioner per vecka för att kunna lära sig mer. När det gällde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgång till utrustning. Den elev som undervisades i ett grupprum upplevde däremot att utrustning saknades och att ljud och avbrott förekom. Beträffande läromedel tycke eleverna bl.a. att skönlitteratur och dator var viktigt för deras lärande. Dock kom det fram att det rådde brist på arabisk skönlitteratur på skolan, och att det inte fanns tillgång till tangentbord med arabiska bokstäver.Jämförelser med en tidigare intervjuundersökning om grundskoleelevers upplevelser av samma faktorer i lärmiljön i modersmålsundervisning, visade att gymnasieeleverna var mer nöjda med lärmiljön än vad grundskoleeleverna var. Skillnaderna verkade bestå i att grundskoleeleverna ofta var hänvisade till mindre rum som upplevdes som trånga, och som lätt utsattes för störningar. Dessutom var grundskoleelevernas modersmålslektion i regel förlagd efter skoldagens slut då eleverna var trötta.Gymnasieelevernas upplevelser av lärmiljön i arabiska som Modernt språk, stämmer delvis överens med tidigare forskning om ofördelaktiga villkor för modersmålsundervisning. Samtidigt avviker gymnasieelevernas svar också från den bilden, eftersom de uttrycker mer positiva erfarenheter av vissa delar i lärmiljön.

På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygssättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven. Främsta skälet till att inte använda provbanken är brist på tid att sätta sig in i materialet och att det är inget som känns prioriterat.