Den här studien omfattar en jämförande undersökning av svenska kemiläroböckers övningsuppgifter iförhållande till ämnesplanens kunskapskrav. Forskning visar att lärare ofta följer läroböckernas upplägg,samtidigt som böckerna inte alltid är uppdaterade efter gällande ämnesplaner. Studien genomförs för detcentrala innehållet stökiometri i kursen Kemi 1 för gymnasiet och jämförelsen baseras på kunskapskravenså som de tolkas och konkretiseras i Skolverkets kursprov. Två frågeställningar har undersökts; om detfinns skillnader mellan läroböckernas och kursprovets uppgifter vad angår uppgifternas komplexitet samthuruvida det finns skillnader i andra försvårande omständigheter som nya moment, obekant kontext ochblandade uppgifter. Ett vedertaget analysinstrument har använts för att bedöma uppgifternas komplexitetmedan andra försvårande omständigheter har identifierats kvalitativt. Resultaten visar attövningsuppgifterna i stökiometri i de undersökta läroböckerna inte är väl anpassade till ämnesplanenskunskapskrav som de tolkas i Skolverkets kursprov i kursen Kemi 1. För det första är läroböckernasuppgifter på lägre komplexitetsnivå än kursprovets uppgifter i flera viktiga innehållskategorier. För detandra visar studien att Skolverkets uppgifter i stor utsträckning använder försvårande omständighetersom annorlunda kontext, nya moment och blandade uppgifter, medan dylika uppgiftstyper i stort settsaknas i läroböckerna. En viktig slutsats från studien är att läraren aktivt måste ombesörja att eleverna fårtillgång till anpassade övningsuppgifter inför Skolverkets kursprov, eftersom skillnaderna i uppgiftstyperär väsentlig och elever därför behöver träning och vana vid uppgiftstypen för att prestera väl på provet.

The Swedish school system has recently been going through some larger changes, but bigger reforms already started being made in the beginning of the 1990s when the normative grading scale was replaced by a criteria-based scale. This essay discusses and analyses the transformation of upper secondary education in Sweden. Focus lies on the assessment and expectations committed in the curriculum regarding English, including a deeper analysis of oral proficiency within the subject. In order to get a sense of examinations within oral proficiency from this time-period, the study consists of a range of national course-tests, all from the Speaking part, which tests oral proficiency in English. The oral national course-tests included in the study ranges from spring 1999 to fall 2007 as well as two example test representative for tests produced after 2007 until 2014. Assessment of oral production is and has been an subject of discussion, defining the differences between the newer and older exams in contrast to the reforms of the curriculum gives more to the topic. This study finds that changes in the curriculum has had great influences on the levels sought after concerning oral proficiency within the school subject English. The changes reflect overall shifts in the perception of knowledge, both regarding acquisition and performance of language. Moreover there are noticeable changes in the status of English in Swedish schools, concerning schedule; English have seen an increase in hours of teaching, as well as an increase in overall expectations on students as global citizens. However these changes are not represented to the same extent within the national course-tests. The tests show more similarities than differences in areas of construction, preparation and time-constraints, although changes have been made, the examination of the tests are more similar than not.

På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygssättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven. Främsta skälet till att inte använda provbanken är brist på tid att sätta sig in i materialet och att det är inget som känns prioriterat.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan.Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva. Samtidigt tycks lärarna till stor del vara påverkade av de traditioner som utgör den gymnasiemiljö som de arbetar i. Även eleverna på programmet tycks vara påverkade av en begränsad bild om vad en framtida yrkeselev har för behov av teoretiska kunskaper, vilket även är av betydelse för hur undervisningen organiseras. Eleverna studerande på det undersökta bygg- och anläggningsprogrammet har, trots ansträngningar av skolan, svårigheter att klara den utmaning som de nationella proven utgör. I undersökningen framträder en bild där det för eleverna har blivit svårare att nå målen i den enda svenskkurs de läser; där lärarna inte heller har utrymme att utmana eleverna i deras predestinerade självbild. Den tiden finns inte längre.