Denna studie undersöker olika uppfattningar några lärare har om deras kunskaper inom skolämnet engelska och vilka utmaningar lärarna upplever vid undervisning av engelska inom årskurs 1. Utifrån en fenomenografisk ansats undersöks lärares olika uppfattningar och hur de ser på sina färdigheter inom språket. Studien utfördes i en skola med tre lärardeltagare som alla arbetar inom årskurs 1. Metodval för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes enskilt med varje lärare och resultatet visar att lärarna upplever att skolämnet engelska inte tas på allvar för årskurs 1 och att det måste ske en förändring för att undervisningen ska kunna utvecklas.

<p> </p><p>Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.</p><p> </p>

Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.

Abstrakt   Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan. En av språklärarna ser inte någon koppling till läroplanen medan andra språklärare lyfter fram en rad mål och riktlinjer i läroplanen och framhåller att  drama som metod med dess varierande arbetsformer i språkundervisningen skapar resurser för att uppfylla dessa  mål och riktlinjer.

<p>Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen är</p><ul><li>På vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?</li><li>Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?</li><li>Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?</li></ul><p>I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig. Läraren behöver vara medveten om strategiers inverkan på det enskilda lärandet och låta elevens aktiva deltagande prägla undervisningen. Detta märks i de uppgifter och det bemötande läraren ger eleverna. Eleverna i sin tur gynnas av medvetenhet kring lässtrategier på så vis att de i högre grad kan dra nytta av dem och frågan är om det inte resulterar i högre prestation? Ytterligare något som studien indikerar är att högpresterande elever använder sig av mer globala strategier än vad lågpresterande gör.</p>

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen är På vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma? Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av? Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut? I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig. Läraren behöver vara medveten om strategiers inverkan på det enskilda lärandet och låta elevens aktiva deltagande prägla undervisningen. Detta märks i de uppgifter och det bemötande läraren ger eleverna. Eleverna i sin tur gynnas av medvetenhet kring lässtrategier på så vis att de i högre grad kan dra nytta av dem och frågan är om det inte resulterar i högre prestation? Ytterligare något som studien indikerar är att högpresterande elever använder sig av mer globala strategier än vad lågpresterande gör.

Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen. Eleverna och deras inlärning tycks enligt lärarnas utsagor ha drabbats mer eller mindre hårt. Resultatet sätts i relation till teorier om det sociokulturella lärandet med fokus på kollaborativt lärande samt tidigare studier i åldersintegrerade klasser på grundskolan. / Integrating Language Levels in Modern Languages - Language Teachers’ Experiences at Two Swedish Schools in 6th Form

Syftet med vår undersökning har varit att klarlägga 30 lärares inställning till, och uppfattning om, språkundervisning i moderna språk för att kunna få en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt språkdidaktiska metoder kring ämnet, genomförde vi en enkät med 24 bundna frågor och tre öppna frågor om undervisningssituationer med syftet att kunna mäta i hur pass stor utsträckning lärare använder sig av målspråket eller modersmålet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lärare. Ur analysen av vår undersökning framgår, att lärarens tillämpning av målspråket inte överensstämmer med aktuell forskning och språksynen på språkdidaktik. De flesta språklärare gav dessutom intrycket av att inte använda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning förespråkar. Läraren använder målspråket i de sammanhang eleverna känner sig trygga i och läraren använder modersmålet för att undvika missförstånd och för att spara tid. Emellertid är språkläraren medveten om att det är en nödvändighet att använda målspråket i så hög omfattning som möjligt eftersom de flesta elever inte har tillgång till språket vid andra tillfällen än i klassrummet. Däremot visar det sig att många lärare inte ansåg sig kunna påverka möjligheten att använda språket under hela lektionstiden, eftersom de tar hänsyn till elevens språkutveckling, vilket steg eleven befinner sig, samt elevens trygghet och självförtroende. Dessutom angav lärarna diverse avgörande faktorer och hinder, som till exempel tidsbrist, för att kunna använda målspråket som arbetsspråk.

Bakgrund: I dagens undervisning använder språkläraren digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och motivera dem. Enligt de svenska styrdokumenten ska skolans mål vara att ansvara för att varje elev ska kunna använda de digitala verktygen, och lärare ska utveckla sina digitala kompetenser för att kunna använda dem på ett genomtänkt sätt. Tidigare forskning har visat att användningen av digitala verktyg måste stödjas av en pedagogisk idé för att leda till önskade resultat, och att användningen av digitala verktyg slumpmässigt eller oorganiserat leder till negativa resultat. Syftet: var att bygga kunskap om språklärares användning av digitala verktyg för att stödja elevers lärande och motivera dem utifrån deras olika behov. Metod: Erfarenheterna från 49 språklärare belystes genom att genomföra ett digitalt enkätformulär. Jag valde att ställa slutna och öppna frågor vilket ger tillgång till kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Tematisk innehållsanalys visar att språklärare är medvetna om hur man använder digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och sätt att motivera dem, men ibland möter de vissa utmaningar i att använda dem, som elevernas bristande kompetens, eller att använda digitala verktyg för andra icke-pedagogiska ändamål. Slutsats: De digitala verktygen är användbara för lärande, och utgår från varje elevs individuella behov på ett organiserat sätt. Lärare behöver identifiera de utmaningar som kan uppstå till följd av att använda digitala verktyg i språkundervisningen. / Background: In today's teaching, the language teacher uses digital tools to support the students' learning and motivate them. According to the Swedish governing documents, the school's goal is to ensure that every student can use the digital tools, and teachers must develop their digital skills to be able to use them in a well-thought-out way. Previous research has shown that the use of digital tools must be supported by a pedagogical idea to lead to desired outcomes of use, and that the use of digital tools in a haphazard or disorganized manner leads to negative outcomes. Purpose: It was to build knowledge about language teachers' use of digital tools to support students' learning and motivate them despite their different needs. Method: The experiences of 49 language teachers were highlighted by completing a digital questionnaire. I chose to ask closed and open questions, which gives access to qualitative and quantitative data. Results: Thematic content analysis shows that language teachers are aware of how to use digital tools to support students' learning and ways to motivate them, but sometimes they face some challenges in using them, such as students' lack of competence, or using digital tools for others not - educational purposes. Conclusion: The digital tools are useful for learning, and they should be used in the classroom based on the individual needs of each student in an organized way. Teachers need to identify the challenges that may arise because of using digital tools in language teaching.