Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig.

Abstrakt   Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan. En av språklärarna ser inte någon koppling till läroplanen medan andra språklärare lyfter fram en rad mål och riktlinjer i läroplanen och framhåller att  drama som metod med dess varierande arbetsformer i språkundervisningen skapar resurser för att uppfylla dessa  mål och riktlinjer.

This thesis consists of two parts and focus on how teachers think when they use drama as a method. It is a didactic study in which the questions what, why and how will be elucidated. The first part is theoretical and contains theoretical perspectives of education in general and theoretical perspective focused in drama as a learning method. The theoretical study comes from Aristotle and his mimesis, which is related to how children learn about the world and how they acquire their first knowledge. Other for the subject important theorists that I have been inspired of is Dewey and his learning by doing and Marton &amp; Booth with their phenomenographic point of view. Drama as a method is based on Bolton and his view of drama as a method, both from the past and till today. The second part consists of an empirical survey through interviews. The interviews were tape-recorded and the transcribed text were analysed. From a didactic point of view the teachers were asked about how they think when they use drama as a method. The aim of the interviews was to give drama as a method an essence. The result from the survey of how the teachers describe drama as a method can be shown from the following aspects: - learning about yourself - from knowledge about yourself practise cooperation - develop skills to communicate - practise the student to use all senses in acquire knowledge - using their fantasy to develop their creativity - widen the students intellectual from a holistic point of view In the discussion the two parts of the thesis are related to each other. / <p>Report code: LiU-PEK-R-245</p>

Studiens syfte är att undersöka sju F-3 lärares inställning till pedagogiskt drama som metod i SO-undervisningen. Studien präglas av det teoretiska perspektivet pragmatismen. Som undersökningsmetod används semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att vissa lärare har en positiv inställning till drama. Möjligheter som lyftes fram med metoden innebär ett lustfyllt lärande, en variationsrik undervisning, en alternativ bedömningsmetod och metodens kommunikativa möjligheter. Resultatet visar också att vissa lärare har en avslappnad inställning till pedagogiskt drama då drama ses som en naturlig del i undervisningen. Resultatet visar att vissa lärare känner sig osäkra vid användandet av pedagogiskt drama då de upplever att de har bristande kompetens inom metoden. Dessutom visar resultatet att vissa lärare har en negativ inställning till pedagogiskt drama och att tidsbrist, bristande kunskaper och huvudfokus på mätbara mål nämndes som hinder vid användandet av metoden. Sammantaget visar resultatet att lärarna var ambivalenta, det vill säga att de hade en positiv inställning till dramas möjligheter för lärandet samtidigt som de ser många hinder vid användandet av metoden.

<p>Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.</p><p>Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.</p><p>Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.</p>

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen. Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete. Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka före detta elevers uppfattning om att få undervisning i DRACON. DRACON är ett konflikthanteringsprogram med drama som metod. För min undersökning har metoden varit enskilda intervjuer samt fokussamtal med elever som 2003-2004 deltog i undervisning i DRACON i skolan och i en filminspelning om DRACON-programmet. Mina resultat visar att drama i trygg miljö upplevs positivt av eleverna framför allt för att det kan hjälpa blyga elever att träda fram. Studien visar också att flera av eleverna som intervjuades fick med sig nya redskap i konflikthantering. Eleverna är positiva till kamratundervisning för att öka kunskapen om konflikthantering på skolor, vilket sammanfaller med forskning av Burton i Australien och är i linje med Skolverkets förespråkande av förebyggande insatser på skolor för att förebygga mobbning. Eleverna ser fördelar med att undervisas av en särskild pedagog i dramaundervisningen. Utvecklingen i klassen efter arbetet med DRACON i skolan och filmen om DRACON-programmet visar en effekt som också beskrivs av DRACON International (2005). Eleverna lär känna varandra på nya sätt, utvecklar känslor av kamratskap, empati och respekt, ökar sin lyssnade förmåga, förstår vikten av samarbete och förmågor, som att lyssna till andra. / The purpose of this thesis is to investigate previous students opinions about education in DRACON. DRACON is a program in conflict mangement with drama as a method. In spring 2013 interviews and focus discussions were made with students who 2003-2004 participated in education in DRACON and in filming the methods in the DRACON. My results shows that drama as a method get positive response, the most important reason is that it can be a help for shy pupils to step forward. Several of the pupils interviewed did get new tools for handling conflicts. The pupils are positive to peer-teaching for increasing the knowledge about conflict management in schools. The same thing is found in research by Burton (Australia) and is in the line with School department of Sweden that recommend preventive work in schools to prevent bullying. The students sees advantages in being educated by a pedagogue specialized in drama methods. The development in the school class after participating in DRACON and filming the methods in DRACON shows an effect among the students that also are described in DRACON International (2005). They get to know each other in new ways, develop feelings of friendship, empathy and respect, increase the listening capacity, understand the importance of collaboration and capacities, as listening to others.