Sammanfattning Bakgrund: Att leva med ett alkoholmissbruk innebär hur alkoholintaget påverkar en persons liv och handlingar såsom skola, jobb och det sociala livet. Alkoholmissbruket påverkar hela familjen, men det är främst barnen som drabbas. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap inom området och fånga upp dessa barn för att sedan kunna hjälpa dem.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelse av att leva med en alkoholmissbrukande förälder.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats. Data har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys.  Resultat: Barn som vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder upplevde sig ofta svikna, övergivna och att föräldern ständigt ljög. De blev utsatta för sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel och utvecklade avvikande beteenden, fick ett stort kontrollbehov och blev överdrivet ansvarsfulla.  Slutsats: Det framkom i studien att barn till en alkoholmissbrukande förälder ofta är oroliga, ledsna, uppmärksamhetssökande och gör allt för att få bekräftelse från andra. De upplever hemmet som en otrygg plats och se det som deras ansvar att ta hand om familjen. Mörkertalet är stort då många av barnen ofta väljer att dölja problemet för utomstående. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa tillit till barnen för att de ska kunna bygga upp en meningsfull framtid

Ljud har förmågan att påverka människor. I skräckfilmer används ljud exempelvis för att öka den emotionella spänningen hos tittaren. På vilket sätt som ett specifikt ljud påverkar en specifik individ är dock svårt att undersöka, delvis på grund av den subjektivitet som finns bakom varje individs tolkning av ett specifikt ljud. Ett och samma ljud påverkar inte nödvändigtvis två individer på samma sätt. En individs förväntningar och associationer, i relation till ljud av särskild karaktär, spelar roll i hur individen kommer uppleva det särskilt karakteristiska ljudet. Begreppet oljud hjälper en individ att göra en första indelning, eller kategorisering, av ett ljuds karaktär. Huruvida ett ljud faller under oljudskategorin eller inte är en subjektivt aspekt för respektive individ, men ljudet tenderar att vara av en särskild karaktär och påverka individen negativt. Trycket på ljudet kan exempelvis fysiskt skada individens hörselorgan, varpå individen reagerar med att klassificera det specifika ljudet som oljud.  I förskolan förekommer mycket ljud. Syftet med föreliggande studie är att undersökaförskolans miljö i relation till ljud, hädanefter benämnt ljudmiljö, och undersöka hur individerna i den här miljön, barn och pedagoger, subjektivt upplever ljudmiljön genom att ta del av deras beskrivningar av respektive upplevelser. Ljudmiljön påverkan och präglar barns livsvärld. Samtliga barn på en och samma avdelning i en förskolan är med och upplever samma ljudmiljö, men livsvärlden är, detta till trots, unik för respektive barn. Genom att hitta gemensamma nämnare ibarnens beskrivningar om sina upplevelser kan man dock argumentera för att det finns aspekter av barns livsvärld i relation till ljudmiljö som är intersubjektiv. Den fenomenologiska forskaren vänder sig mot objekt och ting, samt subjekts uppfattning av respektive objekt och ting. En annan benämning för ett objekt eller ting är fenomen. Att utveckla förståelse för hur en individ uppfattar ett fenomen ligger i den fenomenologiska forskarens huvudsakliga fokus. Forskaren grundar sin nyfikenhet kring subjektens upplevelse av fenomen i sina förutfattade meningar, samtidigt som dessa måste läggas åt sidan för att validera forskningens resultat. Föreliggande studie ämnar synliggöra hur barn som subjekt och individuppfattar ljudmiljö som objekt och fenomen. Barnens beskrivningar är grundande för deras uppfattning och upplevelse. Utifrån deras beskrivningar finns där förhoppning att kunna hitta gemensamma nämnare som kan synliggöra den intersubjektiva aspekten av ljudmiljön. Forskarna bakom föreliggande studie ansvarar för legitimiteten i barnens beskrivningar och diskuterar samt kritiserar såväl vår egen metod som våra slutsatser.

Abstrakt Bakgrund Psykisk sjukdom är vanligt förekommande och påverkar inte minst barnen som lever i familjer med en psykiskt sjuk förälder. Enligt Folkhälsomyndigheten lever minst 8% av alla barn i denna situation. För att kunna ta hand om dessa barn och se till att de får sina behov tillgodosedda behöver deras situation uppmärksammas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser av att leva med en psykiskt sjuk förälder. Metod En kvalitativ litteraturstudie genomfördes genom sammanställning av tretton vetenskapliga artiklar baserade på empiriska studier. Analys av innehållet i artiklarna gjordes med hjälp av en metod för litteraturstudier beskriven av Olsson och Sörensen. Resultat Under arbetets gång framkom subkategorier som i sin tur placerades in under tre huvudkategorier. Barn har oavsett land liknande erfarenheter och känslor samt upplever de en brist på information. De känslor som barnen upplever rör sig om rädsla, skam och ensamhet och bidrar till bland annat isolering. Konklusion Som vårdpersonal är det viktigt att inte bara behandla sjukdom utan att även uppmärksamma anhöriga till den sjuka. Genom att uppmärksamma barn som leve

No description available.