Elever i Sverige ska redan i årskurs 3 kunna skriva komplexa och ämnesspecifika texter med stor språklig variation. De förväntas även kunna anpassa sitt skriftspråk efter specifika texttypiska drag beroende på textgenre och syfte. Resultaten från de nationella proven 2018/2019 visar dessvärre att nästan 10% av eleverna inte lever upp till de lägsta kraven gällande just denna förmåga. Tidigare forskning riktad mot elevers skriftliga förmåga visar att grunden för att tillägna sig ett rikt och varierat språk läggs tidigt i skrivinlärningen.En viktig aspekt är då att skrivningen ingår i ett kommunikativt rum där det finns en mottagare av texterna som produceras. Betoning läggs dock på att denna mottagare bör varieras och inte enbart bestå av elevers klasslärare. Syftet med denna studie är att undersöka mottagarens betydelse för elevers textskapande genom att besvara frågeställningarna; Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande förekomsten av texttypiska strukturer? Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande hur de texttypiska strukturerna skrivs fram? För att besvara frågeställningarna har elevtexter från två olika klasser jämförts och ställts i relation till varandra. Den ena klassen har skrivit sina återgivande texter med vetskapen om att de skulle läsas för klasskamrater, medan den andra har skrivit texter som inte haft någon uttalad mottagare. Resultaten visar att det finns en skillnad gällande hur elever anpassar texter efter sitt specifika syfte beroende på vem som är mottagare av det skrivna.

Syftet med denna studie är att utveckla en förståelse för mottagarnas upplevelse av företags samarbeten med influencers. Forskningsfrågorna för studien är: Hur upplever mottagarna behovstillfredsställelsen när företag samarbetar med influencers? och Varför uppstår en parasocial relation mellan mottagarna och företag? Det teoretiska ramverket är uses and gratifications samt parasocial relation. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod, som baseras på fyra fokusgrupper med tre respondenter i varje grupp med en abduktiv forskningsansats. Resultaten av studien kommer fram till att mottagarna upplever att de tillfredsställer identitets-, förströelse- , underhållnings-, samt informationsbehov genom samarbeten mellan influencers och företag på Instagram. Resultaten visar vidare att en parasocial relation kan uppstå mellan mottagaren och influencern om kriterierna relaterbarhet, samhörighet, trovärdighet samt autenticitet uppfylls i samarbetet.

Syftet med denna uppsats är att med en deduktiv utgångspunkt undersöka vad som bidrar till att urvalsgruppen idag skapar en parasocial interaktion med influencers på YouTube samt vad följderna av detta blir. I genomförandet av denna uppsats har en kvantitativ metod och två kvalitativa metoder använts som utgjort grunden för de empiriska data. Den kvantitativa metoden utgjordes av en webbenkät genomförd av 102 personer med fokus på faktorer som kan stärka en parasocial interaktion. De kvalitativa metoderna utgjordes av en djupintervju och en fokusgrupp. De båda kvalitativa metoderna hade fokus på att fördjupa förståelsen för varför en parasocial interaktion uppstår och vilka egenskaper som är viktiga att en influencer besitter för att en åskådare ska fortsätta sitt följarskap. Utifrån insamlad teori och empiri kunde likheter och skillnader lyftas fram som sedan ledde fram till uppsatsens slutsatser. Slutsatserna visade att det finns olika faktorer som bidrar till att en parasocial interaktion uppstår hos en åskådare och vad påföljderna av detta blir. Det som skapar en parasocial interaktion hos en åskådare är rörligt innehåll, att influencern skapar ögonkontakt och verbalt uttryck, att innehållet i video-klippen är egenproducerat, att personliga och känsliga ämnen tas upp samt kontinuerligt uppdatering. Påföljderna av detta blir att en influencer kan påverka en åskådares beslut och åsikter då en influencer kan ses som en förebild. Dessutom kan en influencer i många fall ses som en faktisk och verklig vän som en åskådare kan känna medlidande och positiva känslor för. / The purpose of this paper is to investigate, with the help of an deductive method, what contributes to the target group creating a parasocial interaction with influencers on YouTube and what the consequences of this will be. In the implementation of this essay, one quantitative method and two qualitative methods have been used which formed the basis for the empirical data. The quantitative method consisted of a web survey conducted by 102 people focusing on factors that can strengthen a parasocial interaction. The qualitative methods consisted of one in-depth interview and one focus group. The two qualitative methods focused on deepening the understanding of why a parasocial interaction occurs and which characteristics are important for an influencer to possess in order for a spectator to continue following the influencer. Based on collected theory and empirical data, similarities and differences could be highlighted which then led to the conclusion of the thesis. The conclusions showed that there are various factors that contribute to develop a parasocial interaction with a spectator and what the consequences of this will be. What creates a parasocial interaction of a spectator is motion picture, the influencer makes eye contact and use verbal expression, the content of the video clips is self-produced, that personal and sensitive topics are addressed and continuous updating. The consequences of a parasocial interaction are that an influencer can influence a spectator's decisions and opinions as an influencer can be seen as a role model. In addition, an influencer can in many cases be seen as an actual and real friend as a spectator can feel compassion and positive feelings for the influencer.

Syftet med denna studie är att få syn på hur barn och pedagoger kommunicerar med varandra vid måltidssituationer i förskolan. Anledningen till att vi har valt just detta område är för att vi tidigare har upplevt att barn ibland blir behandlade olika, utifrån kön, under måltidssituationer. Vi vill med denna studie få syn på om dessa skillnader finns och hur de yttrar sig. Vårt material består av videofilmade observationer. Materialet har sedan analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; Shannon och Weavers kommunikationsteori, Hirdmans genusteori och Foucaults maktteori. Vi har även använt oss av två observationsscheman för att få syn på pedagoger och barns kommunikation. Vårt resultat visade att det fanns skillnader i pedagogernas bemötande av barnen. Hirdmans genusteori hjälpte oss att se dessa skillnader ur ett genusperspektiv. Det visade sig att pojkar tilläts mer och blev mer uppmuntrade att prata än vad flickor blev. Medan flickor var de som tog mest initiativ till att tala och sökte mest bekräftelse. Resultatet visade även att barnen kommunicerade som mest med varandra när pedagogen inte var närvarande vid matbordet. Med hjälp av Foucaults maktteori kunde vi försöka förstå varför barnens kommunikation med varandra yttrade sig på detta sätt. Shannon och Weavers kommunikationsteori användes för att ge en övergripande bild av kommunikationen och vilka eventuella kommunikationsproblem som kunde uppstå under måltiderna.

Det finns i nuläget många olika fabrikat av utrustning för mätning med GNSS på den svenska marknaden och dessa instrument har olika egenskaper. För att kunna göra en positionsbestämning i höjd med GNSS och få låg mätosäkerhet används SWEPOS, Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering, och deras nätverks-RTK-tjänst. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SWEPOS nätverks-RTK-tjänst ger likvärdiga höjdvärden vid mätning med olika GNSS-mottagare och olika avstånd till närmaste fysiska referensstation, såväl som mätosäkerheten i mätningarna. Undersökningen har gjorts hos Lantmäteriet som arbetar kontinuerligt med att minska mätosäkerheten i höjd genom pågående förtätningar av det befintliga SWEPOS-nätet. Det är viktigt att kontrollera att roverutrustningarna på användarsidan arbetar på ett korrekt sätt så att en så låg mätosäkerhet som möjligt kan uppnås i det slutliga mätresultatet.   Fältarbetet med nätverks-RTK pågick under tre veckor i Gävle på Lantmäteriets antennkalibreringsfält. Fyra olika roverutrustningar användes för att utföra jämförelsen. Varje mätserie pågick i två timmar där en epok var en sekund. Närmaste fysiska referensstation varierades mellan två stationer på olika avstånd, 40 m respektive 30 km, för att kunna se hur mätosäkerheten påverkades. De data som erhölls sammanställdes och analyserades i Microsoft Excel.   Studien visar att en av GNSS-utrustningarna kontinuerligt gav sämre mät-osäkerhet än de övriga som höll en jämn nivå. Den visar även en markant skillnad i mätosäkerhet om baslinjen till den närmaste fysiska referensstationen ökar. För två–tre av utrustningarna sjunker höjdvärdet med cirka ett par centimeter, samtidigt som avvikelsen från känd höjd blir större, då den närmaste fysiska referensstationen byts från den närmast belägna till den som ligger belägen längre bort. Dessa utrustningar gav dock individuellt ett likvärdigt resultat så länge samma referensstation var den närmaste. / There are currently many different brands of equipment for measurements with GNSS on the Swedish market and these instruments have different properties. To be able to obtain a position in height with low measurement uncertainty Lantmäteriet’s, the Swedish mapping, cadastral and land registration authority, support system for satellite positioning called SWEPOS and their network RTK service is used. The aim of this thesis was to investigate whether SWEPOS network RTK service provides similarly height values when measuring with various GNSS receivers and different distances to the nearest physical reference station, as well as the measurement uncertainty in the measurements. It is important to verify that the equipment on the user side is working correctly so that such a low measurement uncertainty as possible can be achieved in the final result.   The field work with network RTK took place over three weeks in Gävle on Lantmäteriet’s antenna calibration field. Four different equipment were used to perform the comparison. Each series of measurements lasted for two hours where an epoch was one second. Nearest physical reference station was varied between two stations at different distances, 40 m and 30 km, to be able to see how the measurement uncertainty was affected. The data obtained was compiled and analysed in Microsoft Excel.   The study shows that one equipment continuously gave weaker measurement uncertainty than the others who kept a steady level. It also shows a significant difference in measurement uncertainty if the baseline between the receiver and nearest physical reference station is longer. For 2–3 of the equipment, the height value decreases with about a couple of centimetres and the deviance is getting larger when the nearest physical reference station is switched from the closest one to the one further away. These equipment gave however individually a similarly result as long as the same reference station was the nearest.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mottagare av ekonomiskt bistånd framställs i svensk opinionsjournalistik, för att i förlängningen belysa om eller på vilka sätt de konstrueras som ett socialt problem. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 60 tidningsartiklar av sorten opinionsjournalistik (debattartiklar och ledarsidor) analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, Losekes (2017) teoretiska ramverk om hur sociala problem konstrueras, Goffmans (2020) teori om stigma samt med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt som utgångspunkt. Av resultatet framgår att mottagare av ekonomiskt bistånd antingen framställs som utsatta och hjälplösa sett till sin ekonomiska situation eller genom att ifrågasätta försörjningsstödsmottagarnas behov av stöd då det argumenteras för att ekonomiskt bistånd är ett kravlöst bistånd som delas ut i allt för hög grad. Studien visar att det talas om mottagare av ekonomiskt bistånd i termer av att de utgör en belastning för samhället då det framhålls att ekonomiskt bistånd leder till negativa konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Samtidigt ställs mottagare av ekonomiskt bistånd mot andra grupper av föremål för välfärdens insatser i bemärkelsen vilka som anses förtjänta av samhällets stöd, i vilken jämförelse försörjningsstödsmottagare framhålls som icke förtjänta. Det faktum att ekonomiskt bistånd utgör ett yttersta skyddsnät för individer som uttömt alla andra möjligheter till försörjning och således inte kan tillgodose sina behov på egen hand lyfts sällan i debatten om försörjningsstöd och mottagare av ekonomiskt bistånd - debatten riktar snarare fokus på mottagare av ekonomiskt bistånd som en belastning för välfärden och hur dessa ska ta sig från en försörjning via ekonomiskt bistånd.

The value of an organization’s availability and transparency towards the public whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the Internet and social media progresses it becomes a greater part of people’s lives, which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the organizations that participate in this technical revolution. The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving the information published on the Växjö and Alvesta police department’s Facebook-page are considering Facebook as a channel of communication. The study is based on survey responses from users Liking the Facebook page Polisen i Växjö/Alvesta. By analyzing our findings we discovered that although people where interested in taking part of the information they were not too eager to participate in the conversation by for example making comments, however the average reliance for the police had increased since the respondents started Liking the Facebook page. Facebook is a good place for citizens to connect with authorities such as the police, getting the information that they want faster and easier and making the organization more transparent to the audience.

The purpose of this thesis was to find out what experiences teachers have from using a class blog in teaching. What are the advantages and disadvantages by the use of blogs in education? I have used qualitative interviews with four teachers in grades 1 to 6 who have worked with a class blog in teaching between one and three years. The study has shown that teachers' experience is that the blog serves as motivation and promotes learning for many different pupils and that, together with other digital tools is more equal. The main benefits that teacher mention is the expanded concept of text that offers multiple forms of expression and the authentic reader, which makes it more real, important and meaningful. Other benefits that come up are that it helps students to see their learning and learn from and with each other. The teachers think that the blog makes the students work, learning and differences visible in a positive way while difficulties become less visible. According to the teachers it creates a sense of belonging. They also feel that it increases the digital literacy, the computer becomes a tool and the blog has together with other ICT-tools for some of the teachers contributed to a different teacher role. One of them says that one advantage is that everything is archived, you can see what you have done earlier and it keeps things in order. The study indicates that the blog promotes pupils with both strong and weak writing skills, as the writing is not dependent on fine motor skills, digital tools make the text easier to write and the ability to adapt to the pupils’ abilities and interests. That’s a big advantage, according to the teachers in the study. Some of the teachers experiences that girls have a strong interest and confidence in the blog, especially when it comes to writing. The teachers find it hard to see disadvantages, but mention the dependence of effective IT support as technology causes trouble and the need for routines in the beginning as it may take some time to learn the tools, yet a teacher says that the blog saves time after a while. They also believe that you need to think in advance about what you publish. The teachers emphasize that the blog is only a tool in the teacher’s hands, which has to be based on a pedagogical idea. / Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka erfarenheter lärare kan ha av klassbloggen i undervisningen. Vilka fördelar och nackdelar ser de med blogg i undervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra lärare i skolår 1-6 som har arbetat med klassblogg i undervisningen mellan ett och tre år. Studien har visat att lärarnas erfarenheter är att bloggen fungerar som en motor för eleverna och gynnar lärandet för många olika elever och att den tillsammans med andra digitala hjälpmedel är mer jämställt. De största fördelarna som lärarna nämner är det vidgade textbegreppet som erbjuder flera uttrycksformer och den autentiska mottagaren, som gör att det blir på riktigt, viktigt och meningsfullt. Andra fördelar som kommer fram är att den hjälper eleven att se sitt lärande och lära av och med varandra. Lärarna menar att den synliggör elevernas arbeten, lärande och olikheter på ett positivt sätt, samtidigt som svårigheter blir mindre synliga. Enligt lärarna skapas en känsla av att alla hör till. De menar också att den ger en ökad digital kompetens, att datorn blir ett arbetsredskap och den har hos vissa lärare bidragit till en förändrad lärarroll. En av lärarna menar att en fördel är att allting arkiveras, man ser vad man gjort tidigare och den håller ordning. Studien pekar på att bloggen gynnar både skrivstarka och skrivsvaga elever, då skrivandet inte är lika beroende av finmotorik och digitala hjälpmedel gör texten mer tillgänglig tillsammans med möjligheten att utgå från sina förutsättningar, intressen och behov. Det är en stor fördel, enligt lärare i studien. Det kommer fram att flickor tar plats i arbetet med bloggen, i synnerhet då det gäller skrivandet. Lärarna har svårt att hitta nackdelar, men nämner beroendet av en fungerande IT-support när tekniken strular och att det i början är bra med rutiner eftersom det kan ta lite tid innan redskapen sätter sig. Samtidigt menar en lärare att bloggen spar tid efter ett tag. De menar även att man behöver tänka i förväg på vad man publicerar. Lärarna betonar att bloggen bara är ett verktyg i pedagogens hand och att den behöver bäras av en pedagogisk idé.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsstyrning kommer till uttryck i läroplanen utifrån ett evidensbaserat perspektiv och vad för form av möjligt lärande som styrningen främjar. I uppsatsen används kunskapsstyrning mot evidensbaserad praktik som teori och idealtyp för att undersöka läroplanens styrning av kunskap och vad det främjar för möjligt och eftersträvat lärande. Analysen av hur kunskapsstyrning kommer till uttryck i läroplanstexten bygger på ett tvärvetenskapligt teoretiskt perspektiv på evidens. Dels så som det kommer till uttryck som ett begrepp och dels som ett fenomen för en ”systematik” i lärande. Metoden utgörs av innehållsanalys och idé- och ideologianalys av läroplanstexten. Resultaten visar att läroplanen skulle kunna beskrivas som kunskapsstyrning utan ett tydligt fokus på lärande. Det är kunskapen som sådan som står i fokus. Läroplanen är idémässigt uppbyggd för att beskrivande styra in mottagaren på giltig kunskap. Det är en kunskap som utgår från ett korrekt vetande, men som inte anges i läroplanen, samtidigt som kunskaperna ska användas i ett utförandets logik. Läroplanstexten separerar också begreppet kunskap från begreppet lärande. Sammantaget får detta konsekvenser för vad som kan uppfattas som möjligt lärande och eftersträvad kunskap. Lärandet som främjas i läroplanen knyts till individen som en fråga om förmåga. Individen får ansvar att som mottagare av läroplanstexten uttolka, bilda begrepp och söka vad som är korrekt vetande. Detta sökande måste ske med en viss systematik i fråga om metod, samt med följden att lärande i läroplanen får karaktären av formelkunskap. Läroplanen styr ansvaret mot mottagaren för att samspela i detta lärande, som innebär att söka giltig kunskap. Uppsatsen avslutas med en diskussion om vad läroplanens kunskapsstyrning kan ha för konsekvenser för möjligt och eftersträvat lärande i skolan.

The purpose of this thesis is to understand how libraries in videos uploaded on the web site YouTube are portrayed and may be perceived by the audience. Four videos introducing libraries have been chosen with the same criteria to study this. The analysis has been based on Stuart Hall’s theories about representation and production meaning and his encoding/decoding model. The method used to examine the videos are a directed kind of textual analysis. The analysis is divided into two parts where the first part is dedicated to how the videos are encoded and what the preferred reading of them seem to be. The second part of it is dedicated to study how and why negotiating and oppositional readings can be made of the videos. When it comes to how the videos are encoded, one found that they have similar target groups and that they use different kinds of codes to communicate to the target groups. All the videos show similar parts of the library, like books and magazines. When it comes to how and why negotiating and oppositional readings can be made one found that these kinds of readings can stem from the receiver wanting to limit the libraries’ resources to certain groups, the receiver not agreeing with what kind of literature the producer chose to represent the library, disinterest in the library, distrust in the library and the producer not including a representative from the target audience. The reasons behind the differences in how the videos are coded may be because of different kinds of producers, different kinds of depicted libraries and differing views on the target group. The study also shows that the videos show a traditional and hegemonic image of the libraries. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.