I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner. Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte. De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.

Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

I den här studien undersöks hur ett antal lärare arbetar med genrer/texttyper och om deras arbetssätt passar andraspråkselever, alltså om deras undervisning är tillräckligt tydlig för att andraspråkselever ska uppnå en genrekunskap. Den teoretiska delen av studien presenteras i form av en litteraturgenomgång om forskning kring andraspråkslevers språkutveckling och olika genrepedagogiska inriktningar. I undersökningens litteraturstudier framkom två genredefinitioner som ger två olika genrepedagogiska inriktningar, därav en lämpar sig bättre utifrån andraspråkselevers behov. Intressant är att de två olika genredefinitionerna ger lärare olika utgångspunkter vilka påverkar deras arbetssätt. Lärarnas arbetssätt utifrån genredefinition ger eleverna olika förutsättningar för hur, bland annat, språkliga och strukturella skillnader tydliggörs mellan olika genrer/texttyper, vilket den här undersökningen synliggör. Den empiriska delen består av fem intervjuer med lärare i svenska på gymnasiet. Genom intervjuerna framkom det att samtliga informanter arbetar med genrer/texttyper utifrån samma genredefinition vilket gör att deras undervisning organiseras på ett liknande sätt.

Under de senaste åren har lusten att sjunga i flera genrer vuxit inom mig. Den konstnärliga kandidatutbildningen i klassisk sång blev avstampet för ett nytt kapitel i mitt liv. Nu går jag mitt sista år på Musikhögskolan i Piteå och har insett att jag har fyllt mitt bagage med många olika genrer och stilar genom åren som jag idag har nytta av. Som examensarbete valde jag att sångtekniskt och gestaltningsmässigt instudera sången ”The Girl in 14G”. Sången var redan bekant för mig från början. Jag kom i kontakt med ”The Girl in 14G” på gymnasiet. Jag var 17 år. Min dåvarande sångpedagog gav noten till mig. På notbladet stod det skrivet: ”Den här sången är nog för stor för dig just nu, men om några år…”. Sedan dess har jag endast sjungit igenom sången på skoj utan att medvetet tänka på användningen av någon speciell sångteknik. Anledningen till att jag valde ”The Girl in 14G” berodde på sångens speciella karaktär som lockade mig: den växlar mellan genrerna jazz, musikal och opera. En rolig utmaning! Med tanke på mina tidigare erfarenheter i andra genrer kände jag mig redo att ta mig an sången som på sitt alldeles egna sätt tänjer på de musikaliska gränserna. Den största lärdomen har varit att sätta ord på mitt musicerande och utövande. Jag har breddat min röstkännedom och kommit till insikten av att vilja fortsätta musicera i flera genrer – gärna parallellt med varandra.

Elektronisk dansmusik, även förkortat EDM, är en väldigt bred genre med många förgreningar trots att den är relativt ung. På bara drygt hundra år har både teknik och musik gått ifrån att vara två helt separata ting till att tillsammans utgöra en hel genre, och tillsammans med teknikens utveckling har EDM blivit en av de största genrerna som existerar idag. Arbetet har som syfte att undersöka utvecklingen av olika subgenrer i den breda genren EDM för att få en förståelse för händelseförloppet och viktiga faktorer för musikens utveckling. De två frågeställningarna som har format arbetet är “Hur har utvecklingen för EDM sett ut under 1900-talet” och “Vilka tidiga förgreningar finns och vilka element skiljer dem åt”. För att undersöka gjordes det först en sammanfattning av teknikens och den EDMs historia. I den här delen redovisas viktiga uppfinningar, betydelsefulla karaktärer för utvecklingen av elektronisk musik samt utvecklingen av tidiga fördelningar ifrån huvudgenren. Utöver det här gjordes även en musikanalys av åtta stycken musikaliska verk tillhörande olika subgenrer. Sammanställningen av historia och resultaten ifrån analysen visade att förgreningar av subgenrer är starkt knuten till den teknologiska utvecklingen. Resultaten visade också att ju mer fördelningar som förekommer desto mer extrem och avancerad blir musiken.

Utgångspunkten för arbetet är ett intresse för musikskapandets didaktik. Syftet är att jämförahur musik- och bildlärare på högstadiet ser på- och förhåller sig till skapande iundervisningen. Forskningsfrågorna gäller informanternas syn på- och förhållningssätt tillprocess, resultat, kvaliteter och portföljmetodik i relation till skapandepraktik samtinformanternas upplevda verklighet kring det andra ämnets skapandepraktik. Arbetet ärgenomgående skrivet med en hermeneutisk ansats gällande struktur, tolkning och språkval.Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Ett strategiskt urval avmusik- och bildlärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och analyseradestematiskt av de två författarna. En hermeneutisk tolkningsakt eftersträvades i teori ochpraktik.Resultaten pekar på att ämnessynen är signifikant för skapandepraktik på ett större plan,genom läroplan och i praktik. Resultaten visar även på betydelsefulla skillnader mellanmusik- och bildlärarnas syn på- och förhållningssätt till skapandepraktik och portföljmetodikdär ett processfokuserat och uppgiftsfokuserat förhållningssätt till elevarbetet är mergenomgripande i bildlärarnas skapandepraktik. Hos musiklärarna visar sig ett resultatfokusoch verksfokus som mer framträdande. Resultaten visar också att musiklärarna upplever attbildämnets skapandepraktik är intressant i musikskapandedidaktiskt hänseende.Resultaten diskuteras, gentemot forskning och litteratur, utifrån identifierade teman somförkunskaper, uppgiftsfokus och verksfokus, processfokus och resultatfokus, formellaramfaktorer, genrer, vardagskultur och marknadsestetik, skapande som mål och medel samtotillräcklighet och uppgivenhet.

This thesis aims to explore the possibilities and components of employing automated text classification techniques to classify collections of narrative fiction by genre, and also, what linguistic features are prominent in distinguishing genres of fiction. The historical traditions and current practices and theories in the field of fiction classification are outlined, along with central concepts of classification and genre theory. Linguistic features are also introduced, and hypothesized to carry capabilities of distinguishing genres of fiction. The thesis also reviews the foundations and current state of automated text classification, and reasons on what constitutes topical and stylistic features in relation to fiction. Knowledge gaps are identified between automated text classification and traditional fiction classification, and also, concerning the potentially genre distinguishing qualities of topical and stylistic features. The main experiment, around which the thesis is centered, is divided into two parts. The first part employs and evaluates kNN and SVM classifiers on a collection of fiction documents across four genres of fiction. In the second part, some feature selection methods are employed for inspection of distinguishing features across the collection. Findings suggest a potential of using automated techniques to classify fiction, and also illustrates feature patterns that are argued to distinguish each of the four different genres of fiction. Some suggestions for further research are also proposed.

This study aims to define stylistic aspects of the prosodion-genre from the 7th–2nd century BCE, as well as the dominant features in terms of the genre’s categorization, and to determine howand why these changed over time and the role Hellenistic scholars played in this development. The study incorporates material from the genre’s origins until the performance of Limenius’ Paean and Prosodion, as well as relevant scholia. With a cognitive genre-theory and a musicological style theory, the study concludes by the method of close reading that processual performance in religious rites, a solemn character in the Doric tonos, and auloi accompaniment constituted the combination of dominant features from the earliest attestations and that Clonasis likely to have defined this combination. The Hellenistic scholars had a limited influence on the genre’s categorization, but may have been guided by performance context and the dedication when determining generic affiliation in uncertain cases. The melodic intraopus style of Limenius’ prosodion fits the solemnity of the genre. The dominant features did not remain constant in all aspects throughout the genre’s history, and in the Hellenistic Era a politicizationand increased professionalization of the genre can be observed, due to the need to legitimizenew political orders and the spread of musical competitions, respectively. / Denna studie syftar till att definiera stilistiska aspekter av prosodiongenren från 600- till 100-talet f.v.t., såväl som de dominanta särdragen ifråga om genrens kategorisering, samt till att avgöra hur och varför dessa förändrades över tid och vilken roll hellenistiska forskare hade i denna utveckling. Studien inkorporerar material från genrens ursprung till uppförandet av Limenios Paian och prosodion, samt relevanta skolia. Med en kognitiv genreteori och en musikologisk stilteori drar studien genom metoden närläsning slutsatsen att processionellt framförande i religiösa riter, en högtidlig karaktär i dorisk tonos, samt aulos-ackompanjemang utgjorde kombinationen av dominanta särdrag från och med de tidigaste beläggen, och att Klonas antagligen definierade denna kombination. Hellenistiska forskare hade ett begränsat inflytande på genrens kategorisering, men kan ha vägletts av uppförandekontext och tillägnan när de bestämde generisk affiliering i osäkra fall. Limenius prosodions melodiska intraopus-stil passar genrens högtidliga karaktär. De dominanta särdragen förblev inte konstanta i alla aspekter genom genrens historia, och under hellenismen kan en politisering och ökad professionalisering observeras, pga. behovet att legitimisera nya politiska ordningar respektivespridningen av musiktävlingar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt. Det visar sig att elevernas förståelse av undervisningstexter beror av vilket stöd de får för att klara av att läsa, vilken genre texten representerar, och i hur stor utsträckning textförfattaren leder eleven genom texten. Lärobokstexterna kräver ämnesspecifik förförståelse vilket kan utgöra ett hinder för förståelsen. När eleverna i min undersökning förstår undervisningtexterna blir de motiverade. Min slutsats är att de behöver texter som motsvarar deras läsförmåga och hjälp att utveckla lässtrategier för att läsa de texter som används.

I denna studie undersökte jag hur musikaliska lager i musik kan påverka uppfattningen av arrangemanget som helhet. Genom att dela upp musiken i olika beståndsdelar uppstår det nya möjligheter till att få djupare förståelse för de olika delarnas funktion, vilket är mycket hjälpsamt för att kunna producera musik inom olika genrer och för att hjälpa andra, samt att själv utveckla sitt sound.Undersökningen genomfördes i tre steg. Först valde jag två verk som ligger långt ifrån mitt eget idiolekt och hur jag skriver musik, för att ha material där skillnader kan uppmärksammas. Dessa två verk gjorde jag sedan tolkningar (covers) av för att få låten att mer kännas som något jag själv har skapat med bibehållen melodi och text. Efter detta gjorde jag en analys av de musikaliska lagrena i de fyra låtarna för att ge en sammanfattning av vad som händer samt en kvalitativ studie där respondenter fick svara på frågor om deras upplevelse av verken. Dessa svar har sedan använts för att göra analyser av vad förändringarna av de musikaliska lagrena har påverkat verken.Detta arbete har gett mig fler metoder till att bearbeta arrangemang på och fler sätt att bryta ner min förståelse av musikaliska verk för att skapa en bredare kreativ process. Nu kan jag undvika att fastna i samma mönster oavsiktligt och istället veta var jag kan testa nya element för att styra det narrativ jag vill framföra. Speciellt intressant var insikten om hur mycket de musikaliska lagrena kan påverka textens budskap, så pass att orden ger en annan känsla.