Syftet med den här c-uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap för elever i årskurs 5 och 6. Enligt Ålands Landskapsregering ska hälsokunskap införas som ett obligatoriskt ämne i alla högstadieskolor på Åland, från och med hösten 2011. För att få svar på syftet har intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 5 och 6 gjorts. Ett missiv skickades via e-mail ut till verksamma lärare i årskurserna fem och sex på Åland. Det var sex stycken lärare som tackade ja till att delta i undersökningen vilket ansågs som ett passande deltagarantal och därför valdes de ut till intervjupersoner. Den kvalitativa metoden har använts eftersom det är lärarnas skilda åsikter och uttryck som arbetet har fokuserat på. Resultatet av undersökningen visar att det finns delade åsikter bland lärarna om hälsa som enskilt ämne för elever i årskurs 5 och 6. En del lärare anser att hälsa är ett ämne som går bra att integrera med andra ämnen medan andra tycker att hälsa som enskilt ämne ska införas för att lärarna och eleverna då kan koncentrera sig på och ta sig tid för det specifika ämnet. Vissa lärare anser att det ska införas tidigare än i årskurs 5 och 6 på grund av att de har sett ett behov hos eleverna, andra lärare anser att årskurs 5 och 6 är passande årskurser att införa det. En del lärare anser att det är för tidigt att införa det i årskurs 5 och 6 på grund av mognadsgraden bland eleverna. Lärarna anser att det i ämnet ska ingå värderingsövningar samt diskussioner mellan lärare och elev om allt från fysisk aktivitet till sexualundervisning.

För att den fria marknaden ska fungera finns det en mängd lagar som bestämmer vad som är okej eller inte. När en näringsidkare ska annonsera varor, tjänster eller annat för att locka kunder och andra företag finns det en mängd regler som denne ska förhålla sig till. Grunden för lagarna är att näringsidkaren ska iaktta en god affärssed. Om näringsidkaren inte följer reglerna, kan antingen konsumentombudsmannen eller domstolen förbjuda denne att fortsätta med marknadsföringen. Förbudet kan antingen meddelas med eller utan vite. Vid mycket allvarliga överträdelser av reglerna kan domstolen efter att konsumentombudsmannen väckt talan besluta att en marknadsstörningsavgift ska utdömas istället. Detta är den allvarligaste påföljden som kan meddelas en näringsidkare enligt marknadsföringslagen. Marknadsstörningsavgiften har funnits sedan 1995 som en sanktion i marknadsföringslagen. Även om sanktionen har funnits i drygt 20 år har det kommit relativt få avgöranden på området. I år trädde nya bestämmelser i kraft om marknadsstörningsavgiften. Det är ett förtydligande som har till syfte att göra sanktionen enklare att tillämpa mot de marknadsaktörer som stör marknadens funktion.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

No description available.

Att göra undervisningen intressantare har visats sig ha positiva effekter på elevers resultat. Tidigare forskning har slagit fast att ämne, aktivitetsnivå och kontext påverkar intresset hos eleverna. Läraren har också visat sig ha stor roll för resultatet i skolan. Denna studie syftar därför till att öka kunskapen kring hur dessa fyra kategorier påverkar intresset för biologi på gymnasiet. Studien bygger på en enkätundersökning med 121 elever samt 3 djupintervjuer. Resultatet visar att ekologi anses som mindre intressant av eleverna och att en varierad aktivitetsnivå samt kontexter som upplevs som meningsfulla skapar ett ökat intresse för biologi på gymnasiet. Vidare forskning kring innebörden av begrepp som uttrycks i intervjuerna är av intresse för att öka kunskapen kring hur de påverkar upplevt intresse.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne. Med följande frågeställningar: Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa? Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne? Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg? Metod Föreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle. Resultat Resultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest. Den feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne är uppgiftbaserad feedback (59 procent), feedback på individnivå (16 procent), feedback på processnivå (14 procent) och feedback på självregleringsnivå (11 procent). I idrott och hälsa användes feedback på följande sätt: feedback på individnivå (47 procent), feedback på uppgiftsbaseradnivå (31 procent), feedback på processnivå (13 procent) och feedback på självregleringsnivå (9 procent). För att se en mer detaljerad bild av föreliggande studies resultat hänvisas läsaren till resultatdelen i uppsatsen. Slutsats Studien visar att majoriteten av deltagande lärarna ger feedback på individnivå och uppgiftsnivå, oavsett om de undervisar i idrott och hälsa eller ett teoretiskt ämne. Vidare åskådliggör studien att lärarna har kunskap om feedback och dess användning men har desto svårare att omvandla det i en undervisningssituation. / Summary Purpose The aim of the present study is to compare teachers' verbal feedback in a theoretical subject with their verbal feedback in a practical subject. With the following questions: What type of feedback do teachers provide in physical education & health? What type of feedback gives teachers in a theoretical topic? What does the teacher think about feedback as a pedagogy tool? Method The present study is a qualitative study using observation and interview as data collection methods. The selection is four teachers who teach physical education and a theoretical subject in Swedish Gymnasium. Each teacher was observed during a sports lesson and a lesson in a theoretical subject and interviewed after each occasion. Result The results show the type of feedback that is common in a theoretical subject and in physical education. It also shows how the different teachers use feedback and what kind of feedback they choose to use the most. The feedback that is common in a theoretical subject is task-based feedback (59 percent), feedback on the individual level (16 percent), feedback on the process level (14 percent) and feedback on self-regulatory level (11 percent). In sports and health feedback was used as follows: feedback at the individual level (47 percent), feedback on task -based level (31 percent) , feedback on the process level (13 percent) and feedback on self-regulation level (9 percent). To see a more detailed picture of the present studies results the reader is referred to the results section of the paper. Conclusion The study shows that the majority of participating teachers provide feedback on individual level and task level , whether they are teaching in physical education or a theoretical subject . Moreover, the study illustrates that teachers have knowledge of feedback and its use, but have difficulties to convert the knowledge in to a teaching situation.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk. Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

Syftet med studien är att beskriva hur slöjdämnet kan undervisas som ett sammanhållet ämne. Frågeställningarna är följande:  Hur planerar och genomför lärare sin slöjdundervisning? Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare i tillämpningen/undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne och vilka förutsättningar krävs? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer genomfördes med åtta slöjdlärare på sex olika skolor. Studiens resultat visar att det skiljer sig åt i hur slöjdundervisningen organiseras på de olika skolorna. Vilka hinder och utmaningar som lärarna upplever i undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne varierar även det beroende på vilka förutsättningar som finns på respektive skola. Utmaningar som lärarna belyser är bland annat brist på gemensam planeringstid och salar placerade långt ifrån varandra. Möjligheter med att undervisa slöjd som ett sammanhållet ämne är enligt merparten av lärarna att det underlättar vid bedömning samt ökar likvärdigheten för eleverna vid betygssättning.