Intresset för Avicii’s musik har under många år varit mycket stort över hela världen. Från att ha börjat som en ”bedroom producer” till att spela sin musik på scener världen över har han blivit en legend inom den elektroniska dansmusiken. Men vilka byggstenar och tekniker använder han sig av? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hörbara kännetecken i Avicii’s musik och få en bättre förståelse för hur en framgångsrik producent skapar och bygger upp sin musik, både musikaliskt och produktionsmässigt. Avicii’s produktioner är speciellt intressanta eftersom de tenderar att innehålla både elektroniska och akustiska element. I undersökningen används musikanalys som metod där fyra av hans produktioner har analyserats med hjälp av bl.a. ljudhändelsebeskrivningar och detaljerade analyser av olika musikaliska och produktionstekniska egenskaper. Detta har gett ett resultat som visar på att det finns flera likheter mellan de olika produktionerna i bl.a. struktur, instrumentering samt ljudbild. Det som skiljer sig mest är produktionernas melodier samt harmonisk struktur. Sångtexter har inte analyserats i detta arbete.

Med en blandning av tematisk och kritisk diskursanalys, undersöker denna studie den moderna svenska storstadspressens musikestetiska förhandlingar om house och techno. En hypotes antas om att recensionerna om dansmusik (som till stor del är ett sinnligt och kroppsligt förfarande) förväntas förhandla med den klassiska musikestetikens diskurs, där musikens ses som ett andligt eller abstrakt objekt. Musikkritiken, som är en del av medieoffentligheten, ställs likväl inför ett dilemma om objektivism och subjektivism. Det skrala materialutbudet försvårar förvisso utvidgade slutsatser, men undersökningen visar på svårigheter med att recensera dansmusik och problem i musikkritiken. Recensioner om house och techno söker sig till viss utsträckning mot en andlig eller objektivistisk diskurs för att legitimeras i det offentliga samtalet. Detta kan förstås som att de sinnliga musikdiskurserna ingår i en underordnad kulturell hierarki präglad av en dikotomi uppställd i den dominanta västerländska filosofiska traditionen.

Denna uppsats syfte är att undersöka produktionstekniker som används för att skapa elektronisk dansmusik och att analysera hur sådana verktyg och metoder används, sett ur en producents synvinkel. Bakgrunden till uppsatsen är en strävan efter att djupare förstå produktionstekniker för elektronisk dansmusik och utveckla kunskap om hur sådana kan användas i egen produktion av elektronisk dansmusik. Uppsatsen empiriska material består av två musikstyckeanalyser i genren house. De analyserade musikstyckena har valts ut eftersom de är aktuella, båda har producerats under 2017 och de innehåller olika, för elektronisk dansmusik, karaktäristiska drag. Vidare har de bedömts kunna bidra med förståelse för och kunskap om hur dessa musikstycken är producerade och varför de låter som det gör men också ökad generell kunskap om aktuella produktionstekniker för produktion av elektronisk dansmusik. Analysens resultat ger exempel på hur en producent kan tänka när hen producerar elektronisk dansmusik. Exemplen omfattar byggstenar för produktionen i form av tekniska verktyg och metoder som till exempel sampling samt vikten av hur ett musikstyckes arrangemang är utformat.

Elektronisk dansmusik, även förkortat EDM, är en väldigt bred genre med många förgreningar trots att den är relativt ung. På bara drygt hundra år har både teknik och musik gått ifrån att vara två helt separata ting till att tillsammans utgöra en hel genre, och tillsammans med teknikens utveckling har EDM blivit en av de största genrerna som existerar idag. Arbetet har som syfte att undersöka utvecklingen av olika subgenrer i den breda genren EDM för att få en förståelse för händelseförloppet och viktiga faktorer för musikens utveckling. De två frågeställningarna som har format arbetet är “Hur har utvecklingen för EDM sett ut under 1900-talet” och “Vilka tidiga förgreningar finns och vilka element skiljer dem åt”. För att undersöka gjordes det först en sammanfattning av teknikens och den EDMs historia. I den här delen redovisas viktiga uppfinningar, betydelsefulla karaktärer för utvecklingen av elektronisk musik samt utvecklingen av tidiga fördelningar ifrån huvudgenren. Utöver det här gjordes även en musikanalys av åtta stycken musikaliska verk tillhörande olika subgenrer. Sammanställningen av historia och resultaten ifrån analysen visade att förgreningar av subgenrer är starkt knuten till den teknologiska utvecklingen. Resultaten visade också att ju mer fördelningar som förekommer desto mer extrem och avancerad blir musiken.