Intresset för Avicii’s musik har under många år varit mycket stort över hela världen. Från att ha börjat som en ”bedroom producer” till att spela sin musik på scener världen över har han blivit en legend inom den elektroniska dansmusiken. Men vilka byggstenar och tekniker använder han sig av? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hörbara kännetecken i Avicii’s musik och få en bättre förståelse för hur en framgångsrik producent skapar och bygger upp sin musik, både musikaliskt och produktionsmässigt. Avicii’s produktioner är speciellt intressanta eftersom de tenderar att innehålla både elektroniska och akustiska element. I undersökningen används musikanalys som metod där fyra av hans produktioner har analyserats med hjälp av bl.a. ljudhändelsebeskrivningar och detaljerade analyser av olika musikaliska och produktionstekniska egenskaper. Detta har gett ett resultat som visar på att det finns flera likheter mellan de olika produktionerna i bl.a. struktur, instrumentering samt ljudbild. Det som skiljer sig mest är produktionernas melodier samt harmonisk struktur. Sångtexter har inte analyserats i detta arbete.

Denna uppsats undersöker olika musikaliskt hörbara kännetecken som är specifika i Max Martins produktioner. Musikaliska kännetecken refererar till hörbara kännetecken i den här uppsatsen och kommer att beröra formen på verket, tonart, rytm, frasindelningar, sångens dynamik, melodin och känslan som artisten framför i sången. Först analyseras tre produktioner producerade och skrivna av Max Martin och sedan jämförs de med tre stycken produktioner som är producerade och skrivna av andra producenter och låtskrivare. Analysen sker genom en så kallad ljudhändelsebeskrivning för att få fram material som går att jämföras och det sker med hjälp av den komparativa metoden. I resultatet går det tydligt att se musikaliskt hörbara kännetecken som är specifika i Max Martins produktioner. Det går även att se vilka musikaliskt hörbara kännetecken som är gemensamma för alla inspelningar som har analyserats i uppsatsen.

Vad är atmosfär och hur skapas det? I den här analysen undersöks atmosfär i förhållande till musikgenren doom och då utifrån ett insider-perspektiv. Insider-perspektivet är det subkulturella perspektiv som genrens anhängare ingår i, vilket innefattar ett specifikt sätt att tala, tänka och uttrycka sig i förhållande till genrens kulturella uttryck. Inom musikgenren doom behandlas atmosfär som ett insiderbegrepp för att förklara upplevelsen av musiken och vilka känslor den förmedlar. En förutsättning för den här undersökningen utgår från att atmosfär förmedlar förutbestämda känslor genom musiken som förstås via en kulturellt betingad uppfattning. Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka komponenter som behöver ingå i konstruktionen av tre olika soundscape utifrån tre förutbestämda teman och hur dessa gemensamt bildar en specifik atmosfär. Analysens resultat återknyter till undersökningens utgångspunkt. Det finns specifika komponenter som ingår i konstruktionen av ett tematiskt soundscape som reflekteras i den atmosfär som upplevs, oberoende av om lyssnaren är en insider eller outsider. Med outsider avses någon som inte är en anhängare (insider) till genren och därmed inte har samma kännedom eller kunskap som en insider har. För alla komponenter föreligger en grundläggande kulturell förståelse för vilka känslor som representeras och som sedermera utgör respektive tema. Emellertid fanns det parametrar i komponenterna som var problematiska att mäta genom traditionella musikvetenskapliga metoder. Dessa förmedlades inte lika tydligt och var i större utsträckning beroende av den kontext de förekom i och utgjorde inte några egna komponenter.  I slutsatsen framgår en gemensam komponent för temats betydelse under konstruktionen av soundscape: atmosfär är inte beroende av en förståelse för språk eller hur väl sången artikuleras. Det handlar inte om vad som sjungs, utan hur det sjungs. Atmosfär är produkten av att lyssna aktivt och förmedlas först när det uppmärksammas av lyssnaren.

I den här uppsatsen redovisas hur tystnad används i musik och vad för effekt tystnad kan komma att skapa i musik. Syftet med uppsatsen är att studera begreppet tystnad och dess samband till musik. Undersökningens analys är uppdelad i två akter där jag först genomför diskursanalys kring hur andra forskare beskriver och diskuterar begreppet tystnad samt dess koppling till musik. Jag utför sedan en receptionsbaserad musikanalys där tre olika fonografiska verk analyseras för att skapa en bredare förståelse hur tystnad används. Musikanalysen undersöker verk av banden Bon Iver respektive Led Zeppelin i hopp om att finna partier i musiken som använder sig av tystnad i någon form. Efter närmare granskning kring begreppet tystnad så är det tydligt att tystnad i musik har flera syften och kan definieras utifrån olika begrepp och former. Tystnad uppfattas olika beroende på ett flertal faktorer och har i ett historiskt perspektiv varit ett självklart val bland större kompositörer.

Denna studie har som syfte att undersöka hur ljudet och bilden samspelar i filmen The Tribe (2014) (Myroslav Slaboshpytskyi med ljuddesign av Oleh Holovoshkin). Studien har även som syfte att undersöka vilka ljud som bidrar till känslan av obehag, ångest och rädsla.  Uppsatsen innehåller en audiovisuell analys av två scener ur undersökningsmaterialet (The Tribe) som består av Michel Chions metod Masking. Genom Masking upprättas en scenbeskrivning och en ljudhändelsebeskrivning. De två beskrivningarna har använts för en audiovisuell analys om hur bilden och ljudet står i förhållande till varandra.  Resultatet av analysen visar på att ljudet i filmen starkt kan kopplas till bilden för att förstärka känslan av oro, ångest och rädsla. Ljudet vägleder åskådarens uppmärksamhet genom filmen och knyter samman sekvenser i ett tidsförlopp samt understryker känslomässiga uttryck. / The purpose of this thesis is to examine how sound and image interact in the film The Tribe (2014) (Myroslav Slaboshpytskyi with sound design by Oleh Holovoshkin). The thesis also have the purpose to examine which sounds that contributes to the feelings of discomfort, anxiety and fear. The thesis contains an audiovisual analysis of two scenes from the material (The Tribe) and a method constructed by Michel Chion called Maskin. Through Masking a description of the scene and a description of the sound events are established. The two descriptions have been used in a audiovisual analysis of how the image and sound are in relation to each other.  The result of the analysis concludes that the sound in the movie strongly can be connected to the image to further strengthen the feelings of discomfort, anxiety and fear. The sound guides the viewers attention throughout the movie and ties together sequences in time and emphasises emotional expressions.