<p>Förändring är i dagsläget aktuellt för alla företag. Kampen på marknaden har blivit hårdare och det är lätt att halka efter. Forskning om förändringsarbete och innovation sker dagligen och ny information tillkommer för var dag som går. Mindre forskning har gjorts gällande vårdföretag, därför ska denna studie genomföras i just ett vårdföretag. Vårdföretagets process ska undersökas för att se vilka faktorer som gör att deras förändringsarbete lyckas. Skiljer vårdföretaget sig åt från andra verksamheter samt vad de etablerade teorierna påstår är riktigt. Finns det faktorer som är avgörande för vårdföretaget som inte tidigare har funnits inom förändringsforskningen och skulle den kunna bidra med ytterligare information till den pågående forskningen.</p>

Förändring är i dagsläget aktuellt för alla företag. Kampen på marknaden har blivit hårdare och det är lätt att halka efter. Forskning om förändringsarbete och innovation sker dagligen och ny information tillkommer för var dag som går. Mindre forskning har gjorts gällande vårdföretag, därför ska denna studie genomföras i just ett vårdföretag. Vårdföretagets process ska undersökas för att se vilka faktorer som gör att deras förändringsarbete lyckas. Skiljer vårdföretaget sig åt från andra verksamheter samt vad de etablerade teorierna påstår är riktigt. Finns det faktorer som är avgörande för vårdföretaget som inte tidigare har funnits inom förändringsforskningen och skulle den kunna bidra med ytterligare information till den pågående forskningen.

No description available.

The work in project has been around since humans began to hunt in groups, building bridges or building of the Great Wall of China. In 1960- and 70´s, the word project got their value it has today. A project means a work done during a decided time, with decided economy and non-recurring nature (Jansson and Ljung 2004). The projects had a general analytical model. It was used for all projects the organization engaged. Nowadays there are plenty of models that indicates how projects should be handled and organized (Engwall 2004). As an example there is a general project model based on five working step model (Jansson and Ljung 2004). This consists of analyzing the project idea, lead the planning, leading implementation work, leading the handover process and at the end closing out the project organization. Projects are divided into archetypes. Examples of these are utility projects, customer order projects, prod-uct development projects and market projects (Jansson and Ljung 2004). This has resulted in that a number of researchers have developed models for handling differ-ent types of projects. Ljung (2011) has developed SPA-framework for project analysis. This framework consists of three models of analysis. Analysis model 1, Strategic significance, ex-amining the project archetype. Analysis model 2, Operational logics, studies the result of the project, the decision-making process and the project phases. Analysis model 3, examines the Complexity of the project. When the project is analysed based on these models, the differ-ences of the projects are shown. Then the project manager can customize project management for its uniqueness. Our study investigated if the SPA-framework can be used to analyze the project and identify its distinctive characteristics. The result of the project analysis shows that SPA-framework can be used for this purpose. We used the three analytical models, Strategic significance, Op-erational Logic and Complexity, to formulate questions based on the result-, process- and or-ganization perspective. The analysis of the interviews revealed that all the projects analyzed, have specific distinctive characteristics. Our results demonstrate that there are both similari-ties and differences between the analyzed projects. Technical complexity is the most promi-nent complexity of the analysis. Four out of five projects received this type of complexity. Only one project received Structural complexity. Three projects had a hint of Contextual complexity. / Projektarbetsformer har funnits alltsedan människan började jaga i grupp, bygga broar eller vid byggnationen av kinesiska muren. På 1960- och 70-talet fick begreppet projekt den bety-delse den har idag. Med projekt menas ett arbete av engångskaraktär som bedrivs under en bestämd tid med en bestämd kostnadsram (Jansson och Ljung 2004). Numera finns ett flertal modeller för projekthanteringen beskrivna i litteraturen (Engwall 2004). Ett exempel är Jans-son och Ljungs (2004) modell där projektledningsarbetet struktureras upp i fem arbets-steg/faser (Jansson och Ljung 2004). Dessa är att analysera projektidén, leda planeringsar-betet, leda realiseringsarbetet, leda överlämningsarbetet samt att till sist avveckla projektorga-nisationen. Projekt förekommer i en mängd olika typer. Exempel på dessa är interna föränd-ringsprojekt, kundorderprojekt, produktutvecklingsprojekt och marknadsprojekt (Jansson och Ljung 2004). Detta har resulterat i att fler forskare har tagit fram modeller för att stödja hante-ring av olika typer av projekt. Ljung (2011) har utvecklat ett ramverk för strukturerad projekt-analys (SPA). Ramverket består av tre analysmodeller. Analysmodell 1, Strategisk betydelse, undersöker vilken strategisk projektarketyp projektet har. Analysmodell 2, Operativ logik, studerar projektets leverabel, beslutsprocesser och faser. Analysmodell 3, Komplexitet, under-söker vilken typ av komplexitet projektet har. När projektet är analyserat enligt dessa modeller, ser projektledaren vilka särdrag projektet har. Projektledaren kan då anpassa pro-jekthanteringen efter dess särdrag. Vi har i vår studie undersökt och analyserat ett antal projekt i en tillämpning av SPA-ramverket. Vi har undersökt vilka särdrag som framträder genom analysen. Att använda denna modell är ett sätt att få en djupare förståelse för hur projektet är strukturerat samt vilka brister och fördelar hanteringen av projektet har. I vår studie har vi genom fem semistrukture-rade intervjuer undersökt om SPA- ramverket kan användas för att analysera projekt och finna dess särdrag. Resultatet av projektanalyserna visar att SPA-ramverket kan användas för att finna projektens särdrag. Med hjälp av de tre analysmodellerna Strategisk betydelse, Operativ logik och Komplexitet formulerades frågor grundade på resultat-, process och organiserings-perspektivet. I analysen av intervjuerna upptäcktes att alla projekt som analyserats har speci-fika särdrag. Studiens resultat visar att det finns både likheter och olikheter mellan de analyse-rade projekten.

I sydligaste Kalmar län finns ett regionalt särdrag i bebyggelsen som kallas Torsåspanel. Särdraget består i ett särskilt formspråk som präglar regionens panelklädda fasader. Denna uppsats syftar dels till att beskriva Torsåspanelens utbredning i större detalj än vad som gjorts tidigare, dels till attfördjupa kunskapen om särdragets karaktäristiska former och fasadelement. Syftet är att uppsatsen ska kunna utgöra ett kunskapsunderlag som den regionala kulturvården kan använda för att informera om Torsåspanelens bevarandevärde, men som också fastighetsägare och lokala hantverkare kan ta hjälp av vid vård av Torsåspaneler. Undersökningen består till huvudsaklig del av fältstudier där dokumentation i form av fotografering och skissuppmätning utgjort en viktig del i det undersökande momentet. En fältinventering har legat till grund fören beskrivning av utbredningens gräns, samt analys av spridningens densitetoch ett utpekande av sex kärnområden. En handfull utvalda objekt har även blivit föremål för närmare undersökning. Det insamlade materialet och observationer som gjorts under arbetets gång har därefter använts i en redogörelse av Torsåspanelens karaktärsegenskaper. Undersökningen visar att Torsåspanelen har störst spridning i Torsås kommun, men även står att finna i vissa angränsande distrikt i Kalmar, Karlskrona och Emmaboda kommuner. De två kärnområdena med högst densitet har lokaliserats till Bergkvara-Gökalund och Skällenäs samt Söderåkra, Övraby och Djursvik. Båda kärnområdena är delvis belägna inomett riksintresse för kulturmiljövården, Södramörekusten H40. Torsåspanelerna kännetecknas av locklistpaneler, ofta målade i ljusa oljefärger, vilka avslutas mot takfoten av bågfriser med rundade och karnisformade bågar. Kännetecknande är även fönsterutsmyckningar i form av tympanonformade fönsteröverstycken och utdragna karnisbågar, samt avvikande panel under nedre våningens fönsterrad av liggande eller stående typ.

<p>Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.</p><p>dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger.</p><p>Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi.</p><p>Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden.</p><p>Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.</p>

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs. dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger. Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi. Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden. Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.

This thesis aims to explore the possibilities and components of employing automated text classification techniques to classify collections of narrative fiction by genre, and also, what linguistic features are prominent in distinguishing genres of fiction. The historical traditions and current practices and theories in the field of fiction classification are outlined, along with central concepts of classification and genre theory. Linguistic features are also introduced, and hypothesized to carry capabilities of distinguishing genres of fiction. The thesis also reviews the foundations and current state of automated text classification, and reasons on what constitutes topical and stylistic features in relation to fiction. Knowledge gaps are identified between automated text classification and traditional fiction classification, and also, concerning the potentially genre distinguishing qualities of topical and stylistic features. The main experiment, around which the thesis is centered, is divided into two parts. The first part employs and evaluates kNN and SVM classifiers on a collection of fiction documents across four genres of fiction. In the second part, some feature selection methods are employed for inspection of distinguishing features across the collection. Findings suggest a potential of using automated techniques to classify fiction, and also illustrates feature patterns that are argued to distinguish each of the four different genres of fiction. Some suggestions for further research are also proposed.

Denna mixed method studie undersöker tre församlingar som tidigare vuxit och i vilka man identifierat vissa kännetecken som antas bidra till just församlingstillväxt. Undersökningens kvantitativa del syftar till att undersöka om församlingarna har fortsatt växa. Den kvalitativa delen syftar till att undersöka om kännetecknen finns eller finns kvar i församlingarna. Empirin insamlas genom intervjuer med församlingsföreståndare/pastorer och enkätfrågor till desamma, samt insamling av medlemsstatistik för åren 2017–2021.  Kodning och tematisering görs utifrån Klas Eriksson och Cahtrine Nygrens nio identifierade kännetecken hos växande församlingar och analyser sker med hjälp av Christian A. Schwarz teorier om 65-hypotesen och principmetoden. Resultatet visar att ingen av församlingarna längre kan betraktas som växande och att församlingarna i varierande grad kännetecknas av de nio kännetecken för växande församlingar  som  Eriksson och Nygren identifierat i sin forskning, och de kvalitativa särdrag hos växande församlingar som Schwarz och Schalk identifierat i sin forskning.

Syfte: I takt med att konsumenter och övriga intressenters medvetenhet ökar ställs det högre krav på företagens sociala prestation (CSP) för att de ska förbli framgångsrika. Dessa ökade krav har bidragit till nya restriktioner och lagar om rapportering av icke-finansiell information, för vilken företagens styrelse är ansvariga. De ökade kraven på rapportering innebär även att vissa större företag ska rapportera om mångfald. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och CSP samt huruvida nationella kulturella särdrag har en modererande effektpå sambandet. Metod: Studien tillämpar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell forskningsdesign som genomförts med data för sexårsperioden 2012-2017 för 673 publika europeiska företag. Studien bygger på sekundärdata som hämtats från databasen Thomson Reuters Datastream, som sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP, samt att nationella kulturella särdrag har en modererande effekt på detta samband. Resultatet indikerar att kvinnors påverkan i styrelsen när det kommer till CSR-aktiviteter påverkas av nationella kulturella särdrag. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar ur ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka nationella kulturella särdrags effekt på sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP och därmed öka kunskapen kring ämnet. Denna studie bidrar med praktiskt viktig information för företag som vill förbättra sin sociala prestation. Förslag till vidare forskning: Vi har i denna studie endast undersökt kulturens modererande effekt på sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och total CSP. Det vore intressant att se effekten på respektive dimension av CSP för att kunna avgöra om det är någon skillnad mellan dem. Det finns även möjlighet att genomföra en liknande studie men där länder från fler världsdelar inkluderas. / Aim: As the awareness of consumers and other stakeholders increases, higher demands on Corporate Social Performance (CSP) are required to keep the companies successful. These increased requirements have contributed to new restrictions and law on reporting non-financial information, for which corporate governance is responsible. The increased reporting requirement also mean that some major companies should report on their diversity. This study aims at investigating the relationship between female board members and CSP as well as whether national cultural features have a moderating effect on the relationship. Method: The study applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The study has a quantitative research strategy and a longitudinal research design carried out with data for the six-year period 2012-2017 for 673 public European companies. The study is based on secondary data retrieved from the Thomson Reuters Datastream, which is then analyzed in the IBM SPSS statistics program. Result &amp; Conclusion: The studys results show that there is a positive link between female board members and CSP, and that national cultural features have a moderating effect on this relationship. The result indicates that women's power in the board when it comes to CSR activities is influenced by national cultural features. Contribution of the thesis: This study contributes from a theoretical perspective to business research by examining the impact of national cultural features on the relationship between female board members and CSP, thereby increasing knowledge about the subject. This study provides practically important information for companies that want to improve their social performance. Suggestion for future research: In this study, we have studied only the moderating effect of cultural on the relationship between female board members and total CSP. It would be interesting to see the effect on the respective dimension of CSP in order to determine if there is any difference between them. There is also the possibility of conducting a similar study but including countries from more continents.