<p>Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.</p><p>dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger.</p><p>Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi.</p><p>Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden.</p><p>Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.</p>

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs. dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger. Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi. Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden. Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.

Syftet med studien har varit att undersöka projektledares upplevelse av kommunikationen i virtuella projekt inom IT-branschen. Datainsamling genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt nio projektledare. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Av resultatet framgår att projekten inom IT-branschen till stor del är virtuella och att kommunikationen mellan projektdeltagarna och även mot beställare till stor del sker virtuellt. Den formen av kommunikation har både för- och nackdelar, men för att för att underlätta det för deltagarna att kommunicera virtuellt är ett fysiskt första möte essentiellt för en effektiv kommunikationsmiljö. Ett sådant möte har inte bara fördelen av att deltagarna lär känna varandra, och därför får det lättare att sedan kommunicera virtuellt, utan det är också ett bra tillfälle att se till att alla deltagare får en gemensam målbild och för att skapa en känsla av grupptillhörighet (s.k. teambuilding). Medan virtuella möten har fördelen att de ofta är mer effektiva och tar mindre resurser i anspråk, har de nackdelen av att kommunikationen många gånger begränsas till text och tal, medan det är svårare att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Samtidigt är text och tal de viktigaste kommunikationsformerna, men det finns med språket alltid en risk för misstag vid tolkningar. Studiens främsta upptäckt är att dålig kommunikation har sin orsak i misstolkningar av information. För att råda bot på detta finns tekniker med kontroll av att informationen nått fram, vilka bör användas för att säkerställa en effektiv kommunikation. / The purpose of the study has been to investigate project managers' experiences of communication in virtual projects in the IT industry. Data collection was conducted through qualitative semi-structured interviews with a total of nine project managers. The collected material has been analyzed using thematic analysis. The results show that projects in the IT industry are largely virtual and that communication between the project members and also towards clients is largely virtual. This form of communication has both advantages and disadvantages, but in order to facilitate virtual communication, a physical first meeting is essential for an effective communication environment. A physical meeting has not only the benefit of the participants getting to know each other, and therefore makes it easier to communicate virtually, but it is also a good opportunity to ensure that all participants share a common goal and to create a sense of group belonging (socalled team building). While virtual meetings often have the advantage of being more efficient and consume less resources, they have the disadvantage of difficulties to read facial expressions and body language. The communication is often limited to text and speech. On the other hand, text and speech are the most important forms of communication, but with textual and oral language there is always a risk of misinterpretation. The study's main finding is that poor communication has its cause in misinterpretation of information. In order to counteract this, there are techniques to verify that the information has been obtained, which should be used to ensure effective communication.