<p>Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.</p><p>dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger.</p><p>Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi.</p><p>Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden.</p><p>Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.</p>

In this thesis it is investigated how Spanish-speakers in Sweden experience living with two languages ​​and how common it is for them to use code-switching in their everyday speech. The study has focused on not only the experiences but also the use of code-switching among Hispanics who have become bilinguals in Sweden. The study has also examined the attitudes the informants show towards code – switching.The aim of this study is to provide a picture of the experiences Spanish-speakers have of becoming bilinguals in Sweden and of learning and using Swedish as a second language. It is of interest to see how the bilinguals converse inside and outside the home and how frequent and accepted it is among the Hispanics in Sweden with the use of code-switching in different social contexts. In summary, we can see that the Hispanics in Sweden are satisfied with the linguistic development they have experienced by learning a new language and that they consider it beneficial being bilingual. The study shows that code-switching is very much used, but not fully accepted even by those who use it on a daily basis. Code-switching is in many cases not considered appropriate and it is sometimes performed unconsciously.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs. dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger. Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi. Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden. Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.