Utgångspunkten för arbetet är ett intresse för musikskapandets didaktik. Syftet är att jämförahur musik- och bildlärare på högstadiet ser på- och förhåller sig till skapande iundervisningen. Forskningsfrågorna gäller informanternas syn på- och förhållningssätt tillprocess, resultat, kvaliteter och portföljmetodik i relation till skapandepraktik samtinformanternas upplevda verklighet kring det andra ämnets skapandepraktik. Arbetet ärgenomgående skrivet med en hermeneutisk ansats gällande struktur, tolkning och språkval.Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Ett strategiskt urval avmusik- och bildlärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och analyseradestematiskt av de två författarna. En hermeneutisk tolkningsakt eftersträvades i teori ochpraktik.Resultaten pekar på att ämnessynen är signifikant för skapandepraktik på ett större plan,genom läroplan och i praktik. Resultaten visar även på betydelsefulla skillnader mellanmusik- och bildlärarnas syn på- och förhållningssätt till skapandepraktik och portföljmetodikdär ett processfokuserat och uppgiftsfokuserat förhållningssätt till elevarbetet är mergenomgripande i bildlärarnas skapandepraktik. Hos musiklärarna visar sig ett resultatfokusoch verksfokus som mer framträdande. Resultaten visar också att musiklärarna upplever attbildämnets skapandepraktik är intressant i musikskapandedidaktiskt hänseende.Resultaten diskuteras, gentemot forskning och litteratur, utifrån identifierade teman somförkunskaper, uppgiftsfokus och verksfokus, processfokus och resultatfokus, formellaramfaktorer, genrer, vardagskultur och marknadsestetik, skapande som mål och medel samtotillräcklighet och uppgivenhet.

Studien syftar till att undersöka rektorers föreställningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lärande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som är verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror på att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från anställning av pedagoger, till arbetssätt och satsning på estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har använt är kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att använda i studien är teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad är kunskap? Resultatet av studien visar på att rektorernas föreställningar om estetik handlar om det fysiska utseendet. Många av rektorerna är intevana att använda sig av estetik som definition och saknar kunskap om estetik som begrepp.Rektorerna ställer sig positiva till effekterna av estetiskt arbete som enligt dem själva innebär b la:bättre språk och identitetsutveckling och bättre sammanhållning. Rektorerna ger uttryck för att detfinns en hierarki mellan teoretisk- och praktisk kunskap och att det lönar sig mer med teoretiskkunskap. De bekräftar därmed teorin om praktisk och teoretisk kunskap, där praktisk kunskap haren underställd och marginaliserad roll i relation till teoretisk kunskap. De bekräftar också bilden avatt estetik är något man kan ta fram för att ge eleverna en lättsam och rolig stund. Det finns rektorer som gör anspråk på den radikala estetiken, men trots goda ansatser ger de flesta rektorer uttryck för att skolans arbetssätt är modesta.