Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka vilken typ av textrörlighet som förekommer i arbetsuppgifter i två läsläror och i en NO-bok för åk två och att undersöka vilka typer av texter som bearbetas i de valda läromedlen. Att diskutera hur dessa resultat i sin tur kan påverka specialundervisningens inriktning ingår också i syftet. Som analysverktyg används Liberg et als modeller för att identifiera textrörlighet och texttyper. Analyserna omfattar till största delen läromedel i sin helhet och utförs med hjälp av både textanalys och teoretisk diskussion. De läromedel som analyseras är Diamantjakten (svenska), Livet i Bokstavslandet (svenska) och NO-boken (naturkunskap). De teoretiska utgångspunkterna i den här studien är ett didaktiskt baserat receptionsteoretiskt perspektiv, textpraktiker och textrörlighet. Analyserna visar att samtliga läromedel domineras av textbaserad rörlighet och att Diamantjakten och Livet i Bokstavslandet har en större spridning av olika typer av frågor än NO-boken. Den utåtriktade textrörligheten har en likvärdig representation i samtliga valda läromedel. Endast Livet i Bokstavslandet visade sig ha interaktiv textrörlighet i någon större utsträckning. De berättande texterna dominerar de två läslärorna, medan No- boken genomsyras av beskrivande och förklarande texter. Diamantjakten innehåller till största delen berättande texter och Livet i Bokstavslandet har störst spridning av olika texttyper. Analysen visar att det endast är i Livet i Bokstavslandet som flera olika texttyper bearbetas mer ingående genom cirkelmodellen. Min slutsats i denna studie är att valet av läromedel kan få stor betydelse för vilken undervisning eleverna får, om pedagogen till stor del är bunden till sitt läromedel. Analyserna pekar på brister hos flera läromedel, vilket betyder att lärare och speciallärare måste kompensera för det som läromedlen inte ger. Det kan också påverka specialundervisningen, på det sättet att en större del av eleverna blir i behov av särskilt stöd. I sin tur kan det leda till att eleverna får för lite stöd, då antalet elever som behöver specialundervisning blir för många till antalet.     Nyckelord: Specialpedagogik, Åk 2, Textrörlighet, Texttyper, Läromedelsanalys.

Studiens syfte är att kritiskt granska läromedel för att få en inblick i vilka meningserbjudanden läromedel förmedlar till elever och på så sätt få förståelse för de erbjudande läromedel ger till eleverna. 2. De formulerade frågeställningarna är: 1) Finns det ett ämnesspråk och hur synliggörs det? 2) Vad är fokuset i läromedlen? 3) Vilka kunskapsemfaser syns i läromedlen och vilka följemeningar bidrar de till?  Analysmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys där de två svenska läromedlen Diamantjakten och Livet i bokstavslandet valdes för att sedan utgå ifrån dessa tre typologier, ämnesspråk, ämnesfokus och kunskapsemfaser med följemening. Det analysinstrument som används för att tydliggöra resultatet var ett kodningsschema.  I resultatet framkommer att det finns många ämnesspråk som synliggörs på olika sätt kopplat till övningarna i läromedlen. När frågan formulerades i frågeställningen kring ämnesfokus så var den riktad kring ett fokus, vilket resultatet visade att i båda läromedel fanns många olika, denna typologi var den som det fanns mest av. De kunskapsemfaser som kom fram tydligt var “rätta förklaringen/uttrycket/färdigheten”, “vardagsemfas” och “kunskap och beslut” där deras följemening var “om kunskapens trovärdighet”, “om kunskapernas praktiska nytta” och “om kunskapernas nytta att lösa moraliska och politiska problem”.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i årskurs 2-3 undervisar om klimatförändringar inom No-ämnet, samt att skapa mer kunskap om vilka eventuella utmaningar lärare möts av när de undervisar inom ämnet. Studien är gjord av data i form av en enkätundersökning med 11 deltagare innehållandes fyra slutna och fem öppna frågor. Resultatet sammanställdes genom en tematisk analys och visade att den vanligaste metoden för undervisningen inom området var olika former av samtal tätt följt av läromedel så som bilder, texter och informationsfilmer. Vidare visade resultatet att lärare genom undervisningen ville skapa medvetenhet om klimatförändringar hos elever och ge verktyg till att påverka. En viktig del inom undervisningen var även att ta ner ämnets komplexitet på elevernas nivå. Resultatet visade att respondenterna ansåg att eleverna visade intresse för ämnet vilket gjorde det enklare att undervisa inom. Respondenterna såg även utmaningar med ämnet vilket handlade om svårigheten med ett föränderligt ämne samt att det fanns en rädsla för att skapa oro hos eleverna.

Tidigare forskning visar att Albert Banduras begrepp självförmåga har ett samband med elevers skrivprestationer, och att en hög skrivsjälvförmåga verkar minska deras oro inför skrivande. Bandura (1997) identifierade fyra källor till självförmåga: personlig erfarenhet, fysiskt och psykologiskt mående, observation av andra samt verbal och social övertalning. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka låg- och mellanstadieelevers erfarenheter av dessa fyra källor. Uppsatsens frågeställningar är: Hur beskriver elever i årskurs två och fem sina erfarenheter av de fyra källorna till självförmåga? Vilka likheter och skillnader går det att hitta mellan årskurserna?

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.