Syftet med studien var att undersöka hur fyra läromedel på gymnasier ser ut angående momentet grammatik genom att beakta deras innehåll, elevers förkunskaper från grundskolan och LGY11s kunskapskrav. Den metod som användes för att besvara forskningsfrågorna var en kvalitativ komparativ metod och för att kunna genomföra läromedelsanalysen användes en kvalitativ text- och innehållsanalys. Resultatet visade att läromedel fokuserar olika mycket på grammatik beroende på vilken svenskkurs innehåll de är tänkta att representera. Resultatet visade därför att Insikter i svenska 2–3 och Handbok I svenska språket är de läromedel som främst behandlar olika grammatiska segment då de ska representera kursen Svenska 2, som är en svenskkurs på gymnasienivå som innehåller mest kunskapskrav om grammatik. Vidare visade även resultatet att alla läromedel avstår från att gå igenom fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Då studien enbart har analyserat fyra läromedel som används för grammatikundervisning i svenska på gymnasiet kan inga generella slutsatser dras. I studien dras slutsatsen att läromedlen inte innehåller alla delar som de bör innehålla för att uppfylla kunskapskraven i LGY11 (LGR11). Det läromedlen inte innehåller är fraser trots att det står med som ett explicit kunskapskrav i LGY11.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur konjunktiv ur ett komparativt och innehållsligt perspektiv beskrivs och behandlas i två läroböcker samt två grammatikböcker i spanska för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Ytterligare ett syfte är att klargöra hur det som står i läroplanen för Moderna språk 4 relateras till de utvalda delar i dessa läroböcker och grammatikböcker. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Beträffande den första och den andra frågeställningen har resultat visat att avsnittet om konjunktiv behandlas på nästan liknande sätt i läroböckerna och grammatikböckerna. Skillnaden är att i grammatikböckerna förklaras konjunktiven på ett mer avancerat sätt och att undersökta grammatikböckerna kompletterar varandra. Beträffande den tredje frågeställningen har studiens resultat visat att det inte finns något särskilt i läroplanens centrala innehåll som beskriver hur grammatiken ska undervisas och vilka delar av grammatiken som är viktiga. Slutsatsen är att i läroplanen för kursen Moderna språk 4 är det mycket fokus på kommunikation och ”talande” som också är en trend när det gäller undervisningen av moderna språk och inte minst spanska. Tidigare forskning har också visat detsamma.