Denna uppsats gör en ekokritisk analys av Studio Ghiblis film PrinsessanMononoke (1997), skriven och regisserad av Hayao Miyazaki. Filmenshuvudkaraktärer Ashitaka, San, Lady Eboshi och Hjortguden analyseras med hjälpav Jens Eders modell karaktärsklockan för att få fram respektive karaktärs relationtill naturen och hur det påverkar filmens handling och tema. Karaktärsanalysendiskuteras sedan utifrån de ekokritiska begreppen pastoral, vildmark, apokalyps,boplats [dwelling] och antropomorfism.Huvudkaraktärernas olika förhållande till naturen ger exempel på alla ovannämnda begrepp. Det är komplexa relationer till naturen och de övrigakaraktärerna som visas i filmen. Detta syns tydligt i filmens tematik som dennauppsats anser vara just relationen mellan människa och natur och där naturenspelar en viktig roll i hur handlingen fortskrider genom naturgudar, skogsandaroch själva miljöernas påverkan på handlingen.

No description available.

I gymnasieskolans läroplan framgår det att ett miljöperspektiv ska genomsyra all undervisning. Detta för att eleverna dels ska utveckla förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld och dels utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna. Syftet med denna studie är därmed att ge ett kunskapsbidrag om hur gymnasieskolans svenskundervisning kan beakta miljöperspektivet genom dystopisk skönlitteratur. Särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken förståelse som studiens deltagande elever uppvisar för förhållandet mellan människa och miljö, samt vilka attityder som de uttrycker, efter läsning av dystopisk skönlitteratur med klimattema. Studiens teoretiska ramverk har dels utgått ifrån Langers (2017) litterära föreställningsvärldar och dels ifrån det ekokritiska perspektivet. Data består av sju gymnasieelevers skriftliga inlämningar i vilka frågor om två dystopiska noveller besvaras samt muntliga svar från en fokusgruppsintervju som behandlar vilka kunskaper om klimatförändringar som novellerna kan tillföra. En tematisk analys har genomförts vilken gav upphov till resultatets kategorier; elevernas förståelse för klimatförändringarnas orsaker respektive konsekvenser samt attityderna hoppfullhet, engagemang, oro, förnekande och likgiltighet. I resultatet framgår det att dystopiska noveller med klimattema kan bidra till att elever utvecklar förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld. Detta eftersom de skönlitterära gestaltningarna visar nya perspektiv på klimatförändringarna. Däremot uppvisas utmaningar med att använda novellerna för att eleverna ska utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna eftersom novellerna huvudsakligen väcker negativa känslor. / An environmental perspective must permeate all teaching according to the upper secondary school curriculum. The students must partly develop the ability to analyze the interaction of humans with their environment and partly develop a personal approach to global environmental issues. The aim of this study is therefore to contribute knowledge about how the school subject Swedish in upper secondary school can take the environmental perspective into account through dystopian fiction. Focus has been placed on analyzing the understanding that students show of the relationship between human and the environment, as well as which attitudes toward climate change they express, after reading dystopian fiction with a climate theme. The study's theoretical framework has partly been based on Langer's (2017) literary understanding and partly on the ecocritical perspective. The data consists of seven high school students' written submissions in which questions about two dystopian short stories have been answered. The students have also participated in a focus group interview which focuses on how the short stories can contribute with knowledge about climate change. A thematic analysis has been carried out which gave rise to the result's categories; the students' understanding of the causes and consequences of climate change, as well as the attitudes of hopefulness, engagement, concern, denial and indifference. The results show that dystopian short stories with a climate theme can contribute to students developing the ability to analyze human interaction with the environment. This is because the fictional stories show new perspectives on climate change. However, challenges are presented in using the short stories for students to develop a personal approach to the global environmental issues because the short stories mainly evoke negative feelings.

Denna studie tar sitt avstamp i Skolverkets mål om en undervisning i hållbarhet, miljö och natur i syfte att undersöka hur dessa teman kan behandlas didaktiskt i skolämnet svenska i Sverige. Två frågeställningar prövas där den ena utforskar hur det litterära verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg kan förstås ur ett ekokritiskt perspektiv, och den andra kastar ljus på begreppet ekolitteracitet och dess didaktiska möjligheter. Undersökningen visar att ekokritiska läsningar av fiktiva texter kan vara ett konstruktivt förfarande i syfte att öka medvetenhet hos elever om ekologiska frågor och därmed uppnå ökad ekolitteracitet. Studien visar också att ett intermedialt perspektiv där olika texttyper och medier analyseras och diskuteras kan fungera väl när det gäller att utveckla ekolitteracitet.

Då en av vår tids stora frågor är hur vi ska lösa den rådande klimatkrisen har den föreliggande studien utforskat hur svensklärare kan arbeta med hållbar utveckling i litteraturundervisningen. Studien syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i romanen Oryx och Crake (2003) av Margaret Atwood i förhållande till hur den kan användas som en utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i svenskundervisningen på gymnasiet. Romanen analyserades utifrån ett ekokritiskt perspektiv, och i analysen argumenteras det för hur ekokritiken kan användas som en språngbräda för att arbeta med hållbar utveckling i svenskämnet. En tematisk analys har tillämpats vid analysen av romanen, där två teman har identifierats: antropocentrism och framställningen av djur. Vidare analyserades också skönlitteraturens möjligheter utifrån Louise Rosenblatts teori och tankar. Den didaktiska analysen av romanen fokuserade på dess didaktiska potential i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan och hållbar utveckling. Analysen visade att romanen innehar en didaktisk potential i förhållande till arbete med hållbar utveckling i litteraturundervisningen, då temana som utkristalliserades i litteraturanalysen kan fungera som ingångspunkter till arbete om hållbar utveckling. Den didaktiska analysen visade även hur romanen kan användas för att uppfylla de mål som uttrycks i läroplanen som är kopplade till hållbar utveckling.

Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektiv kan inkluderas i svenskämnet på gymnasiet, enligt riktlinjer från skolverket. En ekokritisk läsning av Maja Lundes roman Binas historia utifrån Timothy Mortons teorier om mörk ekologi och hyperobjekt är tänkt att svara mot syftet. Den ekokritiska litteraturanalysen ses ur ett didaktiskt perspektiv och frågor om vilken didaktisk relevans analysen har diskuteras avslutningsvis. Materialet läses mot bakgrund av Timothy Mortons teorier om hyperobjekt och mörk ekologi. Ett hyperobjekt kan inte upplevas i sin helhet av en människa på grund av dennas begränsade livslängd och oförmåga att uppleva flera lager av tid samtidigt. Begreppet viskositet används för att förklara hyperobjektets tröghet och hur vi redan befinner oss i dess trögflytande massa, vilken illustreras av en honungsburk som en fluga desperat försöker ta sig upp ur. Romanens tre olika berättelser utspelas under olika tider och karaktärerna upplever därmed olika aspekter av hyperobjektet bidöd. De tidigare generationerna hoppar glatt ner i honungsburken och lämnar åt kommande generationer att upptäcka hur den trögflytande honungen inte låter dem ta sig upp ur burken. Begreppet agrilogistik förklaras som drivkraften bakom neolitiska revolutionen och vidare utveckling inom jordbruk och teknologi. Drivkraften liknas vid en rytm som ingen kan sluta dansa till. Analysen visar hur karaktärerna i boken inte kan undvika att delta i vad som leder till bidöd, vilket med hjälp av teorin om agrilogistik kan förklaras som att de inte kan sluta dansa till den svåridentifierbara rytmen av utveckling.

I studien analyseras Det stora skogsäventyret (2018), Götes gammelskog (2018) och Första naturhjälpen tältar (2018). Böckerna är av skönlitterär karaktär varav den sista även kategoriseras som faktabok, och samtliga behandlar natur- och miljöfrågor. Syftet med studien är att undersöka hur de tre barnböckerna skildrar relationen mellan deras mänskliga karaktärer och naturen, och följaktligen vilka didaktiska möjligheter och implikationer sättet de framställs på kan tänkas medföra om boken används som ett läromedel. Då böckerna har gemensamt att de innehåller illustrationer är metoden en form av kvalitativ text- och bildanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning inom barnlitteratur och inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet ekokritik. Analysen visar hur mänskliga, eller förmänskligade karaktärers natursyn kan tolkas i relation till varandra utifrån deras handlande i berättelserna. Böckernas protagonister visar sig ha en mer problematiserande relation till naturen i jämförelse med andra karaktärer. Vidare visar analysen att det finns schablonartade mönster i hur olika karaktärer framställs och agerar. Böckernas holistiska sammanhang, deras miljömässiga teman och förmedlade etiska och estetiska värden kan sägas ligga till god grund för undervisning inom hållbar utveckling i skolan, samtidigt som deras existens kan ses som ett svar på en samhällelig oro för klimatet och framtiden.

No description available.

Med anledning av ökade klimatförändringar och ungdomars växande oro inför framtiden är syftet med detta arbete att undersöka hur läroplanens miljöperspektiv kan implementeras inom ramen för svenskämnet på gymnasiet. Ekokritik är ett begrepp som fått allt större utrymme inom litteraturvetenskapen och som erbjuder verktyg för att analysera hur litteratur speglar och påverkar vår relation till naturen. Eftersom skönlitteratur är en central del av svenskämnet är det intressant att undersöka möjligheten att med hjälp av ekokritik implementera läroplanens miljöperspektiv i svenskundervisningen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett ekokritiskt perspektiv analyseras Flugornas herre av William Golding och Den gröna cirkeln av Stefan Casta. Därefter görs en didaktisk analys utifrån receptionsteorier och läroplanens skrivelser om miljö och hållbar utveckling. Litteraturanalysen resulterade i tre olika teman: Naturen som ett hot mot människan, Naturen som nödvändig för människan och Naturen som människans ägodel. Dessa teman kan kopplas till en antropocentrisk respektive ekocentrisk natursyn där människan antingen anser sig ha rätt att styra över naturen eller anser sig vara en del av naturen. Den didaktiska analysen synliggör olika möjligheter att använda verken inom ramen för svenskämnet för att implementera miljö- och klimatfrågor.

Victoria Benedictsson (1850-1888) skrev romanen Fru Marianne i en tid präglad av den industriella revolutionen och en framväxande modernitet. En analys av romanens pastorala ideal – i vilken mån romanen formulerar villkoren för ett gott liv som ett liv närmare naturen – gör det möjligt att placera henne bland de författare från samma tid, däribland August Strindberg och Verner von Heidenstam, som reagerade på det nya samhälle som växte fram under slutet av 1800-talet och skrev en litteratur som visade på ett alternativ. Analysen genomförs med hjälp av ett ekokritiskt perspektiv vilket medför att synen på pastoral går från att uppfatta den lantliga miljön enbart som en kuliss för mänsklig aktivitet till att uppfatta den som medaktör och med ett inneboende värde i likhet med människan. Det ekokritiska perspektivet belyser romanens hållbara förhållningssätt till naturen; genom att låta kvinnans emancipation i ett agrart samhälle öppna upp för en uppvärderande vision av naturen och en jämlik relation mellan natur och människa skapar romanen en framtidsorienterad berättelse med stor aktualitet.