Med anledning av ökade klimatförändringar och ungdomars växande oro inför framtiden är syftet med detta arbete att undersöka hur läroplanens miljöperspektiv kan implementeras inom ramen för svenskämnet på gymnasiet. Ekokritik är ett begrepp som fått allt större utrymme inom litteraturvetenskapen och som erbjuder verktyg för att analysera hur litteratur speglar och påverkar vår relation till naturen. Eftersom skönlitteratur är en central del av svenskämnet är det intressant att undersöka möjligheten att med hjälp av ekokritik implementera läroplanens miljöperspektiv i svenskundervisningen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett ekokritiskt perspektiv analyseras Flugornas herre av William Golding och Den gröna cirkeln av Stefan Casta. Därefter görs en didaktisk analys utifrån receptionsteorier och läroplanens skrivelser om miljö och hållbar utveckling. Litteraturanalysen resulterade i tre olika teman: Naturen som ett hot mot människan, Naturen som nödvändig för människan och Naturen som människans ägodel. Dessa teman kan kopplas till en antropocentrisk respektive ekocentrisk natursyn där människan antingen anser sig ha rätt att styra över naturen eller anser sig vara en del av naturen. Den didaktiska analysen synliggör olika möjligheter att använda verken inom ramen för svenskämnet för att implementera miljö- och klimatfrågor.