Mänskliga handlingar förstör dagligen planeten vi bor på, men trots att vi numera är medvetna om problematiken görs det ändå inte tillräckligt för att förändra detta beteende. Undervisningen i den svenska skolan syftar bland annat till att främja elevernas respekt för miljön och visa dem ett hållbart levnadssätt. Syftet med denna uppsats är att utvärdera potentialen hos ett arbetssätt som kombinerar svenskämnets läsning av skönlitteratur med miljöfrågor. Med hjälp av begreppen ekocentrism och antropocentrism gör vi en ekokritisk läsning av Michelle Pavers Vargbröder. Utdrag ur boken används också som grund för att diskutera hållbar utveckling med en klass elever i årskurs 6, för att se vilka värderingar som framträder. Resultatet visar att det finns stor potential att öka elevers ekolitteracitet med hjälp av gruppdiskussioner och ekokritiska resonemang utifrån en skönlitterär bok, men att arbetssättet kräver mycket tid och vidare forskning. Eleverna visar ett stort intresse för läsningen och för frågorna, och även om deras konkreta kunskaper brister en del, visar de att de tycker att det är viktigt att människan tar hand om vår planet.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

No description available.

I denna uppsats appliceras ett ekokritiskt perspektiv på Hans Lidmans Det nappar i Svartån med syfte att analysera hur naturen skildras. Undersökningen identifierar förekomsten av typiska naturstereotyper samt hur Lidman förhåller sig till den lokala platsen. Vidare diskuteras Svartåns symboliska betydelse. Med utgångspunkt i ett antal litterära troper presenterade av Greg Garrard identifieras ”det förorenade”, ”det vilda” och ”förhållandet mellan människa och djur” som tre betydelsefulla naturstereotyper. Analysen av platsens betydelse utgår ifrån Martin Heideggers begrepp dwelling och illustrerar hur hembygden får en framträdande roll i Det nappar i Svartån. Timothy Mortons koncept dark ecology ligger till grund för den avslutande diskussionen kring Svartåns symboliska betydelse och visar hur Svartån framträder som en plats där gränser mellan olika livsformer suddas ut och motsättningen mellan människa och natur – subjekt och objekt löses upp.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen gör en kvalitativ närläsning av utvalda passager i science fiction-verken Dune - Frank Herbert (1965), The Left Hand of Darkness - Ursula K. Le Guin (1969) och Dawn - Octavia E. Butler (1987). Materialet analyseras utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Dess samband med posthumanistisk teori aktualiseras också i dess gemensamma ifrågasättande av människan och dess självbild. Syftet är att undersöka hur verken både återspeglar och aktualiserar ekokritiska perspektiv i gestaltning av människan och miljö. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till gymnasieskolans värdegrundsinnehåll kopplat till klimatförändringar och hållbar utveckling för att presentera hur science fiction kan behandla dessa frågor i undervisningen. Slutsatserna visar att verken återspeglar ekokritiska perspektiv i deras gestaltning av människan i en alternativ framtid där relationen gentemot naturen ges en stor betydelse, till exempel som bärande av en kultur och i gestaltning av människors försök till kontroll gentemot dess omgivning. De alternativa perspektiven bär vikt i förhållande till den posthumanistiska kritiken av människan genom att ifrågasätta och gestalta människan i en biologisk och kulturell förändring. Verken visar hur science fiction-genren ger nya perspektiv på människans framtida varande. Samtliga insikter går att koppla till samtida diskussioner gällandes klimatförändringar och dess konsekvenser på människan och blir därav högst aktuella att behandla på gymnasieskolan.

Denna uppsats undersöker Ursula K. Le Guins roman De obesuttna och knyter den till miljöperspektivet i gymnasieskolans värdegrund i syfte att undersöka några didaktiska möjligheter. Metoden som används för undersökningen är närläsning av romanen. De teoretiska utgångspunkterna är Darko Suvins idé om ”kognitiv främmandegöring/cognitive estrangement” som effekt i science fiction, ett ekokritiskt litteraturteoretiskt perspektiv samt didaktiska perspektiv kopplade till demokrati. Resultatet visar att läsareffekten av De obesuttna, genom kognitiv främmandegöring, kan leda till perspektivskiften och insikter som är väl förenliga med syftet i värdegrundens miljöperspektiv. Läsning av Ursula K. Le Guins utopiska roman De obesuttna utgör en synnerligen god utgångspunkt för diskussioner kring hållbarhet och ekologi i skolans värdegrundsarbete.