Den här uppsatsen analyserar mytanvändningen i Rick Riordans bokserie om Percy Jackson med syfte att uppenbara kopplingar till dagens miljö- och klimatproblematik. Fokus placeras på bokseriens införande av antik grekisk mytologi och de ekokritiska analysmöjligheter som det skapar. Analysen utgår ifrån den ekokritiska teorin bl.a. med begrepp som antropocentrism, ekocentrism, och dikotomin natur - kultur. Analysen genomförs genom en närläsning av karaktärernas dialog och agerande för att utröna de olika perspektiv på miljökrisen som presenteras. Dessa förs sedan samman i en slutgiltig diskussion kring bokens ekokritiska aspekter och de samhällskritiska budskap som karaktärer och läsare ges. Uppsatsen resulterade i slutsatsen att en sorts samhällskritik ligger som bakgrund genom Riordans bokserie. Användningen av den antika mytologin uppenbarar dagens enorma miljöproblematik och de olika synsätt som finns inom miljörörelsen bl.a. genom de miljöer som beskrivs och karaktärernas utspel. Miljöerna som beskrivs är främst urbana samt nedskräpade och smutsiga. Platser där mytologiska varelser inte längre kan leva. Karaktärerna uttrycker en oro och en sorg över mänsklighetens destruktiva påverkan på sin omgivning och deras agerande visar på den riktning som Riordan önskar se och mana mot. Bokserien mynnar ut i en önskan om en framtida värld där människan lever på ett hållbart sätt tillsammans med naturen.

I den här uppsatsen studeras utvalda delar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, utifrån kunskapsmålet att elever i utgången av årskurs 3 ska samtala om människan och naturen i skönlitteratur, myter och konst. Tolkningen av begreppen människa och natur är betydelsefulla för att samtalens innehåll ska harmonisera med läroplanens värdegrund och syfte. Forskningen inom det specifika området är begränsat och riktar sig främst  mot undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för arbetat vilar i den ekokritiska litteraturteorin. Med stöd i en kritisk diskursanalytisk metod visar den här undersökningen att det finns fler olika positioner för läraren att inta till begreppen människa och natur. Vidare diskuteras vad det skulle kunna innebära i en transformering av läroplanens begreppsliga innehåll i syfte att lyfta fram en didaktisk relevans för uppsatsen.

What’s Hiding in the Woods of the Swedish North? – About nature, humans, and exoticism in three contemporary northern Swedish novels – This essay aims at exploring the use of nature and the supernatural in contemporary northern Swedish literature, in the light of the long historical exploitation of the area and the conflicts this caused. The novels that are being examined are Stallo by Stefan spjut, Glupahungern by Andrea Lundgren and Ett föremåls berättelse om obesvar by Mikael Berglund. The essay is underpinned, first and foremost, by theories of ecocritisism and postcolonial ecocritisism in order to explore the relations between humans and environment. In addition to this, theories of time-space relations and movement as well as theories of human-animal relationships and transformations are used. The analysis focuses on movement in time-space, the relationship between bear and child, and human-bear and troll-bear transformations in the novels. The different paths that are chosen by the characters in the novels reveal varying ways in which humans relate to nature, and as a result also relations to, and ideas about, the Swedish north. For example, the nomadic people in Ett föremåls berättelse om obesvar moves according to seasonal change, while the crowns men from the south establish their settlements close to the natural resources they are exploiting, in this case silver, and adjust nature to their own needs. These relationships are also made visible in relation to the non-human animals as well as non-human animal transformations in the novels: for example the troll-bear transformations in Stallo elaborates the idea of northern Sweden as a wilderness, whilst Glupahungern rather use this idea of northern Sweden in order to criticise the anthropocentric norm. In conclusion, all three novels relate in different ways to the history of, and ideas about, the Swedish north, which in turn are closely connected to stories about nature and the supernatural. The novels display a critical relationship towards historical events, as well as present day ideas and approaches to northern Sweden, nature and animals.

Mänskliga handlingar förstör dagligen planeten vi bor på, men trots att vi numera är medvetna om problematiken görs det ändå inte tillräckligt för att förändra detta beteende. Undervisningen i den svenska skolan syftar bland annat till att främja elevernas respekt för miljön och visa dem ett hållbart levnadssätt. Syftet med denna uppsats är att utvärdera potentialen hos ett arbetssätt som kombinerar svenskämnets läsning av skönlitteratur med miljöfrågor. Med hjälp av begreppen ekocentrism och antropocentrism gör vi en ekokritisk läsning av Michelle Pavers Vargbröder. Utdrag ur boken används också som grund för att diskutera hållbar utveckling med en klass elever i årskurs 6, för att se vilka värderingar som framträder. Resultatet visar att det finns stor potential att öka elevers ekolitteracitet med hjälp av gruppdiskussioner och ekokritiska resonemang utifrån en skönlitterär bok, men att arbetssättet kräver mycket tid och vidare forskning. Eleverna visar ett stort intresse för läsningen och för frågorna, och även om deras konkreta kunskaper brister en del, visar de att de tycker att det är viktigt att människan tar hand om vår planet.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

No description available.

I denna uppsats appliceras ett ekokritiskt perspektiv på Hans Lidmans Det nappar i Svartån med syfte att analysera hur naturen skildras. Undersökningen identifierar förekomsten av typiska naturstereotyper samt hur Lidman förhåller sig till den lokala platsen. Vidare diskuteras Svartåns symboliska betydelse. Med utgångspunkt i ett antal litterära troper presenterade av Greg Garrard identifieras ”det förorenade”, ”det vilda” och ”förhållandet mellan människa och djur” som tre betydelsefulla naturstereotyper. Analysen av platsens betydelse utgår ifrån Martin Heideggers begrepp dwelling och illustrerar hur hembygden får en framträdande roll i Det nappar i Svartån. Timothy Mortons koncept dark ecology ligger till grund för den avslutande diskussionen kring Svartåns symboliska betydelse och visar hur Svartån framträder som en plats där gränser mellan olika livsformer suddas ut och motsättningen mellan människa och natur – subjekt och objekt löses upp.

No description available.

No description available.