Flippfloppsandaler förknippas med sol och ledighet i Sverige. Men i många andra länder är det en sko som används dagligen, året om. Det sägs vara världens mest sålda sko. Den är billig och åker lätt på foten men den åker lika snabbt av. Vid kraftigt regn riskerar avställda floppfloppsandaler att flyta iväg från sina ägare. De åker längs vattendrag och inte sällan ut i havet tillsammans med en massa annat skräp. För personen som blev av med sandalerna kanske det inte gör så mycket, det går ju att köpa ett par nya i närmsta kiosk. Men faktum är att de är en del av ett stort problem. Plaster i haven bryts inte ner biologiskt utan blir mindre och mindre bitar av solen. Plastbitarna äts av fiskar och fåglar som tar skada. Plast drar också till sig gifter som PCB och DDT. När människor äter fisk som fått i sig plast vandrar gifterna uppåt i näringskedjan. Efter att länge färdats på havet kanske flippfloppsandalen spolas upp på land. Och kanske hittas den då av företaget och organisationen Ocean Sole i Kenya. De plockar tappade flippfloppsandaler i slumområden och längs Kenyas kust. Vissa sandaler har flutit dit ända från Asien. Flippfloppsandalerna sorteras, tvättas, limmas ihop, skärs till och slipas av hantverkare i Nairobi därefter. De blir till allt från skulpturer till smycken som säljs världen över. Ocean Sole återvinner ett ton flippfloppsandaler i veckan och det ser inte ut som att de någonsin kommer få slut på material. Flippfloppsandalen är i sig en symbol för slit- och slängsamhället men bär också ett meddelande från havet om att havet håller på att bli världens soptipp. Radioreportaget belyser därmed ett stort problem genom en enskild produkts livscykel.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens.

No description available.

I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.

The aim of this thesis is to examine to what extent China acts as a superpower in the South China Sea. In order to accomplish the purpose of the study the International relations theory Offensive realism has been applied. The thesis is a case study, with the premiss to test Offensive realism on the selected case. Data is gathered from books and articles. Within the framework of Offensive realism, three categories have been selected to study China’s actions on three different occasions. The categories that have been applied are diplomacy, economy, and military. The occasions occur at different time periods, 1974, 2012, and 2014, in order to be able to give the study a wide basis.   The result shows, that from an Offensive realism perspective, China acts like a superpower in the South China Sea. In the cases studied China acts as a superpower in all of them. Breaking it down to the applied categories, diplomacy, economy, and military, it is showcased that China’s actions in the region are corresponding to that of a superpower eight of nine times. China seeks control of the region's wealth to strengthen its own economy, which in turn strengthens the country's military. Furthermore, the growth of the economy and resources means that control of the area is centered to China. Which increases the chance for China of creating a hegemony in the region.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker från olika decennier framställer ekologisk hållbar utveckling med fokus på nedskräpning i havet, samt vilka aspekter om miljö en elevgrupp uppmärksammar. Barnlitteraturen som analyseras är Tore och Ama räddar havet (2015) och Plupp och havet (1986). Vi gör ekokritiska läsningar av de båda böckerna samt genomför två lektionstillfällen med tillhörande observation för att undersöka vilka aspekter eleverna uppmärksammar om ekologisk hållbar utveckling. De teoretiska utgångspunkterna som vår forskningsstudie utgår från är det ekokritiska och det sociokulturella perspektivet. Studien visar betydelsen av praktiska inslag i undervisningen, diskussionens betydelse i komplexa ämnen samt vikten av att läraren är väl förberedd på vad eleverna skulle kunna uppmärksamma, vilket läraren kan göra genom att ekokritiskt granska sitt material. Eleverna visar under forskningsstudien intresse för ekologisk hållbar utveckling samt att de är medvetna om vad människan kan göra för att hjälpa naturen. Vi upplever att de har kunskaper om var skräp bör slängas, men inte om konsekvenserna om det till exempel hamnar i havet. Slutsatsen av vår undersökning är att eleverna är medvetna om att alla kan bidra med någonting för att främja en hållbar utveckling.

Beläget i Göteborgs norra skärgård, ligger detta kallbadhus på pelare 40 meter ute i havet. Det är en plats för sociala interaktioner, vila och återhämtning. Med närvaron av havet och möjligheten till ett bastubad utvidgas badsäsongen till en helårsupplevelse. Min ambition är att skapa en plats som får människor att kliva i vattnet oavsett tid på året, oavsett ålder och oavsett väder. Under utvecklingen av detta projekt har jag fokuserat mycket på tekniska detaljer och material. Med återanvända fragment från den typiska sjöboden och materialval som trä och sten kommer denna byggnad att skapa en bekant och fridfull upplevelse för användaren. / Located in Gothenburg’s northern archipelago, this cold bath house sits on slim pillars 40 meters out in the ocean. It’s a place for social interactions, rest and recovery. With the presence of the sea and possibility of a sauna bath, the bathing season will be extended to a year-round experience. My ambition is to create a place that will make people enter the water whatever time of the year, whatever their age and whatever the weather. In the development of this project I’ve focused alot on the technical details and materials. With reused fragments from the typical boathouse and choice of materials such as wood and stone, this building will create a familiar and peaceful experience for the user.

Interdisciplinary education is something that has become much more common in schools over the years. Jan Nilsson (2007) describes Interdisciplinary education as thematic education. He points out how interdisciplinary education tends to mix multiple subjects – like arts, biology and English – together to create a whole. In this study focus has been placed on two novels written by French author Jules Verne, and how these two novels can be used in interdisciplinary education where Swedish as a subject is included. The two novels are 2000 leagues under the sea and Journey to the centre of the Earth. Subject areas discussed together with Swedish are mankind’s relationship with Mother Nature and science, as well as how the two novels can be connected to the basic values of the school system. The study has concluded that the two selected novels by Jules Verne are applicable together with interdisciplinary education, both in regard to the subject “Nature” and “Science,” as well “the basic values the of school system.” This is because 2000 leagues under the sea and Journey to the centre of the Earth, on multiple occasions throughout the novels, include scenes, quotes and plot twists where subjects like “Nature” and “basic values” which can provide material for classroom discussion.

The littorals, narrow seas, brown water or coastal areas, whatever definition, warfare in a coastal environment favors the defender due to environmental characteristics. But is this theory valid even when an actor does not hold the ability to organize an effective defensive system along its coastline? How can a weaker defensive actor create a naval ability to strike towards and deny a stronger opponents’ sea control?This thesis investigates the shift in initiative and command of the seas in the Black Sea during the first two years of the war between Russia and Ukraine.The result is two-folded; Even when almost totally erased, a coastal state can conduct sea denial and even establish local sea control to protect its own coast. Unfortunately, this thesis cannot validate if these actions will lead to victory at sea, even less victory of the war.

This research paper examines the advantages of deployment of naval forces in peace support operations. The study has been undertaken because the research on this subject is fairly limited. The research tends to be normative and traditional strategists are often focusing on the effect of naval force in terms of war. None of the writers on the subject dispute the use of naval force moreover, they tend to highlight the advantages of a naval force.   The purpose is to analyse the usefulness of a naval force in peace support operations. This has been achieved by testing Till´s theory of the inherently advantage of a naval force in a study of two cases, Operation Sharp Guard in the Adriatic Sea during the conflict in former Yugoslavia and the Swedish contribution to UNIFIL MTF448 in Lebanon. These two cases were selected in order to ascertain to what extent Till´s theory can explain the effect of naval force. Results of this analyse demonstrate the existence of sound arguments for the use of naval force in peace support operations and the empirics of the two cases are valid evidence for that. Naval force can sometimes even work as an enabler for ground troops and air force. The analysis shows furthermore that flexibility and strategic mobility was the two most distinguishing features of a naval force in both cases.