Historiskt som i nutid har det forskats och skrivits mycket om sjömakt där utgångspunkten är den stora och överlägsna sjömakten som har till mål att skapa ett sjöherravälde för att uppnå sina syften. Ett fåtal har haft utgångspunkten hur en underlägsen kuststat gör detta för att försvara sin kust mot den överlägsna sjömakten. En som gjort detta är Jacob Børresen med sin teori om kuststatens sjömakt vilken refererats av ett flertal moderna sjöteoretiska tänkare. Däremot har inte teorin om kuststatens sjömakt prövats empiriskt varför denna undersökning har som syfte att göra detta. Den empiriska prövningen söker svaret på hur teorin kan förklara framgång i en kuststats försvar av kusten vilket görs genom en jämförande fallstudie mellan den tyska invasionen av Narvik 1940 samt Kuwaitkriget 1991. Utifrån detta konstaterar undersökningen att framgången i kustförsvar förklaras genom att en kuststat genomför kustförsvar i tre olika faser; kontroll, försvar och utnötning. Undersökningen har därmed huvudsakligen stärkt teorin och påvisat att den är tillämpbar utanför den skandinaviska samtida miljön och kulturen och att den kan förklara avsaknad av framgång i en historisk skandinavisk kontext. Dock bör delar av fasen utnötning prövas mer innan den kan sägas helt stärka eller falsifiera teorin.

När det föreligger ett hot om angrepp via havet är förmågan till kustförsvar vitalt. Kustförsvaret ska verka i en utmanande stridsmiljö där elementen hav, luft och land möts. Genomförande av kustförsvar samlas normalt under begreppet kustförsvarsoperationer. Forskningsläget pekar på att förmågan till kustförsvar är viktigt för en kuststat, samtidigt är det konceptuella teoretiska ramverket för dess genomförande outvecklat. Ur ett manöverteoretiskt perspektiv utgör kombinerade vapen en generell konceptuell metod avseende genomförande av strid. Undersökningens syfte utgörs av att utöka den förståelsen för hur framgång i kustförsvarsoperationer kan förklaras genom tillämpning av kombinerade vapen. Forskningsdesignen är konstruerad såsom en jämförande fåfallsstudie, med olika utfall. Undersökningens analysenheter består av två empiriska fall, kustförsvarsoperationerna vid Salerno 1943 respektive Falklandsöarna 1982. Resultatet pekar på ett samband mellan tillämpning av kombinerade vapen och graden av framgång i kustförvarsstriden. Resultatet pekar också på att dessa principer ofta, men inte alltid, är interrelaterade mellan varandra och att det finns ett samband mellan förmågan att exploatera en vunnen framgång och dess varaktighet och effekt. Generalieringsambitionen avseende resultatet måste betraktas utifrån att endast två fall som undersökts. Detta medför att fler empiriska prövningar på fall av kustförsvarsoperationer kan utgöra förslag för fortsatt forskning.

Denna uppsats undersöker huruvida vi med hjälp av Gustav von Schmalensees modifikation av Lanchesters kvadratiska N2-Law kan bestyrka eller falsifiera teorin att en kustflotta med hjälp av en amfibisk miljö kan slå en på pappret överlägsen motståndare. Den komplexa miljö som en kustremsa eller skärgård utgör påverkar en högsjöflottas kapacitet att utgöra ett hot mot en kustflotta vars taktik är anpassad för terrängen och de synergieffekter som den ger. Uppsatsen försöker påvisa hur stor inverkan variabeln geografi har i sammanhanget. Vidare undersöker uppsatsen huruvida det är möjligt att förbättra von Schmalensees modifikation av Lanchesters N2-Law med hjälp av den faktiska sannolikheten för träff med sjömålsrobot inomskärs respektive utomskärs. Med hjälp av Försvarshögskolans sjökrigsspel Simple Surface Warfare Model (SSM) genomförs ett experiment där teorierna testas empiriskt. Resultaten visar en förbättring i prediceringen av stridsutfall med sjömålsrobot om koefficienten för den faktiska sannolikheten för träff räknas in i ekvationen. Vidare konstateras att en stark korrelation kan ses i en mindre kustflottas överlevnad i amfibisk miljö då de möter en på pappret överlägsen motståndare.

The coast is a domain characterized by great complexity based on its dynamic and challenging nature, which can create both opportunities and challenges for attackers and defenders. The purpose of this study is to investigate Geoffrey Till's theory of defence against amphibious operations and to increase an understanding of how military resources can be used to achieve success in defence in the event of a military attack from the sea. Research and theory development in this area have long been under-prioritized and Till has created a relatively unique theory, based on the prevailing research situation. These are arguments that strengthen the reason for examining the theory and field further. Through a theory-testing case study, the Battle of Wake Island and Operation Avalanche are analyzed to ascertain to what extent empirical evidence is given to the chosen theory. In this way, the explanatory capacity of the theory is determined and whether its credence is strengthened or weakened. The study discloses that Till's theory successfully explains the outcome of the first case however not the second. The analysis shows that a defence that acts on and adjacent to land contributes to success, which Till's theory does not emphasize. The study indicates that the theory is underspecified as it does not give any indication of how to prioritize between the different areas of the theory, which indicates that wone should be vigilant against the explanatory value of the theory.

Defending against an amphibious operation is one of the most complex operations in warfare, especially for a small coastal state. Despite this, there is only a limited amount written about how a small coastal state should defend itself against an amphibious operation. This study explains how a smaller coastal state manages to delay an amphibious landing despite being disadvantaged. The purpose of this paper is to explain how the Norwegian coastal defense managed to delay the German invasion of Oslo on April 9, 1940. The research was conducted using the qualitative text analysis method, to obtain a good overall picture of the invasion with several independent sources. Jacob Børresen's theoretical framework, which deals with how smaller coastal states should defend themselves against overwhelming resistance, was used to analyze the empirical material. His theory is broken down into four analytical dimensions: Coast artillery, Robust command structure, Combined defense and Intelligence. The results show that the main success factor for the Norwegian coastal defense was their coastal artillery, that sank the German cruiser Blücher. The conclusions drawn from the study are that good leadership and timely intelligence are vital for the coastal artillery to be effective.

Defending against a modern amphibious landing is one of the most difficult operations in warfare. Many have tried but very few have succeeded to throw an assaulting landing force back into the sea. This essay is an attempt to create deeper understanding for anti-landing defense by using Milan Vego’s theory on littoral warfare in a case study of the landings in Salerno 1943 and on Okinawa 1945. This is in order to examine if this theory on marine warfare in coastal regions can be used to create deeper understanding for defense against a modern amphibious assault. With a current trend towards increasing military interests in littoral regions, this essay intends to bring an up-to-date contribution to the theoretical foundation of marine warfare in littoral regions, and more specifically coastal defense.   The analysis shows that Vego’s theory did create deeper understanding of the two cases and particularly regarding command, inter-service cooperation and sea control or sea denial. These concepts have in both cases proven successfully practiced by the assaulting force, while the defenders have failed to benefit from them.

Idag är det kustnära eller det s.k. litorala området i fokus för många av världens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala området men det huvudsakliga syftet äratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala området fungerar.Andra syften är t.ex. att med expeditionära styrkor kunna påverka en situation på land eller somSverige operera i det litorala området i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala området inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jämför hur USA, Storbritannien och Sverige ser på det litorala området ochbegreppet Littoral Warfare. Undersökningen kopplas till vilka målsättningar nationerna har inomdet litorala området, vilka metoder de avser nyttja samt vilka medel som finns att tillgå för att lösauppgifter i det litorala området. Undersökningen genomförs genom att jämföra de olikanationernas doktriner för att ge ökad förståelse av begrepp som används i gemensammaoperationer och med avsikt att minska risken för missförstånd.Undersökningens resultat visar att nationerna har samma uppfattning avseende vad begreppetLittoral Warfare innebär men att uppfattningen om vilket det litorala området är skiljer sig.Målsättningarna mellan nationerna är till viss del också särskiljande då t.ex. Sverige har en merdefensiv hållning än de andra nationerna. Skillnader som framkommer avseende val av metod ärmer en resursfråga än vilka mål nationen vill uppnå i det litorala området. / Nowadays, the coastal and littoral areas are in focus for most of the navies and marines in theworld. There are a number of different purposes for a navy to conduct littoral operations. Onepurpose could be to ensure functioning sea lines of communication, which most times areestablished in this part of the sea. Another purpose could be to influence the situation ashore withan expeditionary force. Furthermore, the littoral area could be used to defend a nation, which is thecase in Sweden. Missions and tasks supposed to be conducted in the littoral areas are gatheredunder the heading of Littoral Warfare, but what does this term imply for different nations?This research compares how the US, Great Britain and Sweden views the littoral area and the termLittoral Warfare. The research is connected to what objectives these nations have in the littoralarea, what methods they intend to use and what means they have available to accomplish theirobjectives. In order to increase the knowledge for the different terms used in combined jointoperations and to minimize the risk of misunderstanding, this research is comparing the doctrinesof the nations mentioned above.The result of this comparison shows that these nations have the same general understanding of theterm, Littoral Warfare, but their notions on the actual area considered as littoral are divergent.Furthermore, there is some diversity between the nations regarding their objectives where Swedenfor instance, has a more defensive approach compared to the others. Finally, the differences thatcomes to light regarding what methods to use in the littoral area, depends on what means areavailable, more so than the objective itself. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09