<p>Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting.</p>

Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting.

Denna uppsats undersöker hur svensk konst och den svenska konstnären formuleras i Richard Berghs konstteoretiska skrifter och måleri. Utgångspunkten är den mediala debatt som pågått under 2010-talet om svenska värden och deras innebörd. Blickarna har i denna debatt ofta riktat sig mot nationalromantiken som stilbildande för att kategorisera en reaktionär och nationalistisk föreställning om vad som är svenskt. Däremot har försvaret av nationalromantiken alltid problematiserat begreppet, mycket utifrån den väldokumenterade politiska radikalism som många av sekelskiftes konstnärer hade. Uppsatsen vill visa genom Ludmilla Jordanova begrepp periodic feel, att betraktelsen av nationalromantisk konst ofta görs utifrån vissa föreställda politiska värden. Genom att betrakta Berghs verk bortom denna diskursiva debatt vill uppsatsen visa hur Bergh formulerar det svenska som en djup form av samtidskritik. På så sätt intar det svenska en estetisk politisk form bortom reaktion och revolution och ser istället åt samtiden. Det svenska formuleras hos Bergh som något som måste ständigt omgestaltas mot tidens utveckling och måste anpassa sig därefter. När konsten är samtida och rotad i den nationella självkänslan, uppstår således sann och livskraftig konst enligt Bergh.

Uppsatsen undersöker hur konstnären Richard Berghs konst och konstsyn vid sekelskiftet 1900 formades av hans engagemang för dels det nationella i konsten, dels socialismen. Uppsatsen har en synkron ansats och söker svar på tre frågor: Den första frågan är vad socialism innebar för Richard Bergh och på vilket sätt konstnären var en del av den socialistiska rörelsen. Den andra frågan är vad svenskhet innebar för Richard Bergh och varför det nationella var viktigt för honom. Den tredje frågan handlar om hur hans konstsyn formades i skärningspunkten mellan det nationalromantiska och socialismen. Genomförandet baseras på analys av Richard Berghs egna texter. Social konsthistoria ger ett teoretiskt ramverk. Undersökningen redovisas i fyra avsnitt där varje avsnitt belyser ett perspektiv på Richard Berghs tankevärld. En slutsats är att Richard Berghs nationalism skiljer sig avsevärt från den nationalism som diskuteras i vår tid. Nationalism idag har ofta konnotationer av nostalgi, konservatism och främlingsfientlighet. Richard Berghs nationalism var knuten till den svenska naturen snarare än till nationalstaten Sverige. En annan slutsats är att Richard Bergh och hans progressiva kolleger kände sympati för den socialistiska rörelsen – vilket breda lager av allmänheten gjorde vid denna tid – men att konstnärernas kamp riktades mot förstenade konstinstitutioner snarare än mot den ekonomiska makten i samhället.

En av 1800-talets främsta franska konstnärer Eugène Delacroix fick stor betydelse för de nya konstriktningarna under senare hälften av 1800-talet. I Frankrike står han som symbol för konstnärlig frigörelse, för sin långa och envetna kamp mot den franska konstakademin där "les Artistes Indépendants" fortsatte kampen efter honom, vilket ledde till en brytning med akademin år 1884. I samtida internationell forskning har Delacroix betydelse för den moderna konstens utveckling betonats. Syftet med denna magisteruppsats har varit att med formal stilanalys studera influenser från Delacroix måleri i verk med anknytning till det svenska Konstnärsförbundet, som bildades år 1886 i opposition mot och brytning med den svenska konstakademin. Konstnärsförbundet  kom att få stor betydelse för den unga svenska modernismen. Konstnären Richard Bergh var i det svenska kulturlivet tongivande för den svenska konstens förnyelse med den franska unga konsten som förebild. Som konstnärlig ledare för Konstnärsförbundets skolor åren 1890-1908 införde han individuell frihet för eleverna, ljus-och färgstudier inspirerat av Delacroix och neoimpressionismen. Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen har varit M.E. Chevreuls lagar om simultan färgkontrast och Paul Signacs analys av Delacroix betydelse för impressionismen till neoimpressionismen. Fantasins roll för att skapa ett själsligt berörande måleri har diskuterats utifrån Charles Baudelaires konstkritik, Delacroix Dagbok och Gauguins symbolism från 1884. För den formala analysen har konstbilder av Richard Bergh, Olof Sager-Nelson, Ivan Aguéli och Isaac Grünewald analyserats med avseende på komplementära färgkompositioner, ljusreflexioner, färger och ljus i belysning och skuggor. Dessa konstnärer har valts ut då de alla på olika sätt representerar ett personligt och nydanande måleri och en konst som fortfarande berör. Sammanfattningsvis visar resultaten att alla konstnärerna praktiserat komplementära färgkompositioner, effekter av simultan färgkontrast och att ljuset haft central betydelse för dem alla. Ljuset har artikulerats såväl i ljus inomhus som utomhus i himmelsljuset, i speglingar, skarpa och diffusa ljusreflexioner, varmare färger i solbelysta delar och kallare i skuggor. Den formala analysen visar att Delacroix måleri med komplementära färgkompositioner otvetydigt kan spåras i de verk som analyserats i uppsatsen. Alla konstnärerna har också strävat efter och lyckats att skapa ett själsligt berörande måleri. Delacroix tankar och måleri kan därför sägas ha bidragit till det svenska måleriets förnyelse genom Konstnärsförbundet. / One of the foremost French artists of the 19th century, Eugène Delacroix stands as a symbol of liberation, for his long and determined struggle against the French Academy of Arts, where the continued struggle of the "Artistes Indépendants" led to a break in 1884. The Swedish Artists´Association was formed in 1886 in opposition to the Swedish Academy of Arts. In Sweden, the artist Richard Bergh set the tone for the renewal of Swedish art. As artistic director of the Artists´Association´s schools in the years 1890-1908, he introduced individual freedom for the students, light and colour studies inspired by Delacroix and the neo-impressionism. In contemporary art history, Delacroix´s importance for the development of modern art has been emphasized. The aim of this master thesis is to use formal style analysis to study influences from Delacroix´s painting in some works of Swedish artists connected to the Swedish Artists´Association´s schools. Art images by Richard Bergh, Olof Sager-Nelson, Ivan Aguéli, and Isaac Grünewald have been analysed for complementary colour compositions, light reflections, colours and light in lighting and in shadows.  Theoretical starting points have been M.E. Chevreul´s Law of Light Reflections and Simultaneous Colour Contrast and Paul Signac´s analysis of the importance of Delacroix painting in relation to the neo-impressionism. To highlight the artist´s desire to touch the viewer, Baudelaire´s art criticism, Delacroix´s Diary, and Gauguins´s symbolism from 1884 have been considered. The results show that all the artists practiced complementary colour compositions, effects of simultaneous colour contrast, and that light was of central importance to all of them. The light has been articulated both in light indoors and outdoors in the sky, in reflections, sharp and diffuse light refelctions, warmer colours in sunlit parts and colder in shadows. All the artists have also strived for and succeeding in creating a soul-touching painting. Delacroix´s thoughts and painting can therefore be said to have unequivocally contributed to the renewal of Swedish painting through the Swedish Artists´ Association.

This master thesis explores the image of Japan in the artistic creations during Japonism in Sweden. Japan and Sweden first started trading in 1868 and knowledge about Japan in Sweden were limited at best. With the emergence of the Western art movement known as Japonism, ranging from 1858 to 1914, fascination for the unknown country grew in Europe. As the art movement Japonism became the first era of interest of Japan in Sweden, the portrayal and subsequent image of the country that emerged during this time is of interest to examine, as to better understand how Japan was imagined by Sweden. Herein, this study aims to analyse the portrayal of Japan in artworks from Swedish artists during Japonism in order to examine what components and ideas composed the image of Japan conveyed during Japonism. A collection of visual artworks depicting Japanese elements, based on Japonism associated artists and creators, have been collected using digital archives and databases to assess what is depicted and how by the creators. Japanese elements, such as objects, clothes, people and landscapes were subsequently analysed using a visual analysis based on researcher Jules David Prown’s three-step method of analysing historical objects. Using the concept of the image, as defined by scholar Torsten Burgman, as the basis of the analysis the depictions of Japanese elements are examined and categorised into several larger and smaller components. The examination is conducted within a framework of ethnocentrism and orientalism to contextualise the image of Japan with the thought structures in 19th century Sweden, as the creators portrayed Japan from both a Swedish and Western Eurocentric colonial perspective. As the source material is artistic depictions, an additional aesthetic framework was applied to contextualise the image of Japan with its artistic medium. Four major image components were found in the material: Japan presented as a commodity; Japanese things as something feminine; Japan as something faraway and exotic, contrasting the West; and Japan as a reference or commentary on the ongoing Japonism movement. The image of Japan found in these depictions of Swedish Japonism was a Eurocentric and ethnocentric understanding of the country. Japan and Japanese things, were imagined as something exotic and beautiful, and usually conveyed as exotic commercial flair for Western women.