Bakgrund: Norsk psykomotorisk fysioterapi är en fysioterapeutisk kroppsorienterad behandlingsmetod som har som syfte att behandla personer med nedsatt psykomotorisk funktion. Behandlingsmetoden saknar vetenskaplig dokumentation om hur behandlingen praktiseras. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva norska fysioterapeuters erfarenheter av hur de praktiserar norsk psykomotorisk fysioterapi. Metod: Kvalitativa intervjuer med öppna frågor utfördes på tre norska fysioterapeuter med psykomotorisk utbildning för att samla in datan. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: Grundläggande behandling, Ingripande behandling och Vidmakthålla resultaten. Resultat: Det framkom i resultatet att behandlingen är en process i tre steg som startar med att patienterna ska öka sitt kroppsmedvetande och förbättra kontakten med kroppen och resurser, vilket lägger grunden för behandlingen. Där efter så går behandlingen vidare till att behandla problemet som patienten söker för som oftast sker med en kroppsomställning och övning i att lyssna på och utrycka kroppen samt sätta gränser. Till sist så går behandlingen in på att vidmakthålla de erövrade resultaten genom att göra patienterna starkare i sig själva så att de inte faller tillbaka i gammalt mönster. Konklusion: Behandlingen innehåller olika övningar och moment som utformas utifrån den individuella patienten med målet att öka patientens kontakt med sina egna resurser och förståelse för sig själv. Behandlingsupplägget styrs av dialogen mellan patient och fysioterapeut där fysioterapeuten har en viktig roll för att patienten ska uppnå det eftertraktade resultatet.

Surgical processes are a complex function of a number of inter-related factors that include individual skills, team working and operating theatre environment. Individual skills can be divided to technical and non-technical skills. This distinction between technical and non-technical skills is rather recent in the healthcare literature. There are studies made about assessing non-technical skills performed in the operating theatre but studies made to assess theatre nurses‘ technical skills have been lacking until recently. The aim of this study is to evaluate clinical applicability of a newly developed observation tool in different contexts and through observing describe similarities or differences between theatre nursing. The observations in the present study are structured with a newly developed observational tool that is developed to assess technical skills of a theatre nurse. The two authors of this study performed the data collection simultaneously at different operation departments. The present study makes evident that the technical skills required of a theatre nurse are considerably different in two different countries. Therefore, it is difficult to use an observational tool without modifying it according to local routines. / Kirurgiska processer består av ett antal komplext inbördes relaterade faktorer som inkluderar individuella färdigheter, teamarbete och miljön i operationssalen. Individuella färdigheter kan delas till tekniska och icke-tekniska färdigheter. Denna åtskillnad mellan tekniska och icke-tekniska färdigheter är ganska ny i omvårdnadslitteraturen. Det har genomförts studier där man har bedömt icke-tekniska färdigheter som utförs i operationssalen men studier för att bedöma operationssjuksköterskans tekniska färdigheter har saknats fram till nyligen. Syftet med denna studie är att utvärdera den kliniska tillämpligheten av ett nyutvecklat observationsverktyg i olika kontext och genom att observera kunna beskriva likheter eller skillnader mellan tekniska färdigheter. Observationerna i den aktuella studien är strukturerade med ett nyutvecklat observationsverktyg som är utvecklad för att bedöma en operationssjuksköterskas tekniska färdigheter. De två författarna till denna studie genomförde datainsamlingen samtidigt på olika operationsavdelningar. Den aktuella studiens resultat visar att de tekniska färdigheterna som krävs av en operationssjuksköterska är betydligt olika i två olika länder. Därför är det svårt att använda ett observationsverktyg utan att anpassa det enligt de lokala rutinerna.