Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om Body Mass Index (BMI), metabola tillstånd, fysisk aktivitet och intag av energitäta livsmedel skiljer sig mellan individer med mycket stillasittande tid respektive individer som tillbringar mindre tid stillasittande. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar: Skiljer sig de metabola variablerna BMI, blodtryck, blodfetter och blodsocker hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande? Skiljer sig intag av energitäta livsmedel så som chips, jordnötter, tårtor, wienerbröd, choklad och glass hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande? Hur påverkar fysisk aktivitet och stillasittande risken för övervikt när hänsyn har tagits till confoundrar (så som, kön, ålder, utbildningsnivå och intag av energitäta livsmedel)?   Metod Data har hämtats från studien LIV 2000 där syftet var att samla information om motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. En kvantitativ arbetsmetod har använts genom enkäter och fysiologiska tester som sedan har bearbetats genom statistikprogrammet SPSS för att sammanställa resultatet. Studien baserades på totalt 1067 personer, varav 603 personer valde att endast svara på enkäten och 464 personer genomgick både de fysiologiska testerna samt svarade på enkäten.   Resultat Resultatet visade att den enda signifikanta skillnaden mellan stillasittande och aktiva individer av de metabola variablerna var BMI som var högre hos de stillasittande. Ingen skillnad kunde ses vid snacksintag vid jämförelse mellan de stillasittande och de fysiskt aktiva individerna. Fysisk aktivitet, stillasittande och utbildningsnivå hade heller ingen inverkan på risken för övervikt. Confoundrar som kön och ålder visade sig vara den största orsaken till övervikt. Slutsats Vår slutsats är att validiteten inte är tillräckligt hög på de variabler vi använt och därför har inget relevant resultat kunnat dras vid en jämförelse av tidigare forskning. Vi ser att våra resultat understryker vikten av att använda validerade mätinstrument för att kunna räknas som tillämpningsbara.

Bakgrund Dagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hälsa blir allt sämre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna på en gymnasieskola i Småland har förändrat sin kondition under en period på 24 år.   Syfte Syftet med undersökningen är att jämföra elevers tider på en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det någon skillnad på tiderna mellan de olika åren, fördelat på pojkar och flicor. De insamlade resultaten har tider från elever som gick på gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009.   Metod Tiderna på eleverna är insamlade av en lärare i ämnet idrott och hälsa som har jobbat på samma gymnasieskola under snart 30 år. Han har sparat en del gamla dokument och därifrån har resultaten hämtats. De fyra olika testtillfällena är genomförda på samma villkor och rundan som mäter 2,5 kilometer är den samma.   Resultat 2009 års elever som är med i undersökningen var 52 stycken, 36 pojkar och 16 flickor. Urvalsgruppen från år 2000 innehöll 47 elever, 19 pojkar och 28 flickor. 1989 finns resultat från 40 elever, 22 pojkar och 18 flickor och 1985 finns 52 flickors resultat. Skillnaden i resultaten är tydliga mellan flickornas fyra olika testtillfällen. Medeltiden på flickornas resultat från 2000 är signifikant sämre än de övriga testtillfällena. Nästan 4 minuter och 40 sekunder skiljer medeltiden mellan 2000 och 2009. Mellan 2000 och 1989 skiljer det tre minuter och till medeltiden 1985 två och en halv. Det fanns en liten, men dock ej signifikant skillnad mellan pojkarnas resultat från2009, 2000 och 1989.

Människans anatomi och fysiologi har inte genomgått större förändringar på 50 000 år, under de senare århundradena har dock enorma förändringar av människans fysiska aktivitet skett. På senare tid har stillasittande seglat upp som en oberoende riskfaktor skiljt från rekommendationer om motion. Att lyfta stillasittande till lågintensiv fysisk aktivitet så som gående, anses vara den största möjligheten för att förebygga riskerna (så som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar mm) till följd av långvarigt stillasittande. Problematiken togs upp i ett utvecklingsprojekt inom hälsoinnovation med syfte att öka muskelaktivering i vardagsmiljö, där aspekten att aktuella produkter är individuella, men problematiken finns på gruppnivå framkom. Deltagarna i projektet var utöver Linus Ståhl och Andrea Cardenbäck även Torbjörn Eriksson, som tillsammans med Simon Kriborg skapade detta examensarbete med inriktning på arbetsmiljö. Examensarbetet avsåg att visa hur ansvaret för att inte guida in människor i ohälsosamt stillasittande, kan ligga på den befintliga miljön. Examensarbetet inleddes i egen regi men knöt snabbt samarbetsavtal med Hälsoteknikcentrum Halland. Projektet har genomförts på bred front där såväl detektion av sittande, databehandling, återkoppling behandlats genom litteraturstudier, iterativ produktutvecklingsmetodik med 6-3-5 metoden, Pughs utvärderingsmatris samt avslutande prototypbygge, där delar genomförts tillsammans med samarbetspartnern Bosbec. Då delar av projektet legat utanför Projektgruppens (PG) scope of practice har förankring av införskaffad information inom områdena verifierats genom intervjuer med verksamma inom respektive område. Vidare har användarinvolvering skett genom projektets gång i olika former. Resultatet av projektets ena del är en föreslagen vägghängd återkopplande produkt, med upplyst sittande person i olika färger för att spegla risknivån av fortsatt sittande av individerna i gruppen. Vid rekommendation om att gruppen bör avbryta det kollektiva sittandet, tänds även en efter arbetsmiljöverkets föreskrifter utformad påbudsskylt föreställande en person resandes från en stol. Vid färgskiftningarna spelas även ett ljud upp för att kunna involvera fler grupper. Resultatet av den andra del är egentillverkade sittsensorer med bra upplevd respons, speciellt i förhållande till deras kostnadseffektivitet som väckt intresse hos samarbetspartner för fler eventuella tillämpningsområden inom hälsotekniksområdet. Ett usability test utfördes på en första enkel prototyp utan ljudåterkoppling i form av en cognitive walkthrough (CW) med resultatet att testdeltagarna förstod skylten och hur deras beteende påverkade återkopplingen. Med kostnadseffektiva sensorer och initialt testad och förbättrad återkopplande produkt med ljus och ljud, har presenterad produkt potential att lyfta medvetenheten om risker med stillasittande.

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivå på ett företag. En vidare målsättning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mätmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid. Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 män. De fick dels besvara ett frågeformulär om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bära en accelerometer under 7 dagar i följd. Frågeformuläret bestod av delar av och hela redan befintliga frågeformulär: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hälsoenkät. Deltagarna delades in i två grupper efter aktivitetsnivå enligt accelerometrimätningen, de som uppnådde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det. Stillasittande tid jämfördes sedan mellan dessa två grupper. Vidare undersöktes samband mellan rapporterad data från frågeformulären och resultat från accelerometrimätningen för samtliga deltagare.  Resultat: Den grupp som nådde upp till rekommendationen hade medianvärdet 10,9 timmar (IQR = 1) totalt stillasittande per dag och den grupp som inte nådde upp till rekommendationen för fysisk aktivitet hade medianvärdet 11,2 timmar (IQR = 2). Ingen signifikant skillnad mellan gruppernas totala tid i stillasittande framkom.   Högst signifikant samband (*), mellan accelerometridata och enkätfrågor, sågs för uppmätt fysisk aktivitet med hög intensitet både för formulären från Socialstyrelsen och IPAQ (r=0,46*-0,48*), för både öppna frågor och de med fasta svarsalternativ. För minst måttligt intensiv fysisk aktivitet var motsvarande samband högst för en av GIH:s hälsoenkätfrågor (0,40*), en fråga med fasta svarsalternativ. Liknande nivå sågs för Socialstyrelsens öppna fråga (0,39*) om totalt antal aktivitetsminuter. Sambanden för stillasittande tid var lägre, där en fråga från GIHs hälsoenkät gav den starkaste signifikanta korrelationen (0,30*) som hade fasta svarsalternativ. IPAQ kort version, som är ett internationellt frågeformulär som ofta används i forskningssammanhang, visade på ett lågt icke signifikant samband mellan accelerometridata och frågan om stillasittande tid (r = 0,20).  Slutsats: Enligt denna undersökning skiljer sig inte stillasittande tid mellan individer som uppfyller rekommendationen för fysisk aktivitet gentemot dem som inte gör det. Man bör utveckla mätningar av och rekommendationer för stillasittande tid, där det är önskvärt med mer forskning inom detta område. Majoriteten av studier på stillasittande är självrapporterad data med frågeformulär, som har visat på brister enligt denna och andra studier.

Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ”sedentary behavior”, ”sedentary behaviour”, ”sitting time” och ”workplace”. Vid databearbetningen genomfördes en temaanalys och tre kategorier fastställdes, ”e-hälsa avbryter stillasittande”, ”arbetsstationer reducerar tid i stillasittande” och ”multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning”. De huvudsakliga resultaten tyder på att vid interventioner med e-hälsa som tillvägagångssätt, förekom ökningar i antal pauser från långvarigt stillasittande. Vidare kunde olika arbetsstationer tydligare minska tiden i stillasittande och därmed även öka tiden i stående ställning. Slutligen påvisade de multikomponenta interventionerna mest kompletta förbättringar gällande stillasittande beteenden inom flera avseenden. Därmed påvisades multikomponenta interventioner överlag vara mer fördelaktiga och kompletta. I framtiden bör forskningen framförallt inrikta sig på att kartlägga interventioners effektivitet på längre sikt, i syfte att säkerställa bibehållandet av förbättrat stillasittande beteende.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att utifrån en enkätundersökning undersöka upplevda hälsoskillnader hos kvinnor och män i fysiskt ansträngande respektive stillasittande yrken. De frågeställningar som studien utgått från följer här nedan. 1. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna i rapporterad fysisk aktivitet och stillasittande? 2. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån upplevd hälsa? 3. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån rapporterad medicinsk status? Metod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. En jämförelse av skillnader har gjorts mellan två grupper, där grupp 1 hade ett fysiskt ansträngande arbete, medan grupp 2 hade ett övervägande stillasittande arbete. Totalt deltog 119 personer i denna undersökning varav 72 deltagare i grupp 1 och 47 deltagare i grupp 2. Den yngsta deltagaren var 21 medan den äldsta var 69 år gammal. Fördelningen mellan könen var 40 % män och 60 % kvinnor då man tittar på hela gruppen. Enkäten som använts i studien omfattar frågor inom områdena fysisk aktivitet och stillasittande, upplevd hälsa och medicinsk status. Denna studies enkät baseras på GIH:s Hälsoenkät. Resultat. Efter beräkning av studiens insamlade data kunde flera signifikanta resultat urskiljas. Dels fanns det en skillnad i hur mycket de olika grupperna var fysiskt aktiva, både av måttlig och hög intensitet, samt hur mycket de styrketränade. Grupp 1 var totalt sett, sammanlagd tid för arbetstid och fritid, mer fysiskt aktiv än grupp 2. Förutom skillnaden i hur mycket de två grupperna rörde på sig, fanns det även en skillnad i hur mycket tid de spenderade stillasittande, där grupp 2 satt mer under en arbetsdag, samt satt en större andel av dagen. Ytterligare en signifikant skillnad sågs i upplevd hälsa, där grupp 2 upplevde en större kontroll över sin vardag. Slutsats. Tidigare forskning har visat goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet och mindre bra effekter av stillasittande. I vår studie var de med ett ansträngande arbete även mer fysiskt aktiva totalt över hela dagen. Med vetskapen om detta skulle man kunna anta att grupp 1 borde ha en bättre hälsa då det var en signifikant skillnad mellan grupperna i mängd fysisk aktivitet och stillasittande. Dock fanns det inga större skillnader mellan grupperna i upplevd hälsa och medicinsk status, vilket talar för att ett sådant påstående i detta fall dementeras.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Syfte Idag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården. Metod För att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen. Totalt deltog sex skolor i studien, tre skolor klassificerades med en tillräcklig skolgård och tre klassificerades med en otillräcklig skolgård. Det var 114 elever som deltog i studien, varav 63 flickor och 51 pojkar. Resultat Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan de tillräckliga och otillräckliga skolgårdarna. På de tillräckliga skolgårdarna, spenderades 27 % av rastens tid i MVPA (Moderate-to-vigorous intensity physical activity = måttlig till högintensiv fysisk aktivitet),och 28 % i SED (sedentary= stillasittande), medelvärdet på antal steg var 3484 stycken. På de otillräckliga skolgårdarna spenderades 11 % i MVPA och 60 % i SED, medelvärdet på antalsteg var 1554 stycken. Slutsats Resultatet visade på att den fysiska aktiviteten och den stillasittande tiden skiljer sig mellan de två olika klassificeringarna på utformningen av skolgårdarna. Elever på de skolor som klassificerats med tillräckliga skolgårdarna spenderar mer tid av rasten i MVPA och mindre tid i SED, än vad de otillräckliga skolgårdarna gör. Detta kan ge en indikation på att skolgården kan stimulera barn till fysisk aktivitet under rasterna i skolan.

Den digitala arbetsplatsen är något som blivit allt vanligare och det stillasittande kontorsarbetet har växt explosionsartat. Långvarigt stillasittande har en mängd negativa hälsoeffekter på kroppen samt kan medföra olika typer av belastningsskador. Tidigare forskning belyser vikten av ett ergonomiskt arbetssätt för att undvika de konsekvenser som kan uppstå av ett stillasittande kontorsarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunalt anställda i Mellansverige med stillasittande kontorsarbete, under arbetstid, hanterar problematiken som kan uppkomma vid ett stillasittande arbete. Detta gjordes genom att undersöka hur och vad de anställda gör under arbetstid för att undvika de konsekvenser som kan uppstå med ett stillasittande arbete. Datainsamlingen skedde genom en kvantitativ metod i form av online-enkäter. Detta för att det är ett bra sätt att täcka en större grupp människor och det är tidseffektivt. De som deltog valdes ut med hjälp av två kontaktpersoner på två kommuner i Mellansverige . Kontaktpersonerna distribuerade sedan enkäterna till lämplig urvalsgrupp för studiens syfte. Den besvarades av 131 respondenter varav 90 av dem var kvinnor och 41 var män. Resultatet för studien visade att alla förutom tre personer tar pauser från det stillasittande arbetet i olika utsträckning. Dessa pauser togs i olika former där ta trapporna var den mest förekommande typen av paus i det stillasittande arbetet. Näst intill alla respondenter svarade att de hade tillgång till anpassningsbart bord och stol samt ergonomiska hjälpmedel såsom "roller mouse". Slutsatsen av denna studie visar att antalet pauser under arbetstid är varierande hos de anställda. Vissa respondenter trodde även att långvarigt stillasittande kunde kompenseras med träning på fritiden.

Syfte Syftet med den här studien är att undersöka om spelet Pokemon Go kan få elever att röra på sig mer på sin fritid och på så sätt minska stillasittandet där ofta mobil/tv-spel och tv-tittande ingår. Kan ett mobilspel motivera barnen till en aktivare fritid? Hur kan skolan ta hjälp av den nya tekniken för att motivera elever till mer rörelse i skolan? Hur många steg tar eleverna de dagar de inte letar efter Pokemons?  Hur många steg tar eleverna de dagar de letar efter Pokemons?                 Sitter de mindre framför datorn/tv och spelar nu än innan de började spela Pokemon GO? Metod För att besvara syftet användas främst en kvantitativ metod dels genom enkätundersökning och stegräknare men även kvalitativa intervjuer har genomförts. I enkätundersökningen fick en lågstadieskola i årskurs 2-6 svara på ett antal frågor om Pokemon Go. 108 elever besvarade enkäten. Genom ett strategiskt urval valdes fem elever i årskurs 6 där deras stegräknare avlästes av varje dag under en månad för att få reda på antal steg de tog när de spelade applikationen och hur många steg det tog när de inte spelade.     Resultat De eleverna som fick sin stegräknare avläst rörde på sig mer de dagar de spelade applikationen. Eleverna fick sin stegräknare avläst i två månader. Två veckor valdes ut avlästes och i snitt gick de fem elever 12458 steg när de spelade Pokemon Go och 1587 steg de dagar som de inte spelade. Enkätundersöknigen visade att 72 av eleverna spelade och 36 elever spelade inte Pokemon Go. Motivationen var en viktig faktor visades sig under intervjuerna, de som spelande gjorde det för att det var roligt och de som inte spelade gjorde det för att de tyckte att det var tråkigt eller att de inte ägde en mobiltelefon.   Slutsats Slutsatsen blev att så länge eleverna tyckte att de är roligt så var de ute och spelade. De spelade för att det var kul inte för att må bättre ur ett hälsoperspektiv. De flesta svarade att de satt mindre framför dator/Ipad sedan de började spela Pokemon Go. Barnen tog mer antal steg de dagar dem spelade Pokemon Go. / <p>Fristående kurs Idrott III.</p>