<p>Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till.</p><p> </p><p>Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund.</p><p> </p><p>Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen. I teoriboken för truckförare fanns tre av sju intelligenser representerade medan det i internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till endast fanns två intelligenser representerade.</p><p> </p><p>De hermeneutiska resonemangen som fördes i varje analys visade samfällt att faktorerna intelligensutveckling, tidigare ämneskunskaper och kulturell bakgrund kunde ha betydelse för hur läsaren kunde avkoda texten. Ett tydligt svar på hur brukaren kan tolka en viss text går inte att få något entydigt svar på.</p><p> </p><p>De slutsatser som kan göras i denna uppsats är att det finns ett begränsat mått av inlärningssätt i textbaserade utbildningsmaterial samt att tolkningssättet av budskapet i texten kan baseras på läsarens sociala, kulturella och ämnesrelaterade förförståelse i ämnet.</p>

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.

Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till.   Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund.   Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen. I teoriboken för truckförare fanns tre av sju intelligenser representerade medan det i internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till endast fanns två intelligenser representerade.   De hermeneutiska resonemangen som fördes i varje analys visade samfällt att faktorerna intelligensutveckling, tidigare ämneskunskaper och kulturell bakgrund kunde ha betydelse för hur läsaren kunde avkoda texten. Ett tydligt svar på hur brukaren kan tolka en viss text går inte att få något entydigt svar på.   De slutsatser som kan göras i denna uppsats är att det finns ett begränsat mått av inlärningssätt i textbaserade utbildningsmaterial samt att tolkningssättet av budskapet i texten kan baseras på läsarens sociala, kulturella och ämnesrelaterade förförståelse i ämnet.

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa. &lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna. Utifrån intervjuundersökningen kopplade vi dessa svar till lärstilsmodeller. Detta för att synliggöra på vilket sätt lärarnas arbete stimulerar eleverna. Vi valde att använda oss av Gardners multipla intelligensteori (MI-teori) och Dunn och Dunns lärstilsmodell. Lärstilsmodellerna har fått en del kritik för att de saknar en vetenskaplig grund och för att det inte finns något som säger hur lärande sker på bästa sätt. Däremot visar forskning att användningen av lärstilar fungerar som hjälpmedel för att kunna utvärdera och självvärdera undervisningen. Av den anledningen använder vi oss också av lärstilsmodeller. &lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; Av intervjuerna framgick vilka moment som bedrevs teoretisk, hur de bedrevs, var de bedrevs och varför lärarna valde att bedriva just dessa moment teoretiskt. Då intervjusvaren sammankopplades med lärstilsmodellerna visade det sig via MI-teorin, att flertalet intelligenser kunde tydas i den teoretiska undervisningen. Samtidigt gick flertalet faktorer vid inlärning att koppla till lärarnas arbete i enlighet med lärstilsmodellen. Därav kunde två olika perspektiv tydliggöras och leda fram till en slutsats om att ett varierande undervisningssätt i idrottsämnet leder till att fler intelligenser kan stimuleras.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade. Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven. Tidigare forskning visar på risker med att elever stoppas upp i sin utveckling. Begåvade elever som inte utmanas i skolan löper risk för att bli understimulerade och inte använda hela sin kapacitet. Matematikämnet har visat sig vara det ämne som i störst utsträckning består av individuellt arbete. Det är dessutom ett ämne där svenska skolelevers resultat har sjunkit de senaste åren. Studien visar att de intervjuade lärarna främst definierar matematikbegåvade elever genom en förmåga att tänka abstrakt och samtala om matematik. Intervjuerna påvisade vilken tillgång matematiskt begåvade elever kan vara i ett klassrum. Lärarna uttryckte att de begåvade eleverna i matematik kan vara en ögonöppnare eller en motor för sina klasskamrater, utan att de blir utnyttjade som hjälplärare. Studien påvisar också vissa svårigheter, de intervjuade lärarna upplever tidsbrist samt svårigheter i att finna bra material för att ge eleverna den utbildning de har rätt till.

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music. A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on. Pupils with musical intelligence are absorbing information and learn through songs, rhythms and melodies. Then they associate their knowledge through this. In this essay, I interviewed two special education teachers and asked them how and if they use music in their special education with pupils that got ADHD. The result is that they are not using the music to a greater extent, but they would like to. Two music teachers were also interviewed to get a picture of what teachers with interest in music would like to do in school to make use of the music for the pupils that struggles. / ADHD är en diagnos som gör att eleven och till viss del alla omkring eleven får det jobbigt. En elev med ADHD får ständigt nya impulser och har svårt att rikta sin koncentration till samma ställe. Detta gör att det blir svårt för eleven att ta in instruktioner om en skoluppgift samt att bibehålla fokus och koncentration på uppgiften. När eleven tappar koncentrationen kan hon eller han ofta bli högljudd och därmed störa alla andra elever i klassrummet. Att eleverna tappar koncentrationen beror till viss del på svagt arbetsminne, vilket går att träna upp. En studie har visat att man genom musik, i detta fall instrumentalt genom övning, kan träna upp sitt arbetsminne. Teorier om att alla människor har en multipel intelligens som framträder vid inlärning är en del i denna uppsats då skolan ska främja alla barn och se till individen och dess lärande. Multipla intelligenser innebär att varje människa lär sig på olika sätt, exempelvis genom den musikaliska intelligensen som denna uppsats till viss del riktar in sig på. Genom musikalisk intelligens tar eleven till sig information och lär sig genom sånger, rytmer och melodier och associerar sedan sin kunskap genom detta. Till denna undersökning har jag intervjuat två specialpedagoger om hur och om de använder musiken i deras specialundervisning med elever med ADHD. Resultatet är dock att de inte använder musiken i större utsträckning, men att de vill veta mer. Två musiklärare intervjuades också för att få en bild om vad lärare med musikintresse tycker att man ska göra i skolan för att använda sig av musiken.

Det pedagogiska intresset för ”lärstilar” har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket. Av resultatet framkommer att lärarna påvisar en viss form av beaktande av barns olika sätt att lära skriftspråket främst i form av en inriktning mot individualisering utifrån varje individs nivå och arbetstakt. De uppvisar en ambition att individanpassa undervisningen både i Sverige och i Costa Rica men undervisningen förefaller trots detta vara inriktad mot gemensamma moment. Genom att variera den gemensamma undervisningen, bland annat genom att blanda analytiska och syntetiska läs- och skrivmetoder, försöker lärarna tillgodose barns olika sätt att lära. De intervjuade lärarna framhåller dessutom motivationen hos eleverna som en avgörande faktor för ett framgångsrikt skriftspråkstillägnande och poängterar underhållande arbetssätt och skapandet av intresse hos eleverna som betydelsefulla inslag i undervisningen. Vidare tyder studiens resultat på att till skillnad mot i Sverige framhålls i Costa Rica verbala förmågor då observationer och styrdokument visar på en fokusering av muntliga undervisningsformer. Studiens resultat antyder dessutom att förutsättningar och möjligheter att beakta barns olika sätt att tillägna sig skriftspråket skiljer sig åt mellan de olika kontexterna, främst i form av att de ekonomiska resurserna i Costa Rica inte möjliggör förverkligande av lärarnas pedagogiska ambitioner.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas. Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer. Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS. Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming. Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer.I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser.Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte. De varierade lektionsmomenten upplevde de som positiva. Att variera lektionerna för att skapa lust att lära är kanske ett sätt att nå fler elever. Pedagogen både fångar elevernas intresse och ökar motivationen samtidigt som fler elever lär, då det är lättare att i en varierad undervisning lägga in fler infallsvinklar.