Syftet med mitt examensarbete är att göra en ABC-bok, ett läromedel för skriftspråkslärande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen är en del av skriftspråkslärandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag åskådliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftspråkslärande, bokstavsbearbetning och estetiska läroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lärare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok där jag har författat övningar, fotograferat föremål och gjort layouten. Min förhoppning med boken är att göra skriftspråkslärandet och bokstavsbearbetningen i skolår 1, lärorik på ett roligt och kreativt sätt. Resultatet finner jag tilltalande.

<p>Det pedagogiska intresset för ”lärstilar” har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket. Av resultatet framkommer att lärarna påvisar en viss form av beaktande av barns olika sätt att lära skriftspråket främst i form av en inriktning mot individualisering utifrån varje individs nivå och arbetstakt. De uppvisar en ambition att individanpassa undervisningen både i Sverige och i Costa Rica men undervisningen förefaller trots detta vara inriktad mot gemensamma moment. Genom att variera den gemensamma undervisningen, bland annat genom att blanda analytiska och syntetiska läs- och skrivmetoder, försöker lärarna tillgodose barns olika sätt att lära. De intervjuade lärarna framhåller dessutom motivationen hos eleverna som en avgörande faktor för ett framgångsrikt skriftspråkstillägnande och poängterar underhållande arbetssätt och skapandet av intresse hos eleverna som betydelsefulla inslag i undervisningen. Vidare tyder studiens resultat på att till skillnad mot i Sverige framhålls i Costa Rica verbala förmågor då observationer och styrdokument visar på en fokusering av muntliga undervisningsformer. Studiens resultat antyder dessutom att förutsättningar och möjligheter att beakta barns olika sätt att tillägna sig skriftspråket skiljer sig åt mellan de olika kontexterna, främst i form av att de ekonomiska resurserna i Costa Rica inte möjliggör förverkligande av lärarnas pedagogiska ambitioner.</p>

Det pedagogiska intresset för ”lärstilar” har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket. Av resultatet framkommer att lärarna påvisar en viss form av beaktande av barns olika sätt att lära skriftspråket främst i form av en inriktning mot individualisering utifrån varje individs nivå och arbetstakt. De uppvisar en ambition att individanpassa undervisningen både i Sverige och i Costa Rica men undervisningen förefaller trots detta vara inriktad mot gemensamma moment. Genom att variera den gemensamma undervisningen, bland annat genom att blanda analytiska och syntetiska läs- och skrivmetoder, försöker lärarna tillgodose barns olika sätt att lära. De intervjuade lärarna framhåller dessutom motivationen hos eleverna som en avgörande faktor för ett framgångsrikt skriftspråkstillägnande och poängterar underhållande arbetssätt och skapandet av intresse hos eleverna som betydelsefulla inslag i undervisningen. Vidare tyder studiens resultat på att till skillnad mot i Sverige framhålls i Costa Rica verbala förmågor då observationer och styrdokument visar på en fokusering av muntliga undervisningsformer. Studiens resultat antyder dessutom att förutsättningar och möjligheter att beakta barns olika sätt att tillägna sig skriftspråket skiljer sig åt mellan de olika kontexterna, främst i form av att de ekonomiska resurserna i Costa Rica inte möjliggör förverkligande av lärarnas pedagogiska ambitioner.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.