Syftet med denna uppsats är att studera fyra gymnasieungdomars inställningar till skrivande och respons i skolan och på bloggar. I ämnesplanen för svenska som träder i kraft hösten 2011 står det bland annat att undervisningen i svenska ska ” stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling” samt ”syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift(…)”. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och när de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och när de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Empirin har sedan analyserats med hjälp av litteratur om processorienterad skrivundervisning och bloggar, samt utifrån ett sociointeraktivt perspektiv på skrivande. I uppsatsen framkommer bland annat att ungdomarna upplever att de motiveras av att få sina texter lästa samt att få respons. Det framkommer att ungdomarna genom bloggskrivande kan öva sina förmågor att skriva mottagaranpassat eftersom de har reella mottagare till sina bloggtexter. Deras inställning till- och uppfattning om skrivande och respons är olika beroende på om skrivandet och responsen sker i skolan eller på bloggar. De delar inställningen att det inte är viktigt att skriva korrekt på bloggarna utan att de kan fokusera på att göra sina texter intressanta. När det gäller skoltexter menar de att dessa ska vara både intressanta och språkligt korrekta. Skrivandet på bloggar upplevs därmed som mindre krävande än skrivandet i skolan. Respons på bloggtext handlar för informanterna till stor del om att bli bekräftad och bekräfta andra som personer. När det gäller skoltexter tycker de att responsen ska vara konstruktiv och inte enbart positiv.

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.