Studieobjektet för denna studie är summativ bedömning av skrivprov på gymnasial nivå. Tidigare forskning har visat att skrivprov är svårbedömda och att bedömarvariation är mer regel än undantag. Syftet med studien är att undersöka svalärares språkliga bedömning av det nationella provets delprov A i gymnasiekursen svenska som andraspråk 3. För att uppfylla syftet formulerades två frågeställningar: Hur tolkar sva-lärarna provets kravnivå och anvisningar gällande delaspekten Språk och stil? Hur betygssätter de delaspekten och hur motiverar de betygssättningen? Utgångspunkterna för studien har varit att bedömningen av delprovet är summativ, att den följer en analytisk bedömningsmodell, och att denna analytiska bedömningsmodell innebär ett fokus på språklig korrekthet i förhållande till begriplighet.  För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en arrangerad bedömning där åtta sva-lärare bedömde en autentisk elevtext. Materialet inhämtades via ett självadministrerat frågeformulär, och för att analysera materialet användes innehållsanalys. Resultatet av studien är att lärarna betygssätter delaspekten olika, och att de bedömer den språkliga korrektheten olika, men att de visar samsyn när det gäller bedömningen av textens begriplighet. Lärarna har också bedömt annat än det som direkt kan relateras till delaspekten, och de bedömer holistiskt, vilket tyder på att en analytisk bedömningsmodell kan vara svår att omsätta i praktiken. Vidare tyder resultatet på att lärarna behåller sin lärarroll även i denna summativa och externa bedömning. De ser bedömningsverktygen som relevanta för bedömningen, och använder dessa som stöd för bedömningen, men baserar också bedömningen på sitt professionella omdöme. Avslutningsvis är denna studie ytterligare en bekräftelse på att skrivprov är svårbedömda.

Syftet med denna studie är att undersöka interbedömarreliabiliteten mellan svensklärarstudenter på lärarprogrammets sista år och i vilken utsträckning deras summativa och formativa bedömning är samstämmig. Fem svensklärarstudenter från samma universitet fick i uppgift att individuellt bedöma tre olika elevtexter. Dessa autentiska texter hämtades från en gymnasieskola i södra Sverige och skrevs inom kursen Svenska 1. Lärarstudenternas summativa bedömning analyserades utifrån Hoels (2001) texttriangel för att synliggöra hur de bedömde texternas kvalitet utifrån global och lokalnivå. Vidare analyserades lärarstudenternas formativa kommentarer med hjälp av Johanssons (2018) modell för olika roller som lärare antar i responsarbetet. Resultatet visar att variation i de summativa bedömningarna påträffades när lärarstudenterna bedömde elevtexterna utifrån den globala nivån men även i bedömningen av de enskilda kunskapskraven och i summerandet av ett helhetsbetyg. De bedömarvariationer som uppstod grundar sig i lärarstudenternas olika bedömningspraktiker och subjektiva tolkningar av textkvalitet. Samtidigt visar resultatet att helhetsbetyget aldrig skiljde sig med mer än ett betygssteg mellan bedömarna. I de formativa kommentarerna var en roll särskilt framträdande, nämligen rollen som processare, vilket visar på en samstämmighet i responsen. Studien visar att interbedömarreliabiliteten och tolkningsgemenskapen bland lärarstudenterna var stark trots viss bedömarvariation.