Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan kan arbeta medLäslyftets kompetensutveckling och vad det kan betyda för användandet av barnlitteratur som medel för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Genom att finna olika metoder som kan användas för att upptäcka, undersöka och använda barnlitteratur i förskolan kunde vi använda oss av gruppintervjuer för att se efter om pedagoger som arbetat med Läslyftet använder sig av dessa metoder, och om de upplevt någon förändring av kompetensutvecklingen. I vår undersökning har vi använt utvecklingspedagogik, receptionsteori och barns tidiga literacyutveckling som teoretiska ansatser. Teorierna, tidigare forskning och studier har använts för att ge stöd för olika metoder för läs- och skrivutveckling som miljöns utformning, boksamtal, multimodalitet, multimedialitet och att utgå ifrån barns intresse. I vår studie deltog förskollärare från två olika avdelningar, även om andra pedagoger också var välkomna att delta. Studien visar att de deltagande förskollärarna använder sig av metoderna på olika sätt och upplever förändring i sitt arbetssätt kring barnlitteratur efter att ha deltagit i Läslyftet. Pedagoger berättade om olika förändringar såsom sitt förhållningssätt under högläsning, att planera lässtunden rätt, att eftersträva att boksamtal sker och olika sätt att placera böcker i olika miljöer för att väcka intresse för litteraturen. I studien uttryckte några förskollärare en viss oro över upplevelsen att föräldrar läser för lite för sina barn. Utifrån detta går vår studie närmare in på förskolans betydande roll för barns möte med barnlitteraturen.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

Syftet med denna kvalitativa intervju- och observationsstudie är att undersöka tre grundskolelärares erfarenheter av feedback i skrivundervisningen. För att studera detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och deltagarobservationer. Frågeställningarna syftar till att besvara vad den utvalda gruppen lärare i årskurs F-3 har för erfarenhet av feedback för skrivutveckling, samt vilka för- och nackdelar eller eventuella utmaningar lärarna upplever med att ge feedback. Enligt Skolverket (2019a) påverkas elevers lärande på olika sätt beroende på vilken feedback de får, och eftersom feedback har en sådan viktig roll i skrivundervisningen finns det ett stort behov av mer responsforskning (Black & William, 1998). Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och förhåller sig till reflekterande erfarenhet. Resultatet från studien visar att samtliga grundskolelärare arbetar med feedback under skrivutvecklingen med sina elever. Lärarna anser dessutom att feedback bör vara en naturlig del under skrivprocessen. Genom att individanpassa feedback, i den uträckning som går, får lärarna syn på vart varje elevbefinner sig i sin skrivutveckling. Det åligger samtliga lärare att individanpassa den feedback som ges. Ett ytterligare resultat är att lärarna anser självbedömning och feedback i interaktion mellan elev-lärare och elev-elev är gynnsamma för elevernas skrivutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar. Metoderna de använder skiljer sig dock åt.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning baserad på 6 intervjuer och en fallstudie. Resultatet från intervjuerna och fallstudien presenteras i olika temaområden. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att barn som har någon form av språk- och kommunikationsproblem kan ha svårigheter inom olika språkområden t.ex. fonologi, grammatik, semantik eller pragmatik. Man kan ha olika svårighetsgrader inom de olika områdena och detta leder till att barnets behov och förutsättningar kan se mycket olika ut. När det gäller läsinlärning finns det inte en metod som passar alla barn med språk- och kommunikationsproblem. Det finns flera olika alternativa verktyg, men det är viktigt att skilja på om hjälpmedlet ska underlätta kommunikation eller inlärning. Det är viktigt att kartlägga varje barns styrkor och svagheter för att få fram just det barnets behov. Skolans miljö ska vara anpassad till varje elevs behov och individualisering är viktigt för alla elever, men inte minst för de som har språk- och kommunikationsproblem.Nyckelord; alternativa verktyg, individualisering, läs- och skrivutveckling och språk- och kommunikationsproblem.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna. Resultatet och analysen visar att eleverna och lärarna i den här studien har samma syn på bedömning, det vill säga att de ser det som en hjälp för eleverna att utvecklas och komma vidare i sitt skrivande. De intervjuade eleverna menar att de genom lärarens kommentarer lär sig och vet vad de ska jobba vidare med. Samtidigt visar analysen att eleverna inte bearbetar sina texter så grundligt som de i intervjuerna säger sig göra. Det visar också att eleverna inte har klart för sig vad som förväntas av dem språkligt då mål för uppgiften inte finns med i instruktionen. Avslutningsvis diskuteras hur textbearbetningen kunde ha genomförts om eleverna fått mål och betygskriterier presenterade för sig.

Kunskapsöversiktens syfte är att med hjälp av befintlig forskning, analysera och granska hur digitala verktyg påverkar elevers motivation i skrivutvecklingen. Vår frågeställning i denna kunskapsöversikt är följande: Hur påverkas elevernas motivation kring skrivutveckling av att använda digitala verktyg?Som metod har vi använts oss av systematisk undersökning. Vi valde artiklar utifrån en noggrann sökprocess genom två olika databaser ERIC och ERC. Resultaten visar att digitala verktyg gynnar elevernas motivation och skrivutveckling genom feedback, kollaborativt lärande och att elevernas skrivkvalité ökade. Digitala verktyg tillför även utmaningar i undervisningen som brist på erfarenhet och kunskap, samt tidsbegränsning.

Elever behöver lära sig skriva texter inom olika genrer för att kommunicera i samhället och yrkeslivet. En metod för skrivundervisning är den så kallade genrepedagogiken, som efter dess uppkomst i Australien på 80-talet har fått fäste i svenska klassrum. I denna studie analyserar vi, utifrån cirkelmodellen, hur fyra läromedel i svenska för årskurs fem stöttar elevernas skrivutveckling inom olika genrer utifrån cirkelmodellen. Genom en innehållsanalys med kategoriseringar utifrån tre genrefamiljer och cirkelmodellens fyra faser analyserades läromedlen. Analysen visade att läromedlen behandlade berättande, analyserande och faktabaserade genrer. Vidare antydde analysen att skrivuppgifter i läromedlen ger ett varierat stöd i skrivutvecklingen i förhållande till cirkelmodellens fyra faser, med fas två och fyra som vanligast förekommande. Slutsatsen som kan dras av analysen är att valet av läromedel i undervisningen kan påverka vilken typ av stöttning eleverna får i skrivandet av texter inom olika genrer.

<p>Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.</p><p>Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev.</p>