<p><p>Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa. Det visade sig även att lärarna använder sig av ett varierande arbetssätt gällande tal och samtal, läsning och skrivning. Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien, likt flera forskare som presenteras i studien var ense om att det krävs vissa faktorer som anses gynnsamma för elevers lärande.</p></p>

<p>Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.</p><p>Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande.</p><p>I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.</p>

<p>Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f).</p><p>I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation.</p><p>By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations.</p><p>The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection.</p><p>In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.</p><p>Metod:</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.</p><p>Resultat:</p><p>Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.</p><p>Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.</p>

Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien. Den innehåller en redogörelse för resultatet av en skrivövning utförd i år 5. Övningen innebär träning i informativt skrivande. Studien har inte för avsikt att redovisa en synlig utveckling av elevers skrivande. Den kan däremot ses som en fallstudie och som ett exempel på hur undervisningen påverkar skrivandet. Arbetet leder fram till en övertygelse om nödvändigheten av ett förhållningssätt i skrivundervisningen vilket fokuserar process framför produkt. Lärares olika förhållningssätt är starka påverkansfaktorer på innehåll och förmedling lika väl som syfte och mål. Arbetet fokuserar vidare betydelsen av att elever tidigt tränas i skrivande inom olika genrer. De olika genrerna påverkar tillsammans elevens skrivande på ett positivt sätt genom att det tvingar in dem i nya tankebanor.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010. Materialet i denna empiri består av texter skrivna av fem pojkar och fem flickor. Texterna som jämfördes var två som var skrivna för hand och två som var skrivna på datorn. Den visar bland annat att de flesta elever skriver längre texter på datorn än när de skriver för hand, samt att eleverna inte har utvecklat sitt skrivande från höstterminen till vårterminen. Trots att eleverna hellre skrev på datorn var inte de datorskrivna texterna bättre när det gäller användandet av skrivregler. Ämnesord : elever, datorn, skrivutveckling, skrivprocessen

Sammanfattning Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande. I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.

Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor. Endast en pedagog var negativ till integreringen, men ingen av pedagogerna menar att integrering påverkar barnens läs- och skrivutveckling, trots en tidigare skolstart. En slutsats från vår sida är att integreringen både har positiva och negativa sidor och om man ska integrera måste man göra det på rätt sätt för att det ska gynna både barn och vuxna i skolan.