Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalitén i undervisningen. Ur resultaten kunde också utläsas att de pedagoger som uttryckte ett aktivt förhållningssätt hos sig själva även vittnade om en aktiv skolledning. För säkrandet av undervisningens kvalité är det därför viktigt att rektorerna/skolledningen tar på sig det ansvar Lpo 94 uttrycker, att skolan ger eleverna tillgång till datorer och andra hjälpmedel för att kunna utveckla sina  kunskaper och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt.

Syftet med studien är att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar av förebyggande arbete, när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om vad förebyggande arbete är, utifrån vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lärarna ser. Andra frågor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat används i verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i interaktion via språket, samt olika synsätt på elevers svårigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar av förebyggande arbete är varierande, såväl vad gäller innehåll som metod och organisering. Lärarna visar sig också ha olika djup kunskap inom läs- och skrivområdet. Trots lärarnas intentioner att anpassa undervisning och miljö, så ligger mycket fokus på individers brister och kompensation. Det är vanligt förekommande med nivågruppering och särskiljning av "riskbarn" för extra träning. Lärarna har vidare en relativt samstämmig uppfattning om att barn i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter går att identifiera i förskoleklass. Även uppfattningar om syftet med test och kartläggningsmaterial samt deras användning i praktiken skiljer sig åt.

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling. Den roll specialläraren har påverkar detta arbete. Resultatet tyder på att helhetssynen i första hand gäller elevens förutsättningar. Helhetsperspektivet på läs- och skrivundervisningen syns inte konkret i denna studie. Samarbete ses av respondenterna som en förutsättning för helhetssynen. Trots detta är det inte ett prioriterat arbetssätt, samarbetet handlar mest om informationsutbyte. Förväntningar och förtroende är några av de faktorer som påverkar speciallärarrollen, där förväntningar snarare begränsar än utvecklar. Speciallärarens roll beskrivs annars som ”känslig”, där det gäller att hålla sig på god fot med alla parter för att på bästa sätt utföra sitt uppdrag, något som kan ställa höga krav på speciallärarens agerande i specialpedagogiska förändringsarbeten. Med en helhetssyn på läs- och skrivutvecklingen är speciallärarens samarbetsmöjligheter en viktig beståndsdel.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta. Vidare kan skönjas en osäkerhet kring begreppet begynnande skrivutveckling, och detta kan tyda på avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk för att tala om barns tidiga skrivutveckling i förskolan. Samtliga respondenter använder sig av pedagogisk dokumentation. Dock visar resultatet att barns begynnande skrivutveckling inte dokumenteras i stor utsträckning vilket kan ses som ett problem då förskolans reviderade läroplan framför krav på detta.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISA resultat. Finland har nått toppresultat i samtliga tre kunskapsområden matematik, naturkunskap och läsförståelse hos 15-°©‐‑åriga elever. Jag ville undersöka hur lärare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning, eftersom barns första kontakter med skriftspråket och den inledande läsinlärningen spelar stor roll för hur barnens läsning kommer att utvecklas under skoltiden. Jag använde mig av två enkäter när jag undersökte hur fem svenska och fem finlandssvenska lärare uppfattar att de arbetat med läs-ˇ‐‑ och skrivutveckling under elevernas första skolår. Enkäterna skickades via e-°©‐‑post i form av bifogande dokument. Svaren sändes tillbaka till mig och de sammanställdes, analyserades och diskuterades utifrån ett literacyperspektiv. Lärarna delades in i svenska och finlandssvenska grupper. Det gjorde att jag kunde synliggöra skillnader och likheter mellan mina informanter. Resultatet i dessa studier synliggjorde en mängd olikheter och likheter mellan våra länder bland annat läxans roll, lärarnas arbetsförhållanden och förutsättningar för sitt arbete samt hur lärare arbetade när det uppstod problem med läs-ˇ‐‑ och skrivutvecklingen.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.     Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.      Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa. Det visade sig även att lärarna använder sig av ett varierande arbetssätt gällande tal och samtal, läsning och skrivning. Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien, likt flera forskare som presenteras i studien var ense om att det krävs vissa faktorer som anses gynnsamma för elevers lärande.

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem. Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.

No description available.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag. De båda lärarna som ansvarat för undervisningen har sedan intervjuats angående deras föreställningar om läs- och skrivutveckling, syn på reproduktion och ”egna ord”, samt valda arbetssätt. Studien visar att reproduktion är vanligt förekommande i elevernas texter. Studien visar även att lärarna är medvetna om att det är vanligt förekommande att elever ”skriver av” den text de använder som källa. Den visar även att lärarna har strategier för hur de kan göra för att undvika att eleverna ägnar sig åt att skriva av, och att detta ger delvis olika resultat vad gäller graden av reproduktion i elevtexterna. Studien visar även att lärarna delvis har olika synsätt vad gäller betydelsen av att skriva med ”egna ord”.