Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i praktiken. När och hur kunde lärarna se om en elev har läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lärare som frivilligt ställde upp. I resultatet framkom att lärarna oftast kan se tidigt om en elev har läs- och skrivsvårigheter och att de kunde se det på flera olika sätt, bland annat genom dåligt ordförråd. De arbetade också med dessa elever i likhet med övriga elever, men gjorde några små förändringar samt använde datorn mycket. Denna studie visade att lärare har förmåga att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever och att de har både individ- och miljörelaterade åtgärder att ta till. Vanliga åtgärder som lärarna använder sig av är olika program på datorn, att eleverna får öva mycket på att läsa och skriva samt att eleverna får jobba mycket med specialläraren. De flesta åtgärder som lärarna använde sig av var också sådana åtgärder som främjar elevers språkliga utveckling som exempelvis att låta eleverna läsa mycket och att läsa för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i år ett och år tre och påvisa likheter och skillnader. Sex elever från ett mångkulturellt område har studerats i sin läs- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjälp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förståelse för ämnet har även intervjuer med lärare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta läs- och skrivutvecklingen som kan vara jämförbar med våra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling tas upp. Resultatdelen visar att fallstudiebarnens läs- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgång och på något sätt skiljer sig från de andra. Studien visar tendenser på att elever med svenska som förstaspråk har enklare för att tillägna sig förståelse av en text än elever med svenska som andraspråk. Faktorer som i denna studie upplevs vara betydelsefulla för elevers läs- och skrivutveckling är tid, miljö och ekonomiska resurser. Faktorer av underordnad betydelse anses vara metoder och läromedel.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva. Att forma bokstäver rätt är viktigt för att kunna skriva tydligt anser mina informanter. Det lärarna prioriterar att arbeta med under skolår 1 är barnens egna texter.

Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll. One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.

Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.

Bakgrund: Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse. Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter. Resultat: Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning. Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare. I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ”traditionellt” med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift. I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt. Det finns också skillnader i hur de båda förskolorna arbeta för att främja barns språkutveckling.

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering. Generellt ansåg informanterna att de hade föredragit kontinuerlig lärarledd stödundervisning i skolan framför datorprogram och tekniska hjälpmedel. Det visades sig även att datoranvändning i deras undervisning användes sparsamt. Sociala medier och datorprogram i hemmet hade många gånger hjälpt dessa informanter till läsning mer än vad skolan gjorde.