Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävs. Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävs för att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.skall förhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpa grundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiska Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller elever att utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.artikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kring skrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för elevers skrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultaten utmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.för att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till god skrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skall förhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpa grundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiska artikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten i denna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kring skrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för elevers skrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultaten utmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller elever att utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet .

Läsa och skriva är två av de vanligaste kommunikationsverktygen man behöver för att klara sig i vårt samhälle, dessutom blir det extra viktigt på grund av den digitaliserade värld som vi lever i idag. Den digitala utvecklingen går snabbt framåt, vi har mer utrustning på skolorna men vi har ändå inte lika god läsförmåga som år 2001. Syftet med denna studie har varit att undersöka vad forskning säger om digitala verktyg som stöd för läs- och skrivutveckling. Syftet har sedan preciserats i två frågeställningar: hur påverkar digitala verktyg läs- och skrivutvecklingen i grundskolan? Vad finns det för utmaningar med användandet av digitala verktyg i undervisningen? Metoden vi har använt oss av är systematiska och manuella sökningar för att finna relevant forskning kring vårt område. Forskningen har sedan analyserats, kritiskt granskats och jämförts med varandra. I vår studies resultat framgår det tydligt att det finns både positiva och negativa aspekter kring användandet av digitala verktyg. Vårt resultat visar att digitala verktyg kan bidra till att elevernas resultat förbättras samt att deras motivation ökar. Vi kommer också fram till att en av de stora utmaningarna med digitala verktyg är lärarens kompetens där många lärare känner sig otillräckliga. Digitala verktyg som används med ett pedagogiskt syfte kan bidra till förbättrade resultat och ökad motivation men medför även konsekvenser för professionen. Då studiens resultat visar att det inte är själva datorn i sig som bidrar till något lärande måste lärare få kunskaper om vilka metoder i kombination med digitala verktyg som främjar lärandet.

Den här forskningsproducerande uppsatsen prövar två metoder där läsande av skönlitteratur och skrivande vävts samman. Syftet har varit att undersöka vad det ryms för möjligheter i ett arbetssätt där läsning av en skönlitterär bok integrerats med skrivuppgifter. I studien har läsning av Tove Janssons bok Vem ska trösta knyttet? fungerat som utgångspunkt då metoderna skriva sig in i litteraturen samt meddiktning prövats. Uppsatsens frågeställningar har handlat om hur de två metoderna ovan kan fungera som stöd i elevernas skrivande. Vidare har frågeställningarna behandlat hur den skönlitterära boken återspeglas i elevernas texter samt vilka likheter och skillnader som går att finna mellan texterna som eleverna på de två stadierna skrivit. Datainsamlingen har genomförts i en årskurs tre i grundskolan samt en årskurs tre i gymnasiet och elevernas texter har sedan analyserats utifrån olika teman. Till att börja med ges en teoretisk ram som bland annat presenterar olika sätt på vilka läsning och skrivande kan användas integrerat. Därefter redogörs för undersökningens resultat med många exempel från elevtexter. Som avslutning diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur. Uppsatsens slutsatser är att metoderna skriva sig in i litteraturen samt meddiktning har fungerat som stöd och inspiration i elevernas textskapande. Det har skett genom att båda metoderna innefattat någon form av modelltext som hjälpt eleverna i deras skrivande. Ytterligare en slutsats är att den skönlitterära boken haft effekt på elevernas egna texter. Slutligen är den tydligaste likheten mellan de två årskurserna att de flesta eleverna haft förmåga att gestalta sin egen inre röst. Den tydligaste skillnaden är att de äldre eleverna med hjälp av större metaspråklig förmåga kunnat skapa mer självbärande texter än de yngre eleverna.

Studienssyfte var att synliggöra de värderande språkresurser som används för att skapaen relation till läsaren. För att uppfylla studiens syfte ställdes tvåforskningsfrågor: Vilka värderande språkresurser används i elevtexter skrivna iberättande text i årskurs 3 i skolämnet svenska? Vilka mönster går att urskiljai användningen av dessa språkliga resurser? För att besvara forskningsfrågornavalde vi att analysera 90 elevtexter från de nationella proven år 2016 förårskurs 3, varav tio utav dessa ingick i vår pilotstudie. Den analysmetod somstudien utgick från var appraisalsystemet som är ett system vars syfte är attringa in något så abstrakt som känslor och värderingar i elevtexter. Resultatetvisade att det totala antalet värderande uttryck och känslor som användes ielevtexterna var 686 uttryck och över hälften av dessa uttryck förmedlades implicit.Majoriteten av de värderande uttryck och känslor förmedlade en grundkänsla inommänniskan. Eleverna använde färre uttryck för värderingar kring ett mänskligtbeteende samt uttryck som berörde ett tillstånd, processer eller saker. Få avdessa uttrycks betydelse förstärktes eller förminskades. Elevtexter sominnehöll flera olika typer av känslor och värderingar var retoriskt merkraftfulla än de andra elevtexterna. Mottagaren blev mer engagerad ochinvolverad i textens innehåll än i de elevtexter som använt färre typer avkänslor och värderingar. Appraisalsystemet fungerar som ett verktyg för lärareför att kunna sätta ord på vilka språkliga resurser som gör att en läsare blirengagerad och involverad i en text. Eleverna kan således utveckla sina läs-ochskrivkunskaper inom området genom att läraren förmedlar de språkliga resursernasom behövs för att engagera en läsare.

Bakgrund och problemformulering: Ett allt mer digitaliserat samhälle har påverkat skolan att arbeta mer med digitala verktyg även i undervisningen. Men det är inte alltid så enkelt att implementera ett digitalt arbetssätt. Det krävs att lärare är förtrogna med verktygen och kan använda dem på ett sätt som gynnar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare använder digitala hjälpmedel för att främja elevers skrivutveckling. Metod: Insamlingsmetod av empiri för studien har skett genom intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultat: Resultatet visar på att de verksamma lärarna använder sig mycket av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna använder digitala hjälpmedel för att motivera eleverna att skriva digitala texter på olika sätt beroende på vart eleverna befinner sig i sin skrivutveckling. Digitala hjälpmedel ger eleverna möjlighet att använda sig av olika appar och program som är konstruerade för att främja deras skrivutveckling. Med hjälp av digitala hjälpmedel, kan lärare i större utsträckning arbeta för att skapa en mer individanpassad undervisning som gynnar varje enskild elevs lärande. Eleverna behöver även ett tydligt undervisningssyfte vid användning av digitala hjälpmedel vilket kan påverkas av elevernas mognadsgrad. Slutsatser: En slutsats som dras från arbetet är att lärarna låter elever i alla årskurser arbeta mycket självständigt med digitala hjälpmedel.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

Digitalisering av skolan utvecklas hela tiden. På grund av detta är det väsentligt att även lärarna utvecklas i takt med tekniken för att kunna använda digitala verktyg i sin undervisning på det mest gynnande sätt. I dagens styrdokument krävs det redan i tidig ålder att barn ska arbeta med digitala verktyg. Eftersom flera barn idag har tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och ofta redan har ett intresse för digitala redskap, är det viktigt som lärare att ta tillvara på detta intresse i undervisningen. I denna litteraturstudie har flera forskningsbaserade artiklar analyserats och sammanställts för att undersöka hur skolan arbetar med surfplattan som ett skrivverktyg och hur barns skrivutveckling påverkas. Mycket av den forskning som studien baseras på bygger på den sociokulturella teorin. Resultatet från analyserna visar att surfplattan ger flera möjligheter till positiv inverkan på elevernas motivation till skrivundervisning, redigering av texter och vid provtillfällen. Forskning visar att elever anser att det är mindre mödosamt att skriva på surfplattan vilket leder till att motivationen ökar och texterna blir längre. Dock visar även analysen att det finns brister i att använda surfplattan vilket är de tekniska problem som kan uppstå. Detta är något som lärare behöver vara medvetna om och vara beredda på när det väljer att undervisa med hjälp av surfplattan. Genom strukturerade och välplanerade undervisningar kan skrivverktyget vara gynnande för alla elever, även de som har läs- och skrivsvårigheter.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att skriva. Att skriva är en betydande förutsättning för framgång i skolan, vilket visar sig genom kunskapskraven. I slutet av årskurs 3 ska elever enligt kunskapskraven kunna skriva texter med läslig handstil och på dator, använda stor och liten bokstav, kunna använda skiljetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder. Det laddas ner miljontals appar i utbildningssyfte och som lärare är det svårt att veta vilka som bör väljas till undervisning då apparna ska förhålla sig till läroplanens kunskapskrav så att elever når upp till målen. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och dels att undersöka hur Grahams (2020) teoretiska perspektiv och scaffolding syns i kunskapskraven samt apparnas funktion. En innehållsanalys av apparna ASL- skrivbok, Bokstäver med Mera, Författa med NE, Oribi Writer Edu och Skolstil 3 har genomförts för att bidra till den kunskapslucka som finns inom ämnet. Apparna syftar till att elever ska kunna ges möjlighet att utveckla sin skrivförmåga. Studiens resultat visar att samtliga undersökta appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och kan fungera som verktyg för att utveckla elevers lärande. De kan vara ett komplement och stöd i elevers tidiga skrivinlärning på olika sätt samt kan fungera som stöd för att elever ska nå upp till kunskapskraven. Utifrån resultat och de valda analyserna har slutsatser dragits som går att sammankoppla till redan befintliga teoretiska perspektiv.

Syftet med översikten är att undersöka huruvida grammatikundervisning har någon effekt på elevers skrivande och i sådana fall vilken typ av grammatikundervisning som ger störst effekt. Vi har som utgångspunkt utgått från äldre forskning som visar att grammatik inte har någon effekt på elevers skrivutveckling. i denna kunskapsöversikt kommer vi att undersöka vad samtida forskning säger om detta samband. För att kunna besvara frågeställningen har vi utgått från tio systematiskt sökta forskningsartiklar. Resultaten av dessa visade att grammatikundervisning kan ha en positiv inverkan på elevers skrivutveckling om den ges i en funktionell kontext, såsom sentence-combining och riktad skrivning. Det mest effektiva resultatet nås när grammatik är inbäddat i skrivaktiviteter och inte undervisas som isolerade moment. Vi ser gärna att svensk eller skandinavisk forskning fokuserar på den här kombinationen - grammatik och elevers skrivutveckling.

No description available.