Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna?- Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning?Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen. Det vanligast är dock att man på ena eller andra sättet arbetar med barnens språkliga medvetenhet. Resultatet visar även att få av lärarna har någon egentlig utbildning kring läs- och skrivinlärning. De slutsatser som dragits utifrån undersökningen är att man inte behöver följa ett färdigt program för att på ett bra sätt förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen och att om lärarna saknar utbildning i ämnet så är det viktigt att de istället har intresse och engagemang för att på detta sätt skaffa sig kunskaper. / Reading and writing preparation in preschool

Under de senaste åren har det utvecklats olika metoder för elevers läs- och skrivutveckling och för att lärare på bästa sätt ska kunna möta elever efter deras förutsättningar och behov måste läraren använda arbetssätt som gynnar samtliga i elevgruppen. Vi kan se en problematik i att möta varje elev då alla inhämtar och utvecklar kunskap på olika sätt. Därför är syftet med vår empiriska studie att ta reda på hur lärare arbetar med elevers tidiga läs- och skrivutveckling och vad som avgör vilken metod som används i praktiken. För att besvara dessa frågor har vi valt att samla in data genom att göra en kvalitativ undersökning där vi bland annat intervjuat fyra verksamma lärare. Den information våra informanter har bidragit med återkopplas till den tidigare forskning och de teorier som berör vår frågeställning. Denna återkoppling har gett oss ett resultat som bland annat visar att det bör finnas en variation av metoder i undervisningen för att utveckla samtliga elevers läs- och skrivförmåga. Beträffande avgörandet av metod i undervisningen har vår studie visat på olika svar men en viktig aspekt är att elevgruppen alltid bör stå i fokus vid valet av vilka metoder som ska användas.

No description available.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyfteVi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet.TeoriVi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans.MetodVi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. ResultatVi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs. som klarar målen i TRAS men inte Ämnesproven i svenska. Vi ser alltså inget tydligt samband mellan TRAS och ämnesproven. Däremot har vi hittat intressanta skillnader mellan könen när det gäller språkets olika områden.KonklusionVi ser i vår undersökning att man inte kan se en tydlig prediktion av läs- och skrivsvårigheter med stöd av TRAS. Däremot får förskolan värdefull information som kan utveckla deras verksamhet. Informationen tas i nuläget inte tillvara vid överlämnande till förskoleklass/grundskola. Vi kan konstatera att specialpedagogerna har en större roll i det språkstimulerande arbetet på förskolenivå än högre upp i åldrarna.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogerna i framtiden har en viktig roll i det språkstimulerande arbetet. Inte minst genom att synliggöra syftet med kartläggningar och deras funktion. Ett viktigt arbetsområde framöver blir att vara delaktig i utvecklandet och kvalitetssäkrandet av verksamheten där tidig språkstimulering har en framträdande roll.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling.Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven. De förbättringar jag kom fram till är att det behövs ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta med läs- och skrivutveckling hos döva och hörselskadade elever hos alla lärare och i organisationen. Samarbetet mellan specialskolan och förskolan och hemmet behöver utvecklas.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling?Metod och teoriramStudien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts. Gruppsamtalen tar sin utgångspunkt i ett beskrivet fall som handlar om en nyanländ sjuårig elev där bl.a. olika hinder och dilemman blir synliga. Informanterna i de båda grupperna arbetar på olika skolor. Den ena gruppen arbetar på en skola där ca 50 % av eleverna är flerspråkiga och lärarna är ovana vid nyanlända elever. Den andra skolan har 100 % flerspråkiga och skolpersonalen har en god vana vid att ta emot nyanlända elever. Nilholms (2014) specialpedagogiska perspektiv; Kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiven har använts i analys och diskussion.ResultatResultatet visar att skolor kan arbeta mycket olika med att hjälpa nyanlända elever att lära sig läsa och skriva. Erfarenheter och kunskaper skiljer mycket men även skolmiljöerna är olika och har betydelse för hur lärare arbetar. Att samarbeta med föräldrarna ses som viktigt av alla men hur det kan göras, eller hur det görs, skiljer sig åt. Ett dilemma, vad gäller samarbete, är den svårlösta problematiken med modersmålslärarnas splittrade arbetssituation med arbete på alltför många skolor. När det gäller synsättet på modersmålets betydelse för läs- och skrivutvecklingen framkommer en djupare medvetenhet på skolan som har 100 % flerspråkiga elever. KonklusionFramför allt visar studien att de nyanlända sjuåringarna i denna kommun får alldeles för lite stöd vilket riskerar att skapa ännu större framtida specialpedagogiska behov i form av t.ex. läs- och skrivsvårigheter och brister i ordförrådet som försvårar elevernas möjligheter att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Det visar sig också att skolpersonal kan ha mycket olika beredskap att ta emot nyanlända elever och att kompetensutveckling för ett interkulturellt förhållningssätt och en likvärdig skola för alla, behövs för att möta den nya globala tid vi lever i. / The study is about a newly arrived student's possibility to learn to read and write in a new language. How can we work in the school to help these children in the best way? The method used in the study is the focus group. Two groups of different schools talk about the discribed case. The case is about a newly arrived seven-year boy from Iraq. After that the conversations transcribed, analyzed and compared. Three research questions could be answered: How mean different professions that you can work at school and with the family when it comes to helping a newly arrived student who can not read and write? Which approach is different professonals on the use of the mother tongue in literacy development? What obstacles and dilemmas can hinder the work of newcomers literacy development? The resaults showed that the two groups had very different experiences and knowledge about working with newcomers. It was also found that newly arrived students at this age get very little support in the schools of this municipality. This can be a bigger problem for the students and for the schools in the future.Other resaults was about the monolingual norm in schools. The monoligual norm that exists today in most schools in Sweden may need to be discussed and changed to another approach, the intercultural. A new student needs to be treated as a multi-cultural in order to find their own identity. This is important for learning, says the school psychologist involved in the study.

LTG- metodens betydelse -Sex lärares syn på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektivAngela Ekström och Åsa GustavssonVi har gjort en kvalitativ undersökning där datainsamling har skett genom intervjuer. Problemområdet har varit att ta reda på hur sex lärare ser på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv (läsning på talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom läs- och skrivutvecklingsområdet, gällande lärarperspektivet. Enligt vår mening har lärare blivit bortglömda då koncentrationen mest riktats på eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling när det gäller blivande lärares kompetens inom läs- och skrivutveckling. Syftet är att erhålla vidare kunskap samt skapa en djupare förståelse för hur läs- och skrivutveckling kan ske i praktiken på olika sätt, med fokus på LTG- metoden. Våra problemformuleringar var: Hur ser de intervjuade lärarna på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling i skolår1 och varför väljer de att arbeta så? Vilken betydelse och roll har LTG- metoden för de intervjuade lärarnas sätt att arbeta med läs- och skrivutveckling i skolår 1? Undersökningens genomförande har baserats på intervjuer och litteraturstudier. De sex intervjuade lärarna använder sig av LTG- metoden i sin undervisning, endast en av dem använder enbart denna metod. De övriga anser att LTG- metoden bör kompletteras med ljudningsmetoden. Valet av metod är inte avgörande, istället handlar det om lärares förhållningssätt till eleverna och att läraren tror på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling. / AbstractThe importance of LTG- method- Six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG-perspectiveAngela Ekström and Åsa GustavssonWe have done a survey were our datacollection has been made through interviews. We wanted to know six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG- perspective (reading on the ground of speaking). With this survey we want to accomplish development of knowledge for students who wants to become teachers. Our main purpose is to gain more knowledge and create a deeper understanding for how reading- and writing development works in real life in different ways, with focus on LTG. One of our conclusions is that it’s not a question of choosing a method, instead it’s all about teachers attitudes and their believes in their work with reading- and writing development.

Studien handlar om modersmålselevers skrivande ur ett elevperspektiv. Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om modersmålselevers skrivande genom att undersöka de specifika svårigheter som eleverna kan möta när de skriver på modersmålet. Vi vill också undersöka hur elever själv uppfattar sina skrivförmågan för att skapa en djupare förståelse för metodval som främjar deras skrivförmåga samt kan motverka skrivsvårigheter i ämnet modersmål.  Frågeställningarna som ska besvaras för att uppnå syftet är: Hur beskriver elever sin egen skrivförmåga? Vilka tekniker identifierar elever som förbättrar deras skrivförmåga? Vilka faktorer identifierar elever som försvårar deras skrivförmåga? Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. Vi har använt en intervjuguide vid intervjuerna som har spelats in, lyssnats igenom och transkriberats. Vi har analyserat studiens insamlade data av studien med hjälp av Ivaničs (2004) ramverk i Diskurser om att skriva och lära sig skriva. Detta ramverktyg är till för att användas som ett forskningsverktyg för att kunna skilja olika skrivdiskurser åt.  Resultatet av vår undersökning är uppdelat i tre olika delar: elevers egen uppfattning om skrivande, studietekniker som främjar elevernas skrivande samt skrivande och undervisning. Vidare upptäckte vi att eleverna uppfattade det självvalda innehållet i skrivandet som lustfyllt, vilket i sin tur ökade deras motivation för skrivuppgifter. Däremot fanns det några elever som var missnöjda med modersmålsundervisningens upplägg i skolan. Eleverna uttryckte att en timmes modersmålsundervisning per vecka var inte tillräckligt, och att heterogena klasser hindrar dem från att ha en bra interaktion och ett bra samarbete i klassen.

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med formativ bedömning i elevers skrivutveckling samt vilka strategier som används. Syftet var dessutom att undersöka hur tillfrågade F–3-lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tillfrågade F–3-lärare anser att formativ bedömning är en viktig del i elevers skrivutveckling där syftet med arbetet är att vägleda eleverna och främja deras skrivkunskaper. De tillfrågade lärarna arbetar på olika sätt som exempelvis återkoppling, kamratrespons och lektionsmål. Dessa lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling då de ser var eleverna ligger i sina kunskaper och kan därmed stötta dem och vägleda dem framåt. De tillfrågade lärarna upplever både för- och nackdelar med den formativa bedömningen. En fördel är exempelvis att man kan hjälpa eleven redan i sin lärandeprocess medan en nackdel är att det inte alltid finns gott om tid att bedöma alla elever. Slutsatserna som kan dras i denna studie är att de tillfrågade lärarnas syn på formativ bedömning är likvärdig då alla var eniga om att arbetet bidrar till gynnande skrivutveckling hos eleverna.