I uppsatsen presenteras en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka hur fem mellanstadielärare upplever att digitala verktyg påverkar elevernas skrivutveckling och vilka utmaningar lärarna upplever med användandet av digitala hjälpmedel i sin svenskundervisning samt hur de arbetar med dessa utmaningar. Vårt samhälle digitaliseras i allt större utsträckning och ingen bransch lämnas utanför denna förändring. Detta påverkar våra elever och vi kan inte längre tala om att tekniken är ny, vi måste förbereda våra elever för ett alltmer digitaliserat samhälle och allt vad det innebär. Lärarens roll i detta diskuteras och det är grunden för uppsatsens problemformulering. Det insamlade materialet består av fem inspelade semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av ett sociokulturellt- och relationellt perspektiv. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna upplever liknande utmaningar, men att deras förhållningssätt kring digitala verktyg i svenskundervisningen varierar. Det som kunde utläsas av den insamlade empirin som den största utmaningen i användandet av digitala verktyg var lärarnas digitala kompetens. Detta påverkade i hög grad hur de förhåller sig och arbetade med de digitala verktygen i undervisningen. Andra faktorer som spelade in i lärarnas upplevelse och arbete med digitala verktyg var bedömningssituationer, elevernas digitala kompetens samt tidsaspekten roll.

Skrivkunskaper har länge setts som skolans uppgift att undervisa om men barns skrivutveckling börjar ofta redan på förskolan. Samtidigt finns det inte så mycket forskning om hur förskollärare arbetar med barns tidiga skrivutveckling. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur barn blir utmanade i sitt skriftspråk och hur förskolors miljöer inspirerar barn till att skriva. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet, där språket anses vara en viktig del i barns utveckling. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering vilka är kopplade till det sociokulturella perspektivet. Metoden för arbetet har varit semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare har deltagit i fyra intervjuer. De medverkande förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor, tre av dem ligger i mellansverige och en av dem ligger i södra Sverige. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av två olika metoder, Bottom-up och Top-down metoden. Den visade även att Bornholmsmodellen är en användbar modell i förskolan för att undervisa om språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet visar sig vara en grundläggande kunskap för att lära sig skriva. Förskollärarna i studien ta vara på barns intresse genom att vara nyfikna, intresserade och positiva till barns eget skrivande. Barn blir utmanade i sitt skrivande genom olika material så som pussel, spel och bokstavslikande artefakter. Barn blir även utmanade genom att försöka skriva själva i tidig ålder. Förskolorna inspirerar skrivandet genom att det i lokalerna finns bokstäver och skyltar uppsatta.  De olika förskolorna har tagit fram platser för barns skrivande. Vid dessa speciella skrivplatser finns det material som är användbara när barn lär sig skriva.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur speciallärare verksamma i årskurs 4–9 beskriver uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling. Studiens två frågeställningar innefattar frågorna om vad speciallärarna beskriver är uppdraget på mellan- och högstadiet samt vilka likheter och skillnader det finns i uppfattningar kring uppdraget. Studien har en induktiv ansats, vilket betyder att datamaterialet styr vilka teoretiska utgångspunkter som går att skönja. I detta fall kan ett kategoriskt perspektiv, ett relationellt perspektiv och ett dilemmaperspektiv ses i datamaterialet. Nio speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling verksamma i årskurs 4–9 intervjuades för studien. I resultatet tematiserades informanternas utsagor i huvudtemat specialläraruppdraget med fyra olika teman: undervisning, relationer, dokumentation och utmaningar. Dessa teman ramar in uppfattningar och förutsättningar för uppdraget för speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling i årskurs 4–9. Studiens slutsatser är att det finns fler likheter än skillnader i hur speciallärarna i studien beskriver uppdraget på mellan- och högstadiet och att skillnaderna mellan stadierna främst ses i undervisningen, där man på mellanstadiet har mer riktad och åtgärdande språk-, läs- och skrivundervisning, medan speciallärarna i högstadiet främst undervisar i de ämnen som elever behöver stöd i. Denna studie ser ett stort behov av fortsatt forskning om speciallärarens uppdrag.

Syftet med den här studien var att undersöka användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen på lågstadiet samt om och hur lärarna anser att användandet av de digitala verktygen främjar elevernas skrivutveckling. För att uppnå studiens syfte genomfördes både observationer och intervjuer med fyra lärare. Med hjälp av teorin TPACK och det sociokulturella perspektivet analyserades resultatet. Resultatet visade att respondenterna har en positiv inställning till digitala verktyg och att det främjar eleverna skrivutveckling på flera sätt. Lärarna lyfter bland annat fram en ökad motivation och en ökad textmängd när elever skriver på digitala verktyg. Resultatet synliggör även enstaka nackdelar varav en nackdel är att lärarna upplever att elevernas finmotorik kan påverkas om digitala verktyg används för mycket. Sammanfattningsvis var lärarna i studien positivt inställda till att använda digitala verktyg i skrivundervisningen och samtliga lärare ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

Denna kvalitativa studie undersöker hur läromedlet ZickZack årskurs 2 förhåller sig till cirkelmodellen och sociokulturella begrepp samt hur läromedlet bearbetar och förhåller sig till det centrala innehållet för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur läromedlet är uppbyggt utifrån cirkelmodellen och hur det kan bidra till en stöttande och språkutvecklande skrivundervisning för elever med svenska som andraspråk. Utifrån studiens ramverk, den sociokulturella lärandeteorin och cirkelmodellen, analyseras läromedlet ZickZack årskurs 2 genom innehållsanalys med ett hermeneutiskt perspektiv i syfte att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att läromedlet följer den undervisningsstruktur som cirkelmodellen förespråkar och att den sociokulturella lärandeteorin används i hög utsträckning då undervisningen sker i sociala sammanhang genom språkliga handlingar som medierande verktyg samt att hög grad av stöttning på olika sätt används. Studien visar även att läromedlet ZickZack för årskurs 2 bearbetar och förhåller sig väl till läroplanens centrala innehåll för årskurs 1–3 i ämnet svenska som andra språk och därmed menar vi att läromedlet med fördel kan användas för att skapa en skrivutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Denna kunskapsöversikt handlar om främjande undervisning i tidig läs- och skrivutveckling. I det centrala uppdraget för svenskämnet anges möjligheter till utveckling inom det egna läs och skriftspråket hos elever. Målet med undervisningen är att skapa ett intresse och motivation hos elever för både läsning och skrivning. Vidare ska undervisningen förse elever med varierande verktyg med vilka elever ska ges förutsättningar att finna egna strategier för läsning och skrivning. I denna kunskapsöversikt har vi som avsikt att kartlägga och analysera forskning om undervisningsstrategier inom ramen för läs - och skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-3 i ämnet svenska. Studiens syfte är tvådelat. Å ena sidan är syftet att beskriva och jämföra studiernas syften, urvalskriterier, teorier och metoder. Å andra sidan vill vi belysa de konkreta strategier som forskningens resultat indikerar vara främjande för elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för den sistnämnda aspekten avser vi också att fördjupa oss i vilka kunskaper läraren behöver för att bedriva läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Vilka likheter och skillnader finns mellan centrala aspekter av forskningens syften, urvalskriterier, teorier och metoder? Vilka undervisningsstrategier lyfter forskningen fram som grundläggande för främjande av elevers läs - och skrivutveckling i ämnet svenska? Vad säger forskningen om vilka kunskaper läraren behöver för framgångsrik läs- och skrivundervisning i ämnet svenska? Genom en urvalsprocess baserad på Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) stegmodell har två avhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar kunnat urskiljas inom ämnet för läs- och skrivutveckling. Dessa har sedan har kartlagts och tematiseras utifrån vilka undervisningsstrategier som används vid läs- och skrivinlärning. Resultatet visar på att forskarna i stort sett är eniga om vilka läs- och skrivstrategier som främjar tidig läs- och skrivutveckling där elever uppnår en god läsförmåga och textförståelse. Forskarna visar på att organiserad undervisning med tydliga mål och motiverade elever är viktiga grundfaktorer. Högläsning, textsamtal, varierande texter samt olika skrivaktiviteter av olika slag bör ingå i den dagliga undervisningen. Genom att använda sig av läs- och skrivstrategier belyser forskare att lärare har lättare för att få med alla moment i undervisningen och individanpassa för elever som behöver det. Arbetsmetoder där läsning och skrivning samspelar bör vara en naturlig del i undervisningen. Däremot ger inte forskningen en lika klar bild av hur elever uppnår en motivation för skrivning samt en god skrivförmåga.

Denna uppsats handlar om specialpedagoger och speciallärare. Uppsatsen berör vilka arbetsuppgifter professionerna själva anser att de har och utför med fokus på läs- och skrivutveckling. I litteratur och forskning som använts i uppsatsen framträder ett smalt fält där väldigt lite finns att tillgå i ämnet kring hur de specialpedagogiska yrkesrollerna har sin arbetsfördelning samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver och upplever dessa. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka och utveckla kunskap om vilka uppgifter speciallärare och specialpedagoger beskriver att de har i sitt arbete. Undersökningen baseras på åtta olika intervjuer fördelat på fyra speciallärare och fyra specialpedagoger. Teoretiska utgångspunkter utgörs av Abbotts (1988) resonemang om fördelning av arbete och begreppet gränsarbete (Liljegren, 2008). Resultatet påvisar två yrkesroller som är skilda från varandra men samtidigt arbetar med samma och liknande saker i olika omfattning. Speciallärarna upplever sin egen yrkesroll och arbetsuppgifter som ostrukturerad medan specialpedagogerna upplever sig trygga i sin yrkesroll och arbetsuppgifter.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att kartlägga forskning kring elevers skrivutveckling och i vilken mån digitala verktyg kan tillämpas för att främja denna utveckling inom svenskämnet i grundskolan. De frågeställningar som styrt denna kunskapsöversikt berör didaktiska möjligheter för lärare att stödja i elevers skrivutveckling med digitala verktyg och hur detta relateras till kursplanen i ämnet svenska. Denna kunskapsöversikt är genomförd med en systematisk ansats som metod och syftar till att kartlägga forskning kring elevers skrivutveckling och i vilken mån digitala verktyg kan tillämpas för att främja denna utveckling i ämnet svenska. I vår litteratursökning har vi använt oss av databaserna PRIMO och ERIC (ProQuest) i sökningen av vetenskapliga artiklar. Kunskapsöversikten har avgränsats till en elvaårsperiod och riktar sig till elever i årskurs 4-6. Alla studier är skrivna på svenska eller engelska och genomförda i Europa eller Nordamerika. Resultaten som presenteras av de vetenskapliga artiklarna visar att digitala verktyg i skrivprocessen ger ökad motivation, högre textkvalité och didaktiska möjligheter för lärare att nyttja i skrivundervisning för svenskämnet. Resultaten visar också på fördelar för flerspråkiga elever i användandet av digitala verktyg i skrivprocessen. I resultatet av de valda artiklarna beskrivs även nackdelar och svårigheter med digitala verktyg som brist på tid och kompetens. Med denna kunskapsöversikt tror vi att nuvarande och framtida lärare kan dra nytta av de kunskaper kring didaktiska möjligheter i skrivutvecklingen med hjälp av digitala verktyg som presenteras.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun. Jag intervjuade sex stycken pedagoger som alla arbetade på en och samma skola och som arbetar med skönlitteratur som undervisningsform på ett tematiskt arbetssätt. Jag har kommit fram till att använda sig av skönlitteratur i sin undervisning är ett spännande och givande arbetssätt. Många forskare och pedagoger anser även att det ger en positiv inverkan på barn och elevers läs- och skrivutveckling. Jag anser även att detta arbetssätt är roligt och intressant för både elever men även för oss pedagoger. Nyckelord: skönlitteratur, läs- och skrivutveckling, läromedel, undervisning, upplevelser, religionsundervisning.

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? – tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan. Frågeställningar i detta arbete är Vilka metoder för elevers skrivande använder pedagoger sig av och varför har de valt dessa? och Påverkar pedagogers erfarenheter och förhållningssätt miljön och valet av undervisning? Eftersom undersökningen grundar sig på pedagogers perspektiv är det relevant med intervjuer som metod för att samla empiri. I empirin finns teman som interaktion, miljö och språkutveckling. Pedagogerna i undersökningen belyser vikten att skapa en god lärandemiljö. De menar även att det är betydelsefullt att arbeta för att uppnå ett lustfullt lärande för eleverna.Nyckelord:finmotorik, fysisk miljö, interaktion, lärandemiljö, skrivutveckling, språkstimulans.