Abstrakt Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskaper om vilket arbetssätt lärare använder föratt utveckla elevers läs- och skrivförmåga med ändamålet att eleverna ska uppleva motivation ochdärmed finna skolundervisningen givande. För att besvara mina frågeställningar planerade jag ochgenomförde ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i årskurs 1, som sedananalyserades. Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår från är det sociokulturellaperspektivet. Lärarna har redogjort viktiga aspekter för att utveckla elevernas läs- ochskrivförmåga, hur de arbetar med elevernas läs- och skrivutveckling samt hur de upplevelserelevernas motivation. Resultatet visar att lärarna inte arbetar efter en specifik läs- och skrivmetod men där de klart ändåkan vilket arbetssätt och arbetsform de använder sig av. Resultatet visar också att de flesta aveleverna känner sig motiverade men att det kan variera. I studien framkommer exempel på hurlärare arbetar med läs- och skrivutveckling och i vilka sammanhang som eleverna visar sig likamotiverade. Vidare visar resultaten att lärare är överens om att arbeta för att stimulera eleversmotivation är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga.Resultatet påvisar också via observationerna att en viktig framgångsfaktor också är att elevernaarbetar i lärpar, som ett verktyg för lärandet under lektionerna. Interaktionen mellan eleverna skerinte spontant, utan sker när läraren ber eleverna att diskutera med sitt lärpar. Ena läraren ställerintressanta frågor till eleverna som bidrar till reflektion och gör eleverna delaktiga under lektionen.Det framkommer även att miljön i klassrummen inte stimulerar i någon vidare utsträckning tillläsning. En lärare uppger att läsningen inte är lika prioriterad som den borde vara. Nyckelord: Läsmetoder, läs- och skrivutveckling, svenska, undervisning, motivation.

No description available.

Läraryrket är komplext och stor vikt läggs på att hitta fungerande skrivmetoder. Skrivinlärning sker på olika vis och därför är det bra om läraren hittar olika metoder för att träna och utveckla eleverna i sin skrivutveckling. För att tillgodose att varje elev lär sig krävs det fler än en utvecklingsmetod. Lärare som enbart använder en skrivutvecklingsmetod riskerar att inte nå fram till samtliga elever. Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolan inom modersmålet i grundskolans årskurs ett till sex. Viktiga resultat i litteraturstudien visar på att elevers egen fantasi och berättelser gynnar eleverna i deras skrivutveckling, digitala verktyg ökar elevernas motivation och textproduktion, dock ett sporadiskt användande av digitala verktyg påverkar elevernas resultat negativt. Inför utförande av examensarbete II vore det intressant att vidare forska i hur IKT bidrar och gynnar eleverna till skrivutveckling.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån en språkutvecklande aspekt bidra till elevernasskrivutveckling. Detta har vi valt att göra genom ett skrivprojekt med elever i årskurs 4.Den teori och tidigare forskning som behandlas i uppsatsen är teorier som tar uppelevers skrivutveckling samt vikten av att göra projekt samt vikten av att skriva för hand ochanvända sin hjärna och kamrater, för att lära sig nya saker. De metoderna som använts ärlärardagbok samt observationer med viss närläsning av elevernas texter.Resultatet visar att elevernas texter visar på en början i en skrivutveckling. Det visaräven på vikten av att man som lärare har kunskaper om hur man arbetar så att eleverna fårmöjligheten att utveckla de kunskaper som behövs för att lära sig att skriva texter på mångaolika sätt. På det viset kan läraren både hjälpa eller stjälpa eleverna och deraskunskapsinhämtning. Även elevernas förkunskaper kan spela en roll när det kommer till attutföra skrivprojekt. Dock så är skrivprojekt något som man behöver arbeta långsiktigt medför att eleverna ska kunna hjälpa varandra och för att skapa sig sina egna kunskaper.

Förmågan att skriva är en grundläggande mänsklig rättighet som är en viktig byggsten för ett aktivt medborgarskap. Därmed är skrivundervisningen i grundskolan av central vikt. Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att undersöka, kartlägga och analysera vad som karaktäriserar forskning kring skrivundervisningsstrategier som lärare behöver implementera i svenskundervisningen för att främja skrivutveckling i förskoleklass till årskurs 3. För att uppfylla föreliggande kunskapsöversikts syfte har följande övergripande fråga formulerats: Vad karaktäriserar forskningen om vilka skrivundervisningsstrategier lärare behöver implementera i svenskundervisningen för att främja elevers skrivutveckling i grundskolans tidigare år (F-3)? Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning enbart är övergripande används fyra följande frågor för att karaktärisera forskningsområdet: Hur framställs syfte och frågeställningar i tidigare forskning? Hur framställs teorier och metoder i tidigare forskning? Hur framställs de viktigaste insikterna och slutsatserna? Hur framställs forskningsluckor inom fältet?  Genom litteratursökning med utgångspunkt ur översiktens urvalskriterier identifierades tio vetenskapliga artiklar och avhandlingar genom olika databaser som användes i kartläggningen av forskningen. Inom forskningsfältet är det mest vanligt förekommande att använda kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer samt fokussamtal med yrkesverksamma lärare, både individuellt och i grupp, i undersökningen om vilka skrivundervisningsstrategier lärarna implementerar i den egna svenskundervisningen. Trots kunskapsöversiktens syfte vars fokus ligger på skrivutveckling, förekommer artiklar samt avhandlingar som skriver om både läs- och skrivutveckling.  Sammanfattningsvis framkommer det flertalet metoder och strategier för skrivundervisning. En anpassad undervisning med variation betonas för att inkludera samtliga i barn/elevgruppen. Digitala medel, som arbete med datorer visar sig vara bra för både läs- och skrivutvecklingen, samt att det kan öka motivationen och intresset för skrivning. Den sociala miljön och interaktion är oumbärlig för både elever och verksamma lärare, och att eleverna får stöttning och stimulans i sin skrivutveckling både i hemmet och i skolan. Implementering av tekniska förmågor är av största vikt i grundskolans tidiga år, som arbete med alfabetet och övning på den fonologiska medvetenheten, gärna genom lek och gestaltning. Arbete med den språkliga medvetenheten, exempelvis genom Bornholmsmodellen, är en fördelaktig strategi. Även individuellt och gemensamt skrivande med fokus på ett lustfyllt lärande samt funktionellt och kreativt skrivande med utgångspunkt ur barnens livserfarenheter, intressen samt kunskapsnivå är betydelsefullt för elevernas skrivutveckling.

Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka vad forskningen säger om framgångsfaktorer och motivation i den tidiga skrivutvecklingen. Resultat från de nationella proven (Skolverket 2023) visar på en fallande trend vad gäller provens skriftliga delar. Erfarenheter från VFU kring bristande motivation för skrivande har också legat till grund för kunskapsöversiktens syfte. En framgångsrik skrivundervisning är där elever är aktiva i sin skrivutveckling och motiveras till att utveckla sitt skrivande, faktorer som främjar denna utveckling anser vi vara framgångsfaktorer. Baserat på forskning från elva vetenskapliga artiklar söker vi svar på hur lärare kan arrangera sin undervisning för att främja ett lustfyllt lärande och en lyckad skrivundervisning. Utifrån en analystabell har resultatet som framkommit i forskningen kunnat kodats och kategoriserats. Med utgångspunkt i analystabellen har återkommande motivations- och framgångsfaktorer kunnat identifierats. Resultatet visar en stark koppling mellan motivation och framgångsfaktorer. Självbilden och relationen mellan lärare och elev är två faktorer som påverkar både framgång såväl som motivation. Forskning visar på vikten av elevnära texter som tar vara på elevernas erfarenheter och intressen som en framgångsfaktor. Detta motstrider de texter som finns med i de nationella proven som inte anses vara elevnära. Avslutningsvis diskuteras forskningsresultatens styrkor och svagheter, behov av vidare forskning samt konsekvenser för framtida yrkesroll.

Skrivutveckling är en stor del av läroplanen och framförallt en central förmåga i kursplanen för ämnet svenska. De nationella proven i svenska, 2021/2022, visar på en nedåtgående spiral där resultaten i skrivande blir allt sämre. För att undersöka vad som får positiva effekter för elevers skrivande har resultatet av tio forskningsartiklar sammanställts, både nationella och internationella. Syftet med kunskapsöversikten är således att belysa didaktiska faktorer som främjar elevers tidiga skrivutveckling. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder därför: Vilka faktorer främjar elevers tidiga skrivutveckling i svenskämnet?  Det empiriska materialet har samlats in genom ett systematiskt sökande i databaserna SwePub, ERIC, ERC och slutligen Libsearch. Studierna har granskats kritiskt för att säkerställa deras kvalitet och relevans. Sedan gjordes en tematisk sammanställning av studiernas resultat. De teman och faktorer som identifierades var: Skrivflyt, Multimodalt skrivande, Meningsfullt skrivande och Motivation. Av detta drar vi slutsatsen att det finns flera olika skrivutvecklande faktorer som man som lärare behöver vara medveten om för att kunna variera och anpassa sina didaktiska val.

Studien syftar till att utforska och belysa ett antal lärares upplevelser och uppfattningar angående användningen av digitala verktyg i litteracitetsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolans årskurs F-3. Genom att undersöka lärares upplevelser kring digitala verktyg i relation till litteracitet, vilka strategier de använder inom ämnet, vilka för- och nackdelar de upplever, samt deras upplevelser av hur läroplanen stöttar dem i att utforma litteracitetsundervisningen där digitala verktyg ska inkluderas, avser studien att ge insikter och bidra till förståelsen för detta fenomen. Den tidigare forskningen som vi tagit del av visar på behovet av att anpassa litteracitetsundervisningen till det digitala samhället. Dessutom går det att utläsa att digital kompetens bland elever underlättar interaktionen med digitala texter och kan gynna läsförståelsen, men ökad användning av digitala verktyg kan också kompromissa med elevernas noggrannhet. En balans mellan analoga och digitala metoder anses vara nödvändig för effektiv litteracitetsundervisning. Studien baseras på ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv, vilket innebär en central inriktning på individens subjektivitet och upplevelser. Därför har vi fokuserat på lärarnas egna erfarenheter och uppfattningar av användningen av digitala verktyg i litteracitetsundervisningen. För att kunna ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser har en intervjuguide utarbetats med fem nyckelfrågor för att säkerställa en strukturerad process. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att sedan transkriberas, vilket möjliggjorde en detaljerad dokumentation av intervjuerna. En systematisk analys genomfördes sedan med fokus på att identifiera gemensamma mönster i respondenternas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar att lärarna upplever digitala verktyg som gynnsamma för individanpassad undervisning och erbjuder lärarna pedagogiskt stöd i undervisningen. Integrationen av analoga och digitala metoder ansågs betydelsefull för att främja elevernas litteracitet och motorik. Trots fördelarna noterades utmaningar såsom minskat socialt samspel och behovet av tydliga didaktiska syften. Vidare visar resultatet att läroplanen erbjöd lärarna stor frihet och flexibilitet i att utforma litteracitetsundervisningen med digitala verktyg.

Da Silva Ekman, C. (2024). Elever i skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet: språk-, skriv och läsutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här litteraturstudien bidrar med en sammanställning av tidigare forskning om elever i skrivsvårigheter, för att öka förståelsen för hur skolor kan arbeta med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Syfte och frågeställningar Litteraturstudiens syfte är att sammanställa tidigare forskning om skrivsvårigheter som gestaltas i skolsammanhang, och framhålla de aspekter som främjar skriftspråksutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter. Studien har ett särskilt fokus på elever i generella skrivsvårigheter, med eller utan konstaterad dysgrafi. Forskningsfrågorna lyder: Vilka strategier i undervisningen framkommer som framgångsrika för att främja skrivutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter? Vilka faktorer i skolsammanhang framkommer som framgångsrika för att främja skrivutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter? Teori Sociokulturell teori utgör den teoretiska referensramen för den här litteraturstudien. Studien lägger särskilt fokus på följande centrala begrepp inom sociokulturell teori: mediering, artefakter, närmsta utveckling zonen och stöttning. Särskilt fokus på följande område:skriftspråkets utveckling, skolan och språklig stöttning. Metod Metodvalet för den här studien är en litteraturstudie med en systematisk ansats. Den systematiska ansatsen genomfördes med utgångspunkt i Eriksson Barajas m.fl. (2013) direktiv om systematiska sökprocesser och kriterier lämpliga för systematiska litteraturstudier. Dataanalysen utfördes utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) instruktioner om hur en systematisk dataanalys kan genomföras. Inklusions- och exklusionskriterier, blocksökning och booleska operatorer användes. Sökningen genomfördes i följande databaser: Swepub, ERIC och ERC med tidsspannet 2014–2024. Endast artiklar som genomgått en peer-review inkluderades. 116 artiklar identifierades, 43 artiklar bedömdes relevanta på titelnivå, 20 artiklar valdes ut efter abstraktet lästes. 17 artiklar valdes ut efter en kvalitetsgranskning. Litteraturstudien tar ställning till etiska överväganden, och diskuterar studiens validitet och reliabilitet. Resultat 17 vetenskapliga artiklar inkluderas i den här litteraturstudien. Resultatet visar att läraren är en central faktor för hur vidare undervisningen verkar främjande för elevers skrivundervisning. Resultatet visar att undervisning i det ordinarie klassrummet främjar skriftspråket för elever i skrivsvårigheter om det förekommer ett tillåtande klimat med en variation av språkinriktade undervisningsstrategier samt att elevens svårigheter förstås. Vidare framkommer det att elever i skrivsvårigheter kan gynnas av en systematisk medveten undervisning inom de tekniska aspekterna av skrivandet, då en sådan undervisning i sin tur främjar skrivflytet, som i sin tur skapar förutsättningar för att producera mer omfattande texter. Diktering och digitala applikationer kan kompensera för nedsatt förmåga och utveckla skriftspråket hos elever i skrivsvårigheter. Formativ bedömning och språkliga stöttor framkommer som övergripande strategier i arbetet med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Specialpedagogiska implikationer I den här litteraturstudien framkommer indikationer om att personal med specialpedagogisk kompetens har en central roll i arbetet med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Det framkommer att många lärare befinner sig i en pedagogisk sårbarhet och att personal med specialpedagogisk kompetens bör arbeta nära de undervisande lärarna för att dels tidigt identifiera elever i skrivsvårigheter, dels stödja lärarnas arbete med att skapa inkluderande lärandemiljöer. I litteraturstudien framkommer det också att interventioner som genomförs av speciallärare / specialpedagoger inte ska ersätta, utan komplettera, den ordinarie skrivundervisningen. Vidare framkommer det att skolan bör kritiskt analysera sin verksamhet och de krav samt förväntningar som ställs på elever i skrivsvårigheter. I dessa samtal blir det viktigt att pedagoger med specialpedagogisk kompetens synliggör de sårbara situationer som kan uppstå för elever i skrivsvårigheter och deras skrivundervisning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med digitala verktyg i sin undervisning och få fördjupad kunskap och ett bredare perspektiv på hur de ser att digitala verktyg påverkar elevers tidiga läs- och skrivutveckling. För att samla in data används både kvalitativ och kvantitativ metod, främst intervjuas lärare i årskurs 1–6 och senare har deras elever fått svara på en anonym enkät kopplat till motivation i läs- och skrivutveckling. Vår studie ger insikt i hur elevers preferenser och användning av digitala verktyg för läs- och skrivaktiviteter förändras med ökad skolålder och erfarenhet. Resultatet visar att elever i årskurs 1– 3 använder digitala verktyg mindre i läs- och skrivutvecklingen än elever i årskurs 4–6, och elever i årskurs 4–6 använder digitala verktyg mer till skrivning än till läsning. Det visar även att eleverna är mer motiverade vid användning av digitala verktyg till skrivundervisningen och analoga medium till läsundervisning.