Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse. Barnet kan observera läsaren interaktion med boken och texten vilket ger barnet en läsmodell eller förebild att följa. Högläsning tillsammans med ett eller flera barn ger också möjlighet för barnen att utöka sitt ordförråd samt att diskutera både texter och för dem okända ord. Just i detta syfte kan gruppens storlek ha olika påverkan. / The purpose with my essay is to explore the role of reading aloud in children’s way of coming to terms with what reading is. Many parents might read stories for their children without realizing its positive influence. These are the aspects I would like to address. Through literature studies as well as interviews it shows that where is a noticeable deferens between children that have or have not been read to in their ability to learn how to read. Through observing the readers interaction with for example a book or a paper the child can realize that these objects contain something of interest to the reader. The child can note the reader’s interactions with the book or a text which provides the child with a foundation in its understanding of what reading is and the child also gets a role model. When you read aloud to one or several children, it also gives them the opportunity to expand their vocabulary and furthermore to discuss both different texts and to them unknown words. For this particular reason the size of the group might have different affects.

Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan. Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.   I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans. I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning. Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare. Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span>

Syftet med det här arbetet är att lyfta fram och bidra med erfarenheter och kunskaper inom läraryrket och undervisningen i skolan, utifrån en lärares livs - och yrkesberättelse. Som redskap har jag använt mig av livsberättelsemetoden, vilket är en kvalitativ intervjumetod där det främst handlar om att lyfta fram berättaren. I det här arbetet får vi ta del av en engagerad och flexibel lärare som har arbetat i 25 år. Hon beskriver hur hon arbetar med Kiwimetoden i åldersblandade klasser, för att främja elevers läs- och skrivutveckling. I undervisningen använder sig läraren av både helhetsmetoden och ljudmetoden. Lärandet sker i sociala samspel och undervisningen individanpassas utifrån elevernas nivå, erfarenheter och intressen. Arbetet tar upp begreppen, arbetslag, traditionell undervisning, åldersblandade klasser och Kiwimetoden.   I intervjuerna förmedlar läraren en positiv bild av barn och lärande, samt vikten av att underlätta läs- och skrivundervisningen för alla barn. Dessutom ska man inte vara rädd för att prova nya arbetssätt och metoder. / The purpose of this project is to raise and contribute with experience and knowledge within the profession as a teacher and the education in school, seen from the point of view of a teacher´s lives- and profession story. As a tool I have used the lifehistory method, which is a qualitative method of interviews wich most is about to bring out the story teller. In this work we take part of an engaging and flexible teacher whom has working for 25 years as a professional teacher. She describes how she is working whit the Kiwi method in mixed ageing classes, to promote the pupils reading and writing development. In the education program the teachers use both the entirety method and the sound method. The teaching happens in social teamwork and the education is individually adapted from outside the pupil´s level of experience and interestes. The work bring up the conceptions of teamwork, traditional education, mixed ageing classes and the Kiwi method.   In the interviews the teacher mediate a positive picture of children and their learning, the important of facilitate the reading- and writing education for all the children. Beside, you shouldn´t be afraid to try new ways of working manners and methods.

.The Whole language program is in Sweden generally referred to as “Kiwimetoden” - “the Kiwi program” (author’s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called “kiwi” or “Stjärnsvenska”. The material is basically made up of small- and big book- fiction and fact books organised to meet several different levels of literacy proficiency and interests. The purpose of this study was to identify some key factors that base the choice of the Kiwi program in the classroom. The informants of the study were four teachers with varied experience who practice the Kiwi program along with (or only uses) the pre-organised material. Through interviews the teachers informed about reasons behind their use of the Kiwi program and how they practice it. The study analyses four key factors to why the teachers chose “the Kiwi program” to begin with and why they choose to continue practicing the program which are: the pre-organised material, the methods within the program, colleagues and dissatisfaction with previous practice. The main key factor was the use of the materials. Our conclusion is that the materials are indispensable and essential for the teachers in the study regarding the practice of the Kiwi program. The teachers considered the materials to be all-purposed, fun, individualised, well thought through and able to include children with special needs (as well as children with Swedish as a second language), generating good academic results, reading pleasure and self confidence for the children. Even though the teachers thought that holistic whole language teaching generates good results in literacy, they all had complimentary teaching approaches towards literacy in analyzing letters and sounds. Conclusively, the study finds that the teachers’ choice of the Kiwi program naturally comply with their previous experience and tacit knowledge of teaching literacy. However, the Kiwi program is utterly dependent on good co-operation with teacher colleagues and the use of the pre-organised materials.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan. En aspekt som vi uppmärksammade under studien var att hemmets betydelse för elevens läs- och skrivutveckling inte lyftes fram som en framgångsfaktor.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language. Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis. The results from the interviews are analyzed in relation to a literature study on the subject. Research on the sociocultural perspective shows that imitation is a natural part of the learning process, communication and language. The form of intertextuality that occurs when texts are imitated and voices are borrowed - dialogism - is not only natural but also necessary for all writing development. We seem to be unable to discern the natural role of imitation in students’ writing development among all respondents.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

I denna uppsats jämförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers läs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn på vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling på området och sätter det i relation till gynnsamma faktorer för lärande i stort. Frågeställningarna berör likheter i forskarnas metoder, lärarrollen samt lärande utifrån individ- och grupperspektiv.   Som jag skrev ovan så fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter är Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för både läs- och skrivutveckling.   I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lär sig strategier fram. En lustfylld och trygg miljö är något som visat sig vara ytterst viktigt för både lärare och elev. Av resultatet går också att konstatera att både individanpassat lärande och lärande i grupp har sina fördelar.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar: - Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna? - Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna? - Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna? Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition. Undersökningen visar också att en mindre del av eleverna valde att skriva en diskuterande text istället för en renodlad argumentation. Eleverna har i de flesta fall en god känsla för blandningen av den argumenterande och berättande texttypen. I diskussionen redogörs för hur texterna skulle kunna användas i ett formativt arbetssätt för att diskutera kunskaps-kvalitéer. / In this thesis 31 student texts are examined by close reading. The texts were written in seventh grade on the fall semester of 2011. The study of close reading were structured by an analytic scheme and aimed to answer the following questions: - Which are the strengths and weaknesses in the student’s text in relation to text type? -  How is the relationship between narrative and argumentative text types represented? -  Which signs of knowledge about written argument appear in the student’s texts?  The study shows that most students can formulate a thesis and argument to support it.   There is however room for improvement when it comes to the disposition of the text. The study also shows that some of the students wrote a text as a discussion rather than an argument. In most cases the students are successful in combining narrative and argumentative text types. The thesis is concluded by a discussion about how these results could be helpful in the frame of formative assessment and guide students to develop their argumentative skill.