• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Progression i argumentation : En undersökning av skriftlig argumentation i årskurs 7 / Development in argumentation : A study of written argument in seventh grade

Rodin, Niklas January 2011 (has links)
I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar: - Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna? - Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna? - Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna? Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition. Undersökningen visar också att en mindre del av eleverna valde att skriva en diskuterande text istället för en renodlad argumentation. Eleverna har i de flesta fall en god känsla för blandningen av den argumenterande och berättande texttypen. I diskussionen redogörs för hur texterna skulle kunna användas i ett formativt arbetssätt för att diskutera kunskaps-kvalitéer. / In this thesis 31 student texts are examined by close reading. The texts were written in seventh grade on the fall semester of 2011. The study of close reading were structured by an analytic scheme and aimed to answer the following questions: - Which are the strengths and weaknesses in the student’s text in relation to text type? -  How is the relationship between narrative and argumentative text types represented? -  Which signs of knowledge about written argument appear in the student’s texts?  The study shows that most students can formulate a thesis and argument to support it.   There is however room for improvement when it comes to the disposition of the text. The study also shows that some of the students wrote a text as a discussion rather than an argument. In most cases the students are successful in combining narrative and argumentative text types. The thesis is concluded by a discussion about how these results could be helpful in the frame of formative assessment and guide students to develop their argumentative skill.
2

Tyck och skriv : En studie i skriftlig argumentation på teknik- och energiprogrammet på gymnasiet

Kjellberg, Monika January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?</p><p>Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.</p><p>Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går. De tycker att de elever som går studieförberedande program skriver fylligare texter med mer utvecklade argument och bättre ordförråd. Resultaten av elevtextanalyserna visar däremot att för lexikogrammatik är skillnaderna försumbara och även så för textegenskaper som disposition, textlängd och stil. Det som skiljer klasserna åt är deras sociala bakgrund och därmed det sätt de uttrycker sig på. Elever med medelklassbakgrund använder främst ett avancerat språk i sina texter och inventeringsstilen som argumentationsteknik. Elever med arbetarklassbakgrund använder däremot ett mindre avancerat språk i sina texter och punktstilen som argumentationsteknik. Det är sanno-likt dessa skillnader i uttryckssätt som gör att lärare tycker att det finns en skillnad mellan elevtexter, trots att innehåll och disposition är ungefär detsamma.</p>
3

Tyck och skriv : En studie i skriftlig argumentation på teknik- och energiprogrammet på gymnasiet

Kjellberg, Monika January 2006 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen? Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter. Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går. De tycker att de elever som går studieförberedande program skriver fylligare texter med mer utvecklade argument och bättre ordförråd. Resultaten av elevtextanalyserna visar däremot att för lexikogrammatik är skillnaderna försumbara och även så för textegenskaper som disposition, textlängd och stil. Det som skiljer klasserna åt är deras sociala bakgrund och därmed det sätt de uttrycker sig på. Elever med medelklassbakgrund använder främst ett avancerat språk i sina texter och inventeringsstilen som argumentationsteknik. Elever med arbetarklassbakgrund använder däremot ett mindre avancerat språk i sina texter och punktstilen som argumentationsteknik. Det är sanno-likt dessa skillnader i uttryckssätt som gör att lärare tycker att det finns en skillnad mellan elevtexter, trots att innehåll och disposition är ungefär detsamma.
4

Gymnasieelevers skriftliga argumentation : En jämförande studie av gymnasieelevers skriftliga argumentation i nationella proven i svenska och svenska som andraspråk 1

Haas, David January 2014 (has links)
I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.        Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar.        I resultatredovisningen är det främst elevtexternas förankring i logik och empiri samt användandet av språkliga medel som presenteras gruppvis. Resultatet visar att elevgrupperna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mer omfattande i elevgrupp S-E än i övriga. Så även S-E:s användning av det språkliga medlet garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser däremot är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. I den jäm­förande diskussion­en ställs elevgruppernas resultat i relation till varandra, forskningen om förutsättningarna för skrivande på ett andraspråk och de bedömningskriterier i nationella proven som alla elever bedöms utifrån. En slutsats som presenteras är att andraspråks­­elevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett första- och andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med de aspekter av bedömnings­­­­­kriterierna som är desamma för eleverna i både svenska och svenska som andra­språk.

Page generated in 0.1362 seconds