Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.

I skolans styrdokument står det skrivet under syftet i svenskämnet att eleverna ska inspireras till att vilja läsa och skriva. Eleverna ska genom undervisningen få utveckla sin förmåga att kommunicera genom tal och skrift. Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete med att utveckla elevers läs- och skrivförmågor i årskurserna 1-3 i ämnet svenska. Jag vill genom denna studie få fördjupade kunskaper om vad lärare anser är utvecklande läs- och skrivundervisning samt hur lärare arbetar med läs- och skrivundervisning i klassrummet. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar används metoderna observationsstudier och kvalitativa intervjuer, en så kallad metodtriangulering. Observationerna genomfördes i en årskurs 1 vid två tillfällen och i en årskurs 3 vid två tillfällen. Intervjuerna genomfördes efter de fyra observationstillfällena med respektive klasslärare som en fördjupning till studien. Det perspektiv som har valts ut för att kunna diskutera studiens resultat är det sociokulturella perspektivet. Studien har visat att lärarna anser sig arbeta med utvecklande arbete hela tiden. Motivationen och intresset för innehållet samt undervisningen, i kombination med uppmuntrande lärare, främjar elevernas utveckling. I det empiriska materialet framkom det även att det inte finns några specifika undervisningsmetoder som gynnar läs- och skrivutvecklingen, utan att varje lärare måste forma undervisningen efter den enskilde individen. Men även arbete i par eller grupp, kan gynna elevernas kunskaper samt läs- och skrivförmågor. / <p>Svenska</p>

Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord. Studien visar att användningen av gemener och versaler inte är tillräckligt reflekterad, och därför bara fortsätter av ohejdad vana.

This thesis analyses existing scientific articles and papers about the principles of genre pedagogy, process writing and how they are working in theory and pratice. Many studies have been made to see how genre pedagogy and process writing are working in Swedish schools. This thesis gives and overview over a selection of scientific papers and books, and discusses the usage, the possiblities and challenges of these methods in different contexts. It wants to find answers to the questions how writing is taught using these discourses and what teachers should be aware of when using each of the presented methods. The conclusion of this thesis is that teachers need deep knowledge, competence and awareness of critical elements in order to teach according to the chosen writing discourses.

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

No description available.

I den här undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolår. Skillnader i texterna jämförs på helhets-, menings-, ord- och teckennivå, mellan de olika skolåren. Tjugo texter, tio från skolår 3 och tio från skolår 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jämn könsfördelning och hälften har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolåren är små och främst på menings- och ordnivå. I skolår 5 skriver eleverna fler fullständiga meningar, använder fler långord och färre särskrivningar men textlängderna varierar mer än i skolår 3. Oavsett skolår använder eleverna sagans berättelsestruktur, avslutar meningarna med punkt och använder initial versal. Några elever skriver korta texter, har en enkel syntax eller skriver inte enligt skrifspråkets normer, vilket kan tyda på att eleverna har språksvårigheter eller svenska som andraspråk.

No description available.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur samverkan och dialog ser ut mellan förskollärare och lärare i förskoleklass och år 1. Våra frågeställningar handlade om hur de olika lärarkategoriernas kunskapssyn ser ut, hur deras samarbete fungerar och vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder som används. Metoden vi valde var litteraturstudier och enkätundersökning. Resultatet visar att kunskapssynen mellan förskollärare och lärare inte skiljer sig markant, medan det är större skillnad mellan grundskollärare som har olika sorters lärarutbildningar. Ett flertal läs- och skrivutvecklingsmetoder används av bägge lärarkategorierna. Samverkan sker oftast vid stadieövergångar och inte kontinuerligt under läsåret. Studien har också visat att de båda lärarkategorierna uttrycker önskemål om ett ökat samarbete.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet. Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev.