Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen när det gäller alla elevers läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Metodvalet av vår undersökning baserades utifrån tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella läs- och skrivinlärning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna är lyhörda för att arbeta på olika sätt då det gäller att öka möjligheterna till elevernas lärande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som är anpassad till samtliga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Vi intervjuade även verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärningen. Ericas erfarenhet har hjälpt oss att få inblick i de dilemman som pedagoger stöter på vad beträffar elevers individuella läs- och skrivutveckling. Resultatet av intervjun visade att pedagogers kompetens är en avgörande faktor vad det gäller att undervisa så att varje elev lär sig utifrån sina erfarenheter, intressen och förutsättningar. I vårt bakgrundsmaterial har vi bland annat lutat oss mot de internationella undersökningarna PIRLS och PISA. Undersökningarna pekar nämligen på att svenska ungdomars läsförmåga försämras vilket är oroväckande.

No description available.

Skolors arbete med utvecklingen av elevers läsförståelse och skrivförmåga har visat sig brista inom båda ämnena svenska och svenska som andraspråk då eleverna inte får tillräckligt goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Första- och andraspråkselever har även olika språkliga förutsättningar vid inlärningen av det svenska språket. Syftet med studien är därför att analysera skillnaden mellan lästexter och arbetsuppgifter i läromedlen för årskurs 2 inom ämnena svenska och svenska som andraspråk; Livet i bokstavslandet och Språkis – svenska för nyfikna. Detta för att se om läromedlet för svenska som andraspråk gör en anpassning för andraspråkselever och överensstämmer med kursplaner och tidigare forskning. Studien utgår från en latent innehållsanalys som bygger på fyra centrala kategorier för elevers läs- och skrivutveckling: genrer, läsförståelse, ordförråd och skrivutveckling.Resultatet i denna studie visar att läromedlet för svenska som andraspråk skiljer sig avsevärt från läromedlet i svenska. Andraspråkseleverna får inte möta eller producera texter på samma sätt som förstaspråkeleverna vilket medför att de inte ges liknande förutsättningar till att utveckla sin läs- och skrivförmåga samt nå kunskapskraven i årskurs 3. Läromedlet behandlar dessutom inte alla punkter som finns med i kursplanen och ger inte eleverna de förutsättningar som tidigare forskning visat gynna andraspråkselever.

Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.

Utvecklande av en god skrivförmåga är centralt för studier på högre nivå. Svenskundervisning har en stor del i att utveckla elevers sätt att skriva olika typer av texter, vilket härleds till svenskans partiella roll som språkligt färdighetsämne. Forskningen kring skrivförmåga är inte stor, men den forskning som föreligger visar på olika sätt att didaktiskt planera lektioner för att främja skrivutveckling. Med vår kunskapsöversikt vill vi belysa resultat inom både äldre och nyare forskning kring ämnet i fråga. Översikten ska därför ses som en text som kan redogöra och exemplifiera vilka olika val en lärare kan göra för att utveckla elevers skrivande samt vilken effekt de didaktiska valen vi kommer visa har haft på elevernas skrivutveckling. Med anledning av våra valda inriktningar fokuserar kunskapsöversikten på elever från högstadiet och gymnasiet. Via en noggrann sökprocess har vi valt forskning som varit relevant för denna kunskapsöversikt.  Resultaten vi har valt att använda i denna översikt visar sammantaget på flera olika didaktiska överväganden gällande metod och arbetssätt i främjandet av utveckling av elevers skrivförmåga. Feedback, skrivprogram samt fokus på vad som förväntas av nationella kurs- och ämnesplaner är exempel på metoder och arbetssätt som framkommit i vår sammanställning av forskningsresultat.

Forskning som analyserar appar och dess användning vid läs- och skrivutveckling är ett tämligen outforskat område. Syftet med studien är att analysera och belysa funktionen hos appar som är anpassade för och används i grundskolans åk 1–3 i ämnet svenska inom området läsa och skriva. Analysverktyget som används för att besvara studiens syfte är en sammanställning av ramverk, matriser och kategoriseringar som använts i tidigare forskning. Detta verktyg används vid analys av 27 stycken appar. De färdigheter i det centrala innehållet avseende läsa och skriva som apparna fokuserar är främst att utveckla lärandemål som stor och liten bokstav, bokstavskännedom samt sambandet mellan ljud och bokstav. Inte någon app i urvalet utvecklar färdigheterna textbearbetning eller att skriva texter efter dess typiska uppbyggnad och drag. Den fonologiska medvetenheten är det apparna främst avser att utveckla hos användaren. De övriga aspekterna av språklig medvetenhet finns det betydligt färre appar som utvecklar. Den behavioristiska synen på lärande synliggörs i de instruktiva apparnas läraktiviteter. De bjuder in till aktiviteter med trial and error där användaren kan prova sig fram till rätt svar. Återkopplingen sker via ett förstärkningsschema där varje besvarad fråga följs av antingen en positiv eller negativ förstärkning. De appar som analyserats är användarvänliga och har inga onödiga funktioner som distraherar från lärandet. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande sker läs- och skrivutveckling i sociala sammanhang men apparna består till största delen av ensamarbete.

Studien syftar till att belysa lärares attityder till och användning av formativ bedömning. Vidare studeras lärares kunskaper i att bedriva formativ bedömning samt huruvida de kan se en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Formativ bedömning är ett svårdefinierat begrepp och det saknas tydliga riktlinjer i styr- dokumenten för hur lärare ska arbeta med formativ bedömning i klassrummet. Studien grundar sig i sociokulturell teori där stöttning, zone of proximal development och åter- kopplingsnivåer används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och en enkät. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och enkäten redovisades i diagram. Resultatet visar att lärare har positiva attityder till formativ bedömning samt använder flera formativa metoder i sin undervisning. Lärare anser också att det finns en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Samtliga lärare upplever att de har tillräckliga kunskaper för att bedriva formativ bedömning. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärares attityder inte påverkar användningen av formativ bedömning, det är snarare lärares kunskaper som är avgörande.

Studiens syfte var att söka kunskap för hur det påverkar elevers upplevelse och förståelse för den text de lyssnar på under högläsning i årskurs tre om de inte ritar under högläsning jämfört med om de ritar. Studien undersökte också lärares intentioner med att låta elever rita medan högläsning pågår. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där elever i årskurs 3 intervjuades och observerades under högläsning. Ett tillfälle fick de inte rita och under det andra tillfället ritade de. De lärare som arbetade i klassen fick svara på en enkät för att få en insikt i vilka intentioner de har med högläsningen. Genom frågor till texten kunde elevernas svar visa på att de uppfattat textens innehåll med samma resultat på båda tillfällena. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde att det blev lättare att lyssna under högläsningen då de samtidigt ritade. De observationer som genomfördes visade att eleverna rörde sig under båda tillfällena som högläsningen pågick. Med stöd av forskning går det att dra slutsatsen att lyssna inte bara är en passiv aktivitet. Majoriteten av eleverna beskrev högläsningen med positiva beskrivningar. Resultatet visade att lärarnas intentioner med högläsningen var att engagera eleverna och få dem att lyssna. De har sett att det fungerar bra för en del elever att rita under högläsningen men inte för andra, det framkom dock inte hur de väljer att arbeta för att komma närmare ett sätt att arbeta med högläsning som främjar alla enskilda elevers behov. De har för avsikt att arbeta med svåra ord och kontrollera hur mycket eleverna förstått genom att stanna upp och be eleverna återberätta.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och diskutera hur förskollärare rent konkret och praktiskt kan arbeta för att stimulera och väcka barns tidiga intresse för läs- och skrivutveckling i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Analysen av det insamlade materialet bygger på det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att förskollärarna anser att det är viktigt att tidigt väcka barns intresse för läsning och skrivande. Verktyg såsom böcker, namnlappar med bokstäver och barnens intresse utgör betydelsefulla metoder i arbetet. Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.