Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.