Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket. Ett stort engagemang genomsyrar förskollärarnas berättelser om vad de gör för att bemöta och utmana barnens begynnande intresse för ”ABC”. Resultatet visade att förskollärarna planerar och formar en stimulerande pedagogisk miljö med hjälp av texter och logotyper, för att möjliggöra ett växande litteracitetsintresse. Förskollärarna i studien inspirerade till litteracitetserövrande aktiviteter som kommunikativa lekar och uppmuntrade aktivt deltagande i högläsning och i dialog med andra framför datorn och i den övriga textmiljön. Genom aktiviteter som rim, ramsor och sånger tränades förmågan att skilja på bokstävers ljud och former, och gav möjligheter till ett lekande erövrande av litteracitet. Barnens reflektioner av dokumenterade egna teckningar gav mening åt vidare texterövrande. En liten skillnad mellan grupperna märktes genom att de tyckte sig kunna förklara matematiska ord bättre för barnen på deras nivå av förståelse efter utbildningen.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

Studiens syfte är att undersöka barnskötare kontra förskollärares kännedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns läs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt.   Metoden som används är intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare, där frågor ställs med hjälp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollärarna uttrycker sin kompetens i verksamheten.   Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angående hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. Utifrån pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmärksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftspråk vilket benämns som skrivaktiviteter. Resultat visar på likheter men även skillnader mellan barnskötare och förskollärare i sitt arbetssätt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet. De skillnader som synliggörs är att förskollärarna uttrycker sig mer akademiskt utifrån styrdokumenten och vikten av arbetet, medan barnskötarna uttrycker mer användandet av verktyg och läromedel.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.

The overall aim of the study was to take part of teachers' experiences and work force mother-tongue education and literacy development in the Sámi School. The study was conducted through interviews with twelve teachers who teach at two Sámi schools. The focus has been on looking how to work with native speakers teaching at the Sámi School, what factors promote / hinder students' development of their first or second language, and the importance of collaboration between the schools` various professions work with multilingual students reading and writing skills. Through interviews of various categories of teachers, I have tried to visibility problems of the education of minority language children and their reading and writing skills. I discuss the teaching, the importance and the lack / availability of communication and consensus between different categories of teachers. The study reveals the importance of adequate education for the teachers and the lack of Sámi teaching materials. From a sociocultural perspective, the situated and creative learning opportunities, where the teaching is based on students' prior knowledge and experience, is a factor that contributes to literacy development. The study also shows that mother tongue education contributes to students' identity is strengthened and that they will be confident with their background. / Det övergripande syftet med studien var att ta del av lärares erfarenheter och arbetsformer gällande modersmålsundervisning och läs- och skrivutveckling i sameskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tolv lärare som undervisar vid två sameskolor. Fokus har lagts på att titta hur man arbetar med modersmålsundervisningen vid sameskolorna, vilka faktorer främjar/hindrar elevernas utveckling av sitt första respektive andraspråk samt vilken betydelse samverkan mellan specialpedagoger, klasslärare och modersmålslärare har kring arbetet med flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Genom intervjuer av olika lärarkategorier har jag försökt synliggöra problematiken kring undervisning av minoritetsspråkiga barn och deras läs- och skrivutveckling. I studien diskuteras det kring undervisningen, vikten av och bristen/tillgången på kommunikation och samsyn mellan olika lärarkategorier. Studien synliggör även vikten av adekvat utbildning till undervisande pedagoger och bristen på samiskt läromedel. Ur ett sociokulturellt perspektiv är de situerade och kreativa lärande tillfällena, där undervisningen utgår från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, en faktor som bidrar till läs- och skrivutveckling. Studien visar också att modersmålsundervisningen bidrar till att elevernas identitet stärks och att de blir trygga.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

I denna uppsats undersöks meningsbyggnad i elevtexter. Ett första syfte är att undersöka skrivutvecklingen under gymnasietiden vilket görs genom en jämförelse av meningsbyggnaden i texter skrivna inom ramen för Svenska 1 och Svenska 3. Ett andra syfte är att relatera meningsbyggnaden till texternas betyg. Undersökningsmaterialet består av 32 elevtexter från det nationella provet i svenska för årskurs 1 och 3 på gymnasienivå och dessa är jämnt fördelade på betygen E och A. Metoden är både kvantitativ och komparativ i sin utformning där variabler beräknas och jämförs i förhållande till årskurs och betyg. De variabler som undersöks är textlängd, antal grafiska meningar, grafisk meningslängd, antal syntaktiska meningar, syntaktisk meningslängd, andel sammanfallande grafiska och syntaktiska meningar, syntaktisk meningstyp, bisatsfrekvens, bisatstyp, fundamentslängd och fundamentstyp. Då materialet också innehåller speciella konstruktioner undersöks också meningsfragment, satsradningar, referat, citat och dubbla fundament i elevtexterna. Resultatet visar att undersökta meningsvariabler i förhållande till årskurs och betyg uppvisar flera olika tendenser. Vissa variabler, såsom grafisk och syntaktisk meningslängd, fundamentslängd och bisatsfrekvens, uppvisar inga tydliga utvecklingslinjer i förhållande till betyg och årskurs medan variabler såsom textlängd och fundamentstyp verkar kunna kopplas till elevers skrivutveckling. Samtidigt fastställs att samtliga konstruktioner av speciell karaktär, såsom förekomst av meningsfragment, satsradningar, citat, referat och dubbla fundament, kan kopplas till elevers skrivutveckling under gymnasiet. Även om undersökningen visar blygsamma tendenser på gruppnivå för vilka variabler som verkar spela roll för skrivutveckling under gymnasiet kan det konstateras att det krävs kompletterande undersökningar av kvalitativ karaktär för att fullständigt få förståelse för hur elevers skriftspråk utvecklas under gymnasietiden.

I denna undersökning studeras, med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, barnens användning av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Syftet med denna undersökning är att öka kompetensen att med hjälp av olika digitala medel förbättra undervisningen i läs- och skrivutveckling i förskolan. Ambitionen är att genom litteraturstudie och praktiskt arbete kunna indikera att genom intervenering med digitala verktyg i förskolans praktik går att förändra barnens läs- och skrivutveckling. Studiens överordnade syfte är att bidra till förändring vad gäller barns såväl som förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i läs- och skrivutveckling i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med inspiration från hermeneutik och fenomonografi. I undersökningen intervjuas nio barn och genomförs trettiotre deltagande observationer under en månads tid. Resultatet visar att samtliga barn i undersökningen använder sig av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att användandet av digitala verktyg förefaller att skapa mening för barnen. Några av de utvecklingsmöjligheter som går att uttala sig om genom användandet av dessa verktyg är; språk-, läs- och skrivutveckling, utveckling av motoriska färdigheter, utveckling av sociala färdigheter och reflektionsförmåga samt utveckling av digital kompetens. I diskussionen framhålls vikten av en medveten planering som utgår från läroplansmål där digitala verktyg används som komplement till den traditionella undervisningen i förskolan. / In this study, based on a socio-cultural perspective on learning, children’s use of different digital tools in the work with their development with reading and writing will be studied. The purpose of this research is to increase the capability to improve the reading and writing education in kindergarten with the help of different digital tools. The ambition is to, with the help of literature studies and practical work, be able to indicate that the children’s progress in the ability to read and write can be improved by introducing digital tools in the practical work in kindergarten. The overall aim of the study is to contribute to changing the children’s as well as the teachers’ approaches towards digital tools in the work with reading and writing development in kindergarten. A qualitative approach has been used with the help of inspiration from hermeneutics and phenomenography. In this research, nine children are interviewed, and thirty-three participatory observations are conducted during the period of one month. The result shows that every child who takes part in the research uses different kinds of digital tools in the work with reading and writing development. The result also shows that the use of digital tools is useful. Some of the opportunities that can be distinguished with the use of these tools are; language development, reading and writing development, development of motor skills, social skills and analytical skills as well as the development of digital skills. The discussion emphasizes the importance of conscious planning based on curricula, where digital tools are being used to complement the traditional education in kindergarten.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur lärare som är verksamma i de tidiga årskurserna ser på arbetet med att främja elevers skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer användes som metodansats och genomfördes med 6 lärare som arbetade i de tidiga årskurserna. Informanterna arbetade med skrivundervisning i svenskämnet eller i något av de andra teoretiska ämnena. Det Sociokulturella perspektivet och Deweys perspektiv på lärande utgjorde grunden för analys i studien. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar i hur skrivundervisningen ska bedrivas för att elevernas skrivutveckling ska främjas. Informanterna är eniga om att de bedriver en främjande skrivundervisning och pekar på flera tillvägagångssätt i undervisningen som styrker detta. Uppsatsen bidrar till förståelse av hur lärare vill främja sina elevers skrivutveckling. / <p>svenska</p>

The purpose of this study was to compare reading development assessments with writing assessments to create an understanding about the relationship between the reading and writing ability of children. Another aim of the study was to look at other factors that cohere with the ability to read and write, such as background and socio-economic status. Our hypothesis was that explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills. We chose to conduct a quantitative study containing an inquiry, a dictation and a writing task. We compared our results with reading assessments based on a reading development schedule (LUS). In total 79 children from four classes took part in the study. All four classes came from the same municipality, two classes from grade two and two classes from grade four. According to our results we cannot say that one who is a good reader (according to LUS) also is a good writer. Neither can we say the opposite, that one who has low results in reading is a poor writer, since the class with the lowest results in reading is the one with the highest results in many parts of the study. The reading ability benefits from reading at home. However, the children’s attitude towards writing and how often they claim to write in their spare time has not shown a connection with their writing ability. Our conclusion supports our hypothesis, explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills.