Studiens syfte var att belysa i vilken omfattning förmågorna skriva, tala och lyssna fokuseras i fyra olika engelskläromedel för årskurs 3. I en kvalitativ metod innehållande kvantitativa överväganden granskades och analyserades de digitala läromedlen Happy year 3, Engelska 1-3, och de tryckta läromedlen Learn English och What’s up. Resultatet av studien visade att läromedlen ser väldigt olika ut och utrymmet som de olika förmågorna får skiljer sig väldigt mycket åt. Ett av läromedlen hade en ganska jämn fördelning medan ett annat nästan inte hade några talövningar, ett tredje hade nästan inga skrivövningar och det fjärde innehöll inga skrivövningar alls. Att läromedlens utformning varierar kan vara användbart eftersom växlande klassrumssituationer kräver olika typer av undervisningsmaterial för att möta elevernas behov. Det fanns inget givet mönster för om ett läromedel vad digital eller tryckt, utan läromedlen visade snarare upp unika utformningar. Genom att den här studien kartlägger vilka förmågor som tränas i läromedlen kan den hjälpa lärare att anpassa valet av läromedel efter klassers behov. Lärarna uppmärksammas dessutom på vilka brister som finns och vad undervisningen behöver kompletteras med för att eleverna ska få möjlighet att träna de förmågor som de enligt läroplanen ska utveckla.

Ett väl utvecklat ordförråd är enligt tidigare forskning en grundförutsättning för både läs- ochskrivutveckling men därtill även högst betydelsefullt när det kommer till meningsskapandetinom skolans alla ämnen. Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnetordförråd genom en webbenkät. Vi ämnar vidare ställa deras arbetsmetoder och strategier irelation till tidigare forskning kring främjandet av yngre elevers ordförråd. Det sociokulturellaperspektivet på lärande utgör det teoretiska ramverket för studien vilket innebär att vi utgårfrån att kunskap och våra förmågor utvecklas i samspelet med andra människor och språket ärvårt främsta redskap. Vad vi genom studien fått erfara är att lärare har olika syn på användandetav läromedel inom svenska. Genom kvalitativ metod med kvantitativa inslag har denna studiegenomförts och syftet är även att presentera en tydlig bild av två av de mest frekventförekommande läromedlen i ämnet i relation till ordförrådsutveckling utifrån utsagor frånlärare på lågstadiet. Studien visar att arbetet med att främja elevernas ordförråd uppfattas somviktigt och som något lärare aktivt bör arbeta med och de mest frekvent förekommandestrategierna var högläsning, samtal och språkutvecklande arbetssätt. En stor andel av lärarnasom deltog i webbenkäten uppger att de har stor spridning avseende nivån på ordförråd hossina elever och många lärare önskar mer kompetens inom området.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja vad tidigare forskning visar om denformativa bedömningens betydelse, gällande läs- och skrivutveckling hos elever ilågstadiet. Vilken betydelse den formativa bedömningen har för eleversläsutveckling, samt hur lågstadieelevers skrivutveckling kan påverkas avanvändandet av formativ bedömning, är de två frågeställningar som ligger till grundför arbetet. Utvald forskning inom läs- och skrivutveckling, samt utvald forskninginom formativ bedömning i skolan har sökts, utvärderats och analyserats genom enlitteraturstudie.Resultatet av litteraturstudien presenteras tematiskt där fyra övergripande temanåterfinns. Dessa teman är skapade utifrån de mest förekommande fynd som gjorts ianalysen av forskningsunderlaget. Resultatet visar att formativ bedömning kan haen positiv betydelse för såväl läs- som skrivutveckling, särskilt om den används pårätt sätt och av den medvetna och skickliga läraren. Ytterligare fynd visar också attformativ bedömning kan utforma framtida undervisning och planering i syfte attutveckla elevernas förmågor och kunskaper vidare, dock med parentesen att dettatillvägagångssätt kan vara både problematiskt och tidskrävande. Fler betydelsefullafaktorer i resultatet utgörs av vikten av lärares återkoppling och respons, samtbetydelsen av interaktion och kommunikation (främst mellan lärare och elev), menockså mellan elever, för att uppnå en främjande utveckling.

Digitala verktyg blir ett alltmer vanligare inslag i undervisningen och digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel för elever i skrivsvårigheter att utveckla skrivandet. Skrivsvårigheter är ett omfattande och svårdefinierat begrepp men skrivning är en grundläggande förmåga som efterfrågas i samhället. Studien syftar därmed till att undersöka några lågstadielärares upplevelser av hur digitala verktyg påverkar skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter inom ämnet svenska. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: Vilka upplevelser har lågstadielärare av digitala verktyg i skrivutvecklingen kopplat till elever i skrivsvårigheter? Hur kan appar enligt lärares upplevelser utvecklas för att stödja skrivutvecklingen för elever i skrivsvårigheter? Studien är en kvalitativ studie där fem verksamma lärare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansats som studien grundas på är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utvecklingszonen och stöttning. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Materialet har kategoriserats ut efter centrala teman och koder. Resultatet visar att lärare har delade upplevelser av digitala verktyg i skrivutvecklingen. Lärares upplevelser är dels att det är gynnsamt tack vare den variation av uppgifter den bidrar med och dels att det är utmanade att elever har svårt att skilja på lek och undervisning.

No description available.

Den svenska undervisningen har uppdrag att utbilda och forma elever till att vara självständiga och fungerande medborgare (Skolverket, 2019). Detta innebär att undervisningen ska hjälpa samtliga elever att nå kunskapskraven, oberoende av de eventuella svårigheter som eleverna kan ha där vikt ligger i att den undervisande läraren differentierar undervisningen. Differentierad undervisning innebär att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Genom att anpassa undervisningen får elever tillgång till de verktyg de kan behöva för att utveckla de kunskaper som är nödvändiga för en fullgången grundskola (Skolverket, 2019). Syftet i denna studie var att undersöka den grad av differentiering som finns i utvalda läromedel i svenskämnet utifrån en läromedelsanalys och hur läromedel inom svenska har utvecklats för att uppfylla krav på differentiering. I studien har fem nyare läromedel och två äldre läromedel analyserats och jämförts där resultatet visar att utveckling av läromedel skett i samband med digitaliseringen som skedde under 2000-talet, något som bidragit till att fler elever kan förstå och bearbeta innehållet i majoriteten av de nyare läromedlen. Samtidigt visar resultatet att beroende på vilket läromedel som analyseras varierar graden av differentiering. Utifrån det resultat som framkommit ur denna studie kan beslut tas om vilket läromedel som är mest gynnsamt att använda i klassrummet för att kunna möta samtliga elever på deras kunskapsnivå inom svenskämnet i årskurs 1.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling.  När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.

Digitaliseringens framväxt förändrar och påverkar undervisningen i skolorna, vilket även har lett till en förändring i lärares yrkesroll. Läroplanen har modifierats på grund av den digitala teknikens utveckling. I läroplanen (Skolverket 2019) står det skrivet att elever ska kunna skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Trots att det är ett krav i läroplanen råder det skillnader i huruvida och hur digitala verktyg används i skrivutvecklingen. Skillnaderna grundas i lärares uppfattningar och didaktiska val gällande användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med den här studien är att identifiera lärares uppfattningar huruvida, hur och varför digitala verktyg ska användas i skrivundervisningen. Studien har riktat sig mot verksamma lärare i årskurs 1–3 som har svarat på ett digitalt frågeformulär med frågor om huruvida, hur och varför de arbetar med digitala verktyg i den tidiga skrivutvecklingen. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att fördelarna med digitala verktyg är: elevernas motivation ökas och att eleverna kan enkelt justera sina texter. Resultatet synliggör även några nackdelar som respondenterna uppfattar med att använda digitala verktyg: bristen på tillgång till digitala verktyg, att tekniken kan strula, elevernas koncentrationsförmåga samt handstil kan påverkas negativt. I resultatet lyfts det även fram olika skrivmetoder som respondenterna använder i sin undervisning där ASL är den metod som understryks av majoriteten av lärarna. Studien präglas av det sociokulturella perspektivet där det sociala samspelet är i fokus.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg.