Tidigare forskning belyser att digitala verktyg fått en allt större plats i förskolan vilket innebär både för-och nackdelar med införandet (Forsling, 2020; Kervin, 2016; Marklund och Dunkels, 2016). Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns möjligheter till skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg utifrån ett förskollärarperspektiv. Olika aspekter av skrivutveckling digitalt eller analogt presenteras i samband med förskollärarnas viktiga roll kring reflektion och närvaro. Det teoretiska perspektiv som genomsyrar detta arbete är det pragmatiska perspektivet och den metodologiska teorin är positivismen. Som datainsamlingsmetod valdes en webbaserad enkät. Resultatet presenteras utifrån de två forskningsfrågorna som studien utgår från för att stödja studien att svara till syftet. Resultatet presenterar olika påverkande faktorer som påverkar barns tillgång till skrivutveckling genom digitala verktyg. Det främst framträdande faktorer är förskollärarnas ämneskunskaper, tillgängligheten av digitala verktyg och förskollärares inställning till digitala verktyg. Barns erfarenheter som grund till utbildningen framställs som en betydande faktor för förskollärarna i resultatet. Utmaningar med skrivutvecklingen genom digitala verktyg är tillgängligheten. Om tillgängligheten inte finns är det svårt att arbeta med. Studiens resultat och diskussion bidrar med kunskap om barns möjligheter till skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg utifrån ett förskollärarperspektiv och ger avslutningsvis förslag på vidare forskning.

Studiens syfte är att åskådliggöra hur de fyra förmågorna, skriva, höra, läsa och tala är fördeladei engelskläromedel för åk 3, men även hur utmanande uppgifterna är för eleverna. I enkvantitativ metod granskades läromedlen, Magic! 3, Join the quest 3, Champ 3 och LearnEnglish: Third book. Uppgifterna i läromedlen observerades, därefter granskades ochkategoriserades uppgifterna mellan förmågorna och olika övningstyper. Resultatet visade attläromedlen såg olika ut, där något läromedel hade jämn fördelning mellan förmågorna, medanett annat hade ojämn fördelning. Som helhet visade det sig att förmågornas fördelning varojämn och uppgifterna i läromedlen inte krävde mycket av eleverna. Med hjälp av denna studiekan lärare göra ett val av läromedel som passar deras klass, men även se vad som behöverkompletteras utanför läromedlet för att eleverna ska uppnå målen i engelskundervisningen.

Digitaliseringen är ett faktum samtidigt som elever uppvisar en viss skrivproblematik sett utifrån de nationella proven i årskurs 6. Delade meningar råder om hur stor plats digitalt skrivande bör få i undervisningen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om elevers skrivande utifrån analogt respektive digitalt skrivande i ämnet svenska. För att besvara studiens syfte samlades material in genom semistrukturerade intervjuer med behöriga mellanstadielärare som undervisar eller har undervisat i ämnet svenska. Det insamlade materialet analyseras efter innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i The Simple View of Writing. Resultatet visar att såväl analogt som digitalt skrivande används i undervisningen. Lärarna kan se både likheter och skillnader i elevtexter som skrivs analogt och digitalt. Framförallt karaktäriseras den digitala texten av att vara mer utvecklad, beskrivande och längre. Rättstavningsprogram kan dock medföra en viss problematik då elever begränsas av felmarkeringar eller förhastar sig genom arbetet utan vidare reflektion. Utifrån det analyserade empiriska materialet konstateras att lärares didaktiska kompetens är avgörande och att varken det ena eller andra skrivsättet bör uteslutas i undervisningen. Lärare behöver reflektera kring vilket skrivsätt som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers skrivutveckling.

Denna studie önskar bidra med kunskap om rektorers perspektiv på specialläraruppdraget och vilken insikt de kan ha gällande speciallärarens uppdrag och profession. Studien önskar även bidra med vilka rektorers visioner om och perspektiv på speciallärarens uppdrag kan vara framgent gällande elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Detta kan bidra till att ge varande och blivande speciallärare och skolledare perspektiv på specialläraruppdraget, professionen och dess bidrag till elevernas språkliga utveckling i strävan efter en likvärdig skola. Hur skolledarna definierar det specialpedagogiska uppdraget på respektive enhet utifrån ett språk-, läs- och skrivperspektiv, vilken distinktion skolledarna gör mellan specialläraruppdraget och specialpedagoguppdraget utifrån verksamhetens behov och egen, subjektiv uppfattning och vilka visioner skolledarna har framåt gällande speciallärarens roll och bidrag till elevernas språkliga utveckling i den egna verksamheten undersöks. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats. De teorier som undersökningen ställs i relation till är specialpedagogiska perspektiv, professionsteori och organisationsteori.  Studien visar att de sex skolledarna definierar specialläraruppdraget olika, och att det snarare handlar om rätt person på rätt plats än att prioritera just en speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling. Yrket som semi-profession lämnar öppet för bortprioriteringar eftersom lagen tillåter det. Behovet av fortbildning hos skolledare framträder; skolledare behöver kunskap om examensordningen och den kompetens som följer med en speciallärarexamen. Det är problematiskt att små enheter inte har råd eller möjlighet att anställa och får nöja sig med det de har – i ett större perspektiv blir det en diskussion om alla elevers rätt till likvärdig utbildning oberoende av kommun och enskild skolledares prioriteringar, och behovet av en nationell samsyn framträder.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociokulturella perspektivet kan användas vid skrivutvecklingen i ett andraspråk, genom att se hur lärare på skolor som använder ett sociokulturellt perspektiv planerar och genomför sådan undervisning ur det perspektivet. Därtill att se vad de anser är gynnsamt respektive utmanande med att använda det sociokulturella perspektivet samt hur de bemöter de utmaningarna. Studiens utgångspunkt i den sociokulturella teorin grundas i dess prägling på såväl lärarutbildningen som läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2022a) och att den därav tolkas vara central inom svensk skola. För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare som samtliga arbetade på skolor där språkutvecklingen utgår från det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna genomfördes digitalt via tjänsterna Zoom och Teams på grund av rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån forskningsfrågorna och teorin för att sedan diskuteras ihop med tidigare forskning. Studiens resultat visar att lärarnas sätt att använda det sociokulturella perspektivet går att sammanställa i kategorierna: lärandet som en process, den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel samt digitala verktyg och läromedel. Det här görs genom att organisera samspel mellan eleverna, arbeta tillsammans i helklass, använda scaffolding samt ha en kontinuerlig dialog med eleverna för att kontrollera var de befinner sig. Samspelet genomförs med hänsyn till elevernas kunskaps-och förståelsenivå, språkliga kunskaper samt hur de fungerar socialt. Möjligheterna med det sociokulturella perspektivet anses av lärarna vara hur samspelet, dialogen och relationsskapandet som skapas genom den typ av undervisning främjar skrivutvecklingen på ett andraspråk. Att få till samspelet samt kartlägga elevernas nivå för att erbjuda rätt stöttor vid utnyttjande av elevernas proximala utvecklingszon anser de vara utmanande. Dessa utmaningar bemöter de med relationsskapande arbete, modellering, samtal med eleverna, reflektion samt genom att organisera undervisningen på olika gruppnivåer.

Litteraturstudien undersöker hur allmänna skrivsvårigheter relaterar till utvecklingen av fonologisk medvetenhet hos elever i grundskolans yngre åldrar. Litteraturstudien lyfter fram hur lärare kan strukturera sin undervisning för att främja den tidiga skrivutvecklingen. Genom bearbetning av forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för en sammanställning av forskningsresultatet. Forskningen visar att elever i skrivsvårigheter behöver möta en välstrukturerad undervisning med fokus på att utveckla deras fonologiska medvetenhet. Läraren behöver en god förståelse för hur elevernas skrivförmåga utvecklas för att tidigt kunna stötta de elever som möter hinder. Lärarens inställning visar sig även ha en stor inverkan på elevernas motivation för att skriva. En elev som är motiverad i sitt skrivande tenderar att fortsätta utmana sig själv även vid motgångar. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna konstateras att skrivande behöver få en mer central roll i den tidiga undervisningen, trots att läsning och skrivande samspelar.

Idag finns det inte något internationellt arbete som fokuserar på skrivutveckling. Därav kan det tolkas att läsningen har en mer central plats inom de internationella studierna. Trots detta kan vi se att barn spontant börjar skriva innan de börjar läsa.  Skrivandet har en central plats i läroplanen och är en rättighet för eleverna att få lära sig. Det för att kunna kommunicera i samhället, uttrycka sig, formulera önskningar och kunna förmedla händelser.    Syftet med undersökningen är att undersöka vad tidigare forskning säger om skrivakti­viteter och hur dessa främjar elevers skrivutveckling i skolans tidigare år.  Undersökningen är en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån flera vetenskapliga studier med avsikt att lyfta fram ett större perspektiv på elevers skrivutveckling och skrivaktiviteter.    Resultatet visar att vanliga skrivaktiviteter som förekommer i skrivundervisningen är bokstavsbaserad undervisning, meningsuppbyggnader samt texters uppbyggnad och struktur där eleverna får använda varierande verktyg och modeller.

Läs- och skrivkunskaper är självklara och centrala delar kring elevernas lärprocesser genom grundskolan samtidigt som det uppmärksammas i både forskning och styrdokument. Införandet av teknik i både skolan och i samhället påverkar kunskapen och vad som är relevant att lära sig och hur. Detta gör att elever måste lära sig att orientera sig bland digitala och föränderliga texter i förberedelse inför samhällets allt större krav på flexibilitet och digitalisering. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka användningen av digitala verktyg och dess effekter på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka effekter har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier kring hur digitala verktyg inverkar på elevers läs- och skrivutveckling. Vårt resultat visar att läsaktiviteten ökar, elevernas texter blir längre, motivationen höjs och elever i svårigheter får en direkt stöttning med hjälp av digitala verktyg. Verktyget i sig ger inte effekter på elevers lärande utan det handlar om hur verktyget används och val av innehåll som är avgörande för elevernas utveckling. Därav är de didaktiska aspekterna väsentliga för en implementering av digitala undervisningsmetoder då progressionen markant går framåt gentemot traditionella undervisningsformer om det digitala verktyget används på rätt sätt och i rätt sammanhang. / Literacy is a clear and central part of pupils' language development and permeates the whole primary school, as well as being brought to attention by both research and school regulation. The implementation of technology in both schools and society affects how we view knowledge and what is relevant to learning and how. As a result, today's students must learn to navigate modern technology and a large variety of texts in preparation for society's increasing demands for flexibility and digitalization. The aim of this knowledge overview is to investigate the use of digital tools and its effects on pupils' literacy development in primary school, and specifically to answer the research question: What effects do digital tools have on pupils' literacy development in primary school? To answer the research question and achieve the purpose of the study, we have systematically identified, analyzed, and compiled scientific studies on how digital tools affects pupils' literacy. Our results show that reading activities increase, the pupils' texts become longer, motivation increases, and pupils in difficulty receive direct support with the help of digital tools. The tools themselves do not have an impact on pupils' learning, it is how the tools are used and the choice of content that is crucial for pupils' development. Therefore, the didactic aspects are essential for the implementation of digital teaching methods as the progression evolves significantly compared to traditional teaching methods if the digital tools are used in the right way.

Sammanfattning/ AbstractEn examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Birgitta Lansheim. Dahlbeck, Viveka (2016). Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hpFörväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra till hur några lärares kunskaper och erfarenheter om läs- och skrivutveckling och bedömning av den ser ut jämfört med teori.Bakgrund: Det är stort fokus på både betyg och bedömning och det debatteras ofta om betygets vara eller icke vara vilket ställer högre krav på lärares kompetens om bedömning. Det visar sig i senaste forskning inom skola att lärare har brister i sina kunskaper om språk, läs- och skrivundervisning. Om lärare inte kan identifiera de elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, dröjer de insatser och åtgärder som behöver sättas in vilket går stick i stäv med skollagen (2010:800 5a§). Lagen säger att skolan ska ge eleven ett skyndsamt stöd. Formativ bedömning har signifikant betydelse för hur mycket elever lär sig. Enligt forskning ökar elevprestationer mest med denna metod (Wiliam & Leahy, 2015). Läraren behöver därför ha god kunskap om formativ bedömning, för att kunna ge eleverna återkoppling som för lärandet framåt.Syfte och frågeställningar: Jag vill jag ta reda på vilka kunskaper och erfarenhet lärare på en mellanstadieskola har om läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Vidare vill jag ta reda på om lärarna använder bedömning formativt som ett verktyg för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket har gett ut olika stöd för lärare vid bedömning Nya språket lyfter är ett av dem som kan användas vid bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Jag vill ta reda på om lärarna känner till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning. Mina frågeställningar är: Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna om elevers läs- och skrivutveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna av bedömning? Används något bedömningsstöd? Känner lärarna till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning som Nya språket lyfter och Skolverkets bedömningsportal?Teori: För att tolka och analysera intervjuer och observationer har en hermeneutisk ansats valts och ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Metod: Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer av tre lärare och osystematiska observationer av deras undervisning. Resultat: Undersökningen visar att lärarna har lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i, men är osäkra på hur de ska bedöma elevernas läs- och skrivutveckling. Det visar sig att lärarna använder olika metoder och arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning men man använder inte sig av något bedömningsstöd med koppling till kunskapskraven. Lärarna är inte insatta i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter och uttrycker att de behöver tid för att sätta sig in i det. Det framkommer ett behov av att diskutera och reflektera med kollegor om vad olika kvalitativa nivåer vid bedömning kan innebära, för de olika betygskriterierna. Lärarna vill ha gemensamma riktlinjer, en tydligare organisation och styrning av den gemensamma tiden. Lärarna menar att tid oftast används till annat akut än vad som är planerat.Implikationer: Speciallärare och specialpedagoger ska vara ett stöd för lärare och elever vid läs- och skrivutveckling och vara insatta i bedömning, kunskapskrav och betygskriterier. På skolan behöver man utveckla undervisningen så att man synliggör vad eleven kan och behöver utveckla genom formativ bedömning både för sig själv som lärare men även för föräldrar. Eleverna behöver bli delaktiga i sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning. Om inte formativ bedömning sker är det svårt för lärare och speciallärare att veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Om formativ bedömning används och bedömningsstöd som Nya språket lyfter kan eventuella läs- och skrivsvårigheter upptäckas i tid och därmed förebyggas. Skolan kan då möta eleven där hen befinner sig, i sin proximala utvecklingszon. Om man inte använder sig av formativ bedömning med bedömningsstöd finns en risk att kraven blir för höga på eleven som då kan förlora motivation och lust att lära. En annan risk är att uppgifterna är bekanta, för lätta, för eleven och då sker inte utveckling, eftersom eleven kommer känna det som repetition. Det kan göra att eleven blir uttråkad och tappar motivationen. Specialpedagogens och speciallärarens uppgift är att vara en kvalificerad samtalspartner och kunna ge konsultation, råd och stöd, till kollegor, föräldrar och andra berörda. Genom samtal, enskilt och/eller i arbetslag, med speciallärare, om bland annat bedömning och betyg, kan samsyn öka. En vidare undersökning på skolan med analys behöver göras för att se vad det är som hindrar lärarna från att använda bedömningsstödet Nya språket lyfter och formativ bedömning. Formativ bedömning kan sägas vara en möjlighet att förändra en lärandekultur och kunna skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Utifrån analysen bör nya mål för förändring sättas upp.Nyckelord: bedömningsstöd, formativbedömning, läsutveckling, Nya språket lyfter, skrivutveckling, / Teachers' Knowledge and Experience of Reading and WritingDevelopment and Assessment of Reading and Writing

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning.