Sofia Elgström och Josefine Eriksson (2023). Synsätt på skrivande: En undersökning av skrivuppgifter i läromedel för förskoleklass och årskurs 1–3. Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning F–3, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vår uppsats har analyserat skrivuppgifter i läromedlet Livet i Bokstavslandet (2015, 2016, 2017 och 2018), för fyra olika årskurser: förskoleklass till årskurs 3. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om de möjligheter som läromedel riktade mot de tidiga skolåren erbjuder i arbetet med att utveckla elevers skrivande. För att få syn på vilka möjligheter läromedlen erbjuder kommer uppsatsen att analysera synsätt på skrivande samt hur dessa är fördelade på de olika arbetsböckerna. Analysen utgår från Ivanič (2004) ramverk över olika skrivdiskurser genom en kvalitativ-, och kvantitativ metod. Resultatet visar att alla Ivanič (2004) diskurser förekommer förutom den sociopolitiska diskursen. Det visar också att skrivdiskurserna: färdighet-, genre-, och kreativitet i helhet är mer dominerande än andra. Processdiskursen och diskursen om sociala praktiker kommer endast till uttryck i ett fåtal skrivuppgifter, och dessa återfinns endast i arbetsböckerna för årskurs 2 och 3.

Det digitala har tagit en allt större plats i det svenska samhället och ska även ingå i den undervisning som elever tar del av i svenskämnet. Skrivundervisningen som bedrivs ska erbjuda elever möjlighet att skriva dels digitalt, dels analogt. I kunskapsöversikten har artiklar valts som behandlar delar av förskoleklass och årskurserna 1-6 för att belysa vikten av samarbete i hela skolans organisation. Fokus är att undersöka hur digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling ser ut, därav är forskningsfrågorna följande: Vad karakteriserar forskning om digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling? Vilka digitala lärresurser lyfts fram i forskningen kopplat till skrivundervisningen? Till en början genomfördes en litteratursökning där kunskapsöversiktens inkluderingskriterier låg till grund. Sökorden togs fram gemensamt utifrån den första forskningsfrågan då den andra forskningsfrågan tillkom under arbetsprocessens gång. Ett första urval gjordes där titel och abstract lästes och de artiklar som var relevanta lästes i sin helhet av oss båda. Stegen i arbetsprocessen har dokumenterats och beskrivits noggrant, det vill säga arbetet har utförts systematiskt. En analysmetod redogörs för i metodbeskrivningen där digitala lärresurser har kodats. Det som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är nio vetenskapliga artiklar som samtliga är genomförda i den svenska skolan. Varierande metoder har använts av de artiklar som valts ut, majoriteten av artiklarna var skrivna på engelska och samtliga var publicerade efter år 2013. Utifrån resultaten går det att utläsa att samtliga studier använt sig av digitala verktyg för att skapa en variation i skrivundervisningen där både det digitala och det analoga skrivandet får utrymme. Överlag lyfts positiva aspekter fram kring användandet av digital teknik. Kunskapen kring digitala verktyg är betydelsefull för både elever och lärare. Bristfälliga kunskaper kring digitala verktyg kan leda till att elever inte får ta del av digital teknik i skolan. Vår slutsats är att det är värdefullt att skapa en variation i skrivundervisningen och att både elever och lärare har en god kompetens kring hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.

Förmågan att läsa och skriva, även kallat litteracitet, har under de senaste decennierna reformerats som följd av digitaliseringens snabba förändring av samhället och därmed även skolan.   Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad som kännetecknar forskning kring hur digitaliseringen påverkar litteraciteten hos elever i årskurs F-6, samt vilka innebörder forskare lägger i den nya litteraciteten som ständigt utvecklas. Genom manuella sökningar och databassökningar utifrån noggrant utvalda sökord och urvalskriterier kunde tio artiklar sammanställas för kartläggning och analys. De slutgiltiga artiklarna nyttjar både kvalitativa, kvantitativa samt kombinerade metoder i sina studier med jämn fördelning. I resultaten framgick att digitala verktyg kan gynna litteraciteten, men att lärare måste ha ett tydligt syfte och goda skäl till att implementera digitala verktyg i undervisningen. Således är de didaktiska aspekterna avgörande för litteracitetsutvecklingen, tillsammans med lärares digitala kompetens. Det framkom även att den övergripande digitala kompetensen hos eleverna påverkade läsförståelsen positivt, vilket berodde på att det underlättade för de kognitiva processerna som aktiverades vid interaktion med en digital enhet och dess mjukvara. Även om digitala verktyg kan gynna litteraciteten visar forskningen att det dock är av stor vikt att de konventionella, analoga metoderna inte ersätts av digitala metoder. Det är betydelsefullt att digitala verktyg i stället kompletterar den befintliga litteracitetsundervisningen. Kunskapsöversikten avslutas med vilka implikationer detta kan medföra för läraryrket, så som att lärare kommer behöva kompetensutveckling inom ny litteracitet och att läroplanen är i behov av ytterligare förändringar.

Detta arbete handlar om hur svenska som andraspråkslärare arbetar med läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever i undervisningen. Dessutom handlar det om svenska som andraspråkslärares inställning till flerspråkiga elevers modersmål i klassrummet. I den här studien har vi använts oss av kvalitativ forskningsmetod där syftet var att intervjua svenska som andraspråkslärare på högstadiet. För att analysera vårt material använde vi oss av Clarke och Brauns (2013) modell där vi färgkodade materialet efter modellens koncept. Resultatet visade att flera av respondenterna hade samsyn på en del frågor, exempelvis att modersmålet är en viktig resurs för elevernas språkliga utveckling och för många en förutsättning att uppnå kunskapskraven för behörighet till gymnasiet. Vidare visade resultatet att de flesta respondenterna hade samma arbetssätt kring läs- och skrivutveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur digitaliseringen påverkar läs- och skrivundervisningen och på så vis få djupare förståelse för hur dagens skola ser ut. Genom systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och SwePub har tre olika teman växt fram: läraren i det digitala landskapet, papper kontra skärm samt motivation och aktivt medskapande. Analysen av de tio artiklarna i kunskapsöversikten, visar att användningen av digitala verktyg bland annat varierar beroende på lärarens inställning. Eleverna skriver längre texter med större engagemang vid användning av digitala verktyg, samarbetet mellan eleverna ökar och de blir själva aktiva medskapare. Däremot påverkas läsningen negativt då det är mer tidskrävande att läsa digitalt. Resultaten från de tio vetenskapliga artiklarna visar även på vikten av en varierad undervisning där läraren med hjälp av digitala verktyg har möjlighet att differentiera sin undervisning. Kunskapsöversikten avslutas med en slutsats där vikten av utbildning inom digitala verktyg både för lärare och elever diskuteras. Vidare diskuteras även lärarens ansvar att ta tillvara på de möjligheter som öppnas upp med hjälp av digitala verktyg inom svenskundervisningen. Förslag till professionen via fortsatt forskning ges.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares erfarenheter och inställning till att kartlägga elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vilket/vilka kartläggningsmaterial som används. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med lärare från två olika skolor i två olika kommuner, fyra enskilda intervjuer och två parintervjuer. De två kartläggningsmaterial som främst användes är Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi, vilket beror på att kommunerna som lärarna är verksamma i har olika screeningplaner. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på kartläggning för att det kan ge läraren en tydlig överblick över vilken kunskap som redan finns i elevgruppen, både på grupp- och individnivå. Kartläggning är tidskrävande, men översikten som kartläggningen resulterar i stöttar läraren i sin planering av undervisningen för att kunna införa stöd och anpassningar där det behövs. Erfarenhet från mellanstadiet upplevdes fördelaktigt eftersom lärarna vet vad som komma skall för eleverna, på så sätt kan läraren stötta, pusha och förbereda eleverna inför mellanstadiet. För att kartlägga elevernas skrivutveckling använder lärarna egna skrivövningar och skrivuppgifter, utöver de områdena som Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi testar av inom skrivutvecklingen.

Samhällets digitalisering ställer nya krav på att elever uppnår en digital kompetens. Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen på skolor som gjort satsningar på digital teknik och digitala verktyg. Undersökningen har utgått från lärares upplevelser angående arbetet med digitala verktyg och har fokuserat på hur digital teknik och digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen har även fått besvara vilken digital kompetens de besitter samt vilken attityd de har till arbetet med digital teknik och digitala verktyg i svenskundervisningen. Undersökningen har genomförts genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där data samlats in genom en digital enkät som skickats ut till lärare och rektorer på fjorton utvalda skolor i tre kommuner. Det sociokulturella perspektivet och ramverket TPACK har använts som teoretisk bakgrund i undersökningen. Resultatet i undersökningen visade att lärarna som deltagit i undersökningen generellt hade en positiv inställning till arbetet med digitala verktyg i svenskundervisningen. Lärarna kunde även skönja förbättringar i elevers läs- och skrivutveckling genom arbetet med digitala verktyg. Flera lärare i undersökningen hade erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg. Resultatet indikerade att lärare som inte erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg upplevde svårigheter att integrera digitala verktyg i svenkundervisningen på ett tillfredsställande sätt.

En granskning gjordes av Skolinspektionen under 2014, där framkom det att svensk skola behövde förbättra stödet för elever med diagnosen ADHD. Svensk skollag säger att alla elevers olika behov ska tillgodoses och alla ska vara en del av undervisningen oavsett vilken förutsättning eleven har. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ studie med målstyrt och strukturerat urval av informanter och semistrukturerade intervjuer av skolans olika professioner. I studien intervjuades 8 lärare, 2 speciallärare och 2 specialpedagoger. Intervjuerna utfördes på tre skolor i två olika län i mellersta Sverige. Sammantaget visar resultatet att åtgärder för elever med diagnosen ADHD utgår från flera olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet från studien visar att det finns ökat behov av handledning, kunskaps- och kompetensutbyte hos skolans olika professioner. Skolans organisation behöver utvecklas och göra det möjligt, genom kunskap, tid och resurser. Studiens resultat visar att elever med diagnos ADHD erbjuds särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. I skolan behöver undervisningen utvecklas och arbeta mot en inkluderande skola för alla. Skolans olika professioner behöver samverka och skapa naturligt forum till kunskapsutbyte. Elevers olika behov behöver tillgodoses och en strukturerad skoldag behöver skapas. Resultatet visar att speciallärares och specialpedagogers stöd och handledning eftersöks i undervisningen från lärarna.

I denna uppsats är syftet att bidra med kunskap om olika synsätt, resurser och metoder som lärare och speciallärare använder sig av i läs- och skrivutvecklingen för att elever i årskurs 2 ska nå målen i årskurs 3. Undervisningen i svenska ska ge förutsättningar för att eleverna ska utveckla sitt tal- och skriftspråk och i slutet av årskurs 3 ska eleverna kunna läsa elevnära texter med flyt samt lära sig att använda strategier under hela sin skolutveckling. Eleverna ska även kunna skriva enkla texter med läslig handstil. Varje elevs individuella behov ska tillgodoses i skolan för att skapa bättre möjlighet till att nå målen i de olika ämnena.  Undersökningen bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där totalt 9 lärarintervjuer genomfördes på tre olika skolor. I analysarbetet tillämpades en tematisk analys som fokuserade på metoder, resurser och synsätt kopplade till specialpedagogiska insatser inom den tidiga läs- och skrivundervisningen.  Resultatet visar att respondenterna har goda kunskaper om specialpedagogiska insatser i undervisningen. Deras synsätt visar att det är viktigt med rätt stöd, resurser och metoder i undervisningen samt att se varningssignalerna i tid för att kunna ge rätt anpassning. Resultatet visar även att det är svårt att individanpassa och gruppanpassa på grund av elevernas olika kunskaper och förutsättningar i klassrummet. I studien framgår även att elever med NPF diagnoser har andra förutsättningar att nå målen i skolan och det är lärarens viktigaste uppgift att hitta metoder i undervisningen som skapar rätt förutsättningar för att alla elever ska nå målen.  I studien framträder även att samarbetet mellan lärare och speciallärare är av stor vikt för att ge alla elever möjlighet till utveckling efter sina behov. Studien visar att det är viktigt att lärarna har en bred syn på undervisningsmetoder och har förmågan att använda sig av tillgängliga resurser i skolorna. Det framkommer också att den viktigaste delen är lärarens arbetssätt och förmåga att strukturera och genomföra individanpassade undervisningsmetoder genom att använda sig av differentierad undervisning för att alla elever ska få rätt förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur icke-verbala elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan lära sig läsa och skriva, vad det finns för olika metoder och hur det går att skapa möjligheter för dem att lära sig läsa och skriva. Teoretisk utgångspunkt för studien är det salutogena perspektivet med fokus på elevernas möjligheter, förmågor och att hitta lösningar och det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i relation till omgivningen inom elevens proximala utvecklingszon. Kvalitativ metod användes i form av semistrukturerad intervju som genomfördes genom enskilda intervjuer med åtta speciallärare på anpassade grundskolor som har erfarenhet av läs- och skrivinlärning med icke verbala elever med autism. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på vikten av att icke-verbala elever med autism har tillgång till en språkstimulerande miljö och att de får dagliga läs- och skrivaktiviteter, samt att det går att använda sig av forskningsbeprövade läs- och skrivundervisningsmetoder, både ljudnings- och helordsmetoder men att de behöver anpassas med AKK, tydliggörande bilder och konkret material. Undervisningen kan med fördel anpassas efter varje elev och metoder kombineras med varandra. En tydlig struktur med tydliga instruktioner med exempelvis bilder är att föredra. Undervisningen bör anpassas efter elevens styrkor, intressen och erfarenheter. Det är av vikt att skapa en motivation hos eleverna, visa eleverna att det är roligt att lära sig och att tro på eleven. Eleven behöver möjliggöras att visa sina kunskaper så att läraren kan lägga undervisningen på rätt nivå. Resultatet tyder på att läs- och skrivutveckling kan bidra till en ökad kommunikation och självkänsla och till att eleverna blir mer självständiga och delaktiga i samhället.